Posted in Böcker, Personligt, TV, Vänner, tagged amerikansk TV-serie, barn, Bones, dödligt beslut, deckare, detaljerade beskrivningar, disputerad, fall, författare, februaripaket, fixerad, flicka, gemensam nämnare, Gubben i lådan, huvudkaraktär, jobb, jobba, kanadensisk, karaktär, Kathy Reichs, kula, läsa, litteratur, märkligt, medel, Montreal, motorcykel, motorcykelgäng, neuropsykiatrisk diagnos, omdöme, Photoshop, rättsantropolog, rättsmedicinare, saknad, sisådär bra, skelett, skelettdelar, systerson, Tempe Brennan, tonåring, tröttsamt, upphetsad on 07 maj 2015|
Ett inlägg om en bok.
Ha! Jag har just läst Bones. Det vill säga en bok i vilken karaktären Tempe Brennan är huvudperson. Bones är baserad på den karaktären. Kathy Reichs bok Dödligt beslut var en av de många böckerna i februaripaketet från vännen FEM. TACK, FEM!
En liten flicka råkar hamna i vägen för en kula på en gata i Montreal. I samma veva anmäls en tonårstjej saknad. Delar av tjejens skelett hittas långt hemifrån North Carolina. Rättsmedicinaren Tempe Brennan jobbar med båda fallen och kommer snart fram till att de hänger samman. Och den gemensamma nämnaren är motorcykelgäng. Som gubben i lådan dyker hennes systerson Kit upp. Kit är dessvärre väldigt intresserad av… motorcyklar…
Det är märkligt att läsa en bok där jag tidigare enbart mött huvudkaraktären i en amerikansk TV-serie som, enligt mitt tycke, är lite sisådär bra bara. Litteraturens Tempe Brennan är mer kanadensisk och hon verkar inte ha nån neuropsykiatrisk diagnos. Men hon är väldigt fixerad vid sitt jobb och vid skelettdelar. Det blir väääldigt detaljerade beskrivningar på vissa ställen, vilket i och för sig är intressant. Framför allt blir jag imponerad av författarens kunskaper. (Kathy Reichs är disputerad rättsantropolog.) Fast när samma detaljerande beskrivningar handlar om hur Tempe photoshoppar känns det mest tröttsamt, ärligt talat.
Toffelomdömet blir medel, för jag blir inte så väldigt upphetsad av den här deckaren.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, Trams, tagged översättning, dejta, engelska namn, humor, inte så lyckade, internt namn, karaktär, Light shining in the forest, litteratur, locka till skratt, Pippa, skratta läppen av mig, snopp, snorrkass, snuskig humor, svensk läsare, svenska, Willie on 07 maj 2015|
4 Comments »
Ett inlägg om namn.
Varning för snuskig humor!!!
Ibland är engelska namn inte så lyckade. Eller rättare sagt, de lockar till skratt för en svensk läsare. Förra månaden läste jag en bok på engelska, Light shining in the forest. Inte nog med att en av karaktärerna hette Willie, som ju betyder snorrkass (eller snopp, dårå, om du inte känner till familjens interna namn) på svenska. Tjejen han dejtade hette… Pippa (ingen översättning behövs).
Dessutom höll jag på att skratta läppen av mig när jag kom till det här stället i boken:
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Gult, Personligt, Trams, Vänner, tagged alkohol, östgötska, barndom, blek hy, bröd, byta, cheddarostbågar, födelsedag, gäst, gottig, Gult är fult!, gult är gott, humor, internt, knipa, ledsamt, mamma, nåt gott, ny, pålägg, Ripassovin, sista, skämt, skrapa, Trisslott, trist, tur, uttala, vinna, vinstlott, Willys on 07 maj 2015|
6 Comments »
Ett gult inlägg.
Ripassovin med lott – fin födelsedagspresent från Annas snälla mamma.
Vi har ett internt skämt i familjen där vi med bestämdhet hävdar att
gult är fult!
Eller vi brukar uttala det
gurt ä furt!
på östgötska, lite sisådär. (Jorå, Fästmön försöker ibland, men hon behärskar inte språket riktigt.) Hur det interna skämtet uppstod ska jag inte gå in på här, även om jag kan avslöja att det har med barndom och blek hy att göra.
Just idag tycker jag emellertid att gult är allt annat än fult. På min födelsedag för ett tag sen fick jag en flaska fint vin av Annas snälla mamma och L. På flaskan satt en Trisslott. När det kändes lite trist och ledsamt härom kvällen skrapade jag lotten – och vann 2 x 30 kronor!
Så idag hasade jag över till Tokerian för att köpa lite bröd och pålägg och nåt gott till i morgon eftersom jag ju får en gäst då. Självklart passade jag också på att byta in min vinstlott mot två nya. De ligger nu till sig ett tag så att nästa vinst blir lite högre. Det gottiga till min gäst och mig bestod bland annat av en påse cheddarostbågar. Och jag hade sån tur att jag knep den allra sista i affären!
Gult!
Nä, idag är inte gult fult! (Bara lite…) Gult är gott!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Epikuréiskt, Familj, Ironi, Krämpor, Personligt, Trams, Vänner, tagged allt flyter, andas, Arlanda, avocado, avocadokonton, äckliga fynd, älta, badrum, bäst, bättre, beroende, bil, bli lämnad, bra för hjärtat, bredband, Bromma, dammsuga, de gamla grekerna, drabba, duschrum, färdtjänst, få pengarna tillbaka, föredra, föredrar regn, försenad, försent, förskräckliga exempel, flyta, flyta på, fräsch och skön luft, funktionsnedsättning, ganska nöjd, göra fint och snyggt, gilla, gott, grå, grillrökig, hårig, hemma, Herakleitos, hiss eller diss, hjälper, humor, inflammation, inringade partier, Instagram, kliva i floden, kommunicera dåligt med kunder, kyl, kyrkogård, lagad kabel, läkarbesök, lyssna, makalöst, mål, möglig tingest, mineraler, minska sötsug och hunger, näringsämnen, ny beställning, nyttigt fett, omfattande skarvningsarbete, omväg, panta rei, pöl, penicillinodling, proteiner, provisorisk lösning, regler, reglera blodsocker, regnvatten, resegaranti, sätta fart, sätta tänderna i, sjukdom, skriva, skrubba, skydda mot sjukdom, sol, solig, soprum, städa, stöna, stekhet sol, stuprännor, sucka, svar, tänka optimistiskt, telefoni, teletrafik, Telia, tennisbana, toa, tolka, tveksam, Uppsala kommun, utomhus, Utrensning, vatten, vänta, vintras, vitaminer on 07 maj 2015|
12 Comments »
Ett inlägg om flyt och om hur man bemöter kunder. Och lite om avocado, också.
Panta rei… Allt flyter… Det var den gamle grekiske filosofen Herakleitos som uttryckte detta. Det handlar om att man inte kliver ner i samma flod två gånger, att vattnet inte är detsamma. Nåja, utan att snöa in alltför mycket på de gamla grekerna kunde vi konstatera igår kväll, nån gång mellan 20 och 20.30, att telefonin och bredband via Telia fungerade igen även i Himlen i Förorten. Förutom Fästmön var också barnens pappa och en vän till mig i Förorten kabellösa fram till dess. Det är rätt makalöst att det dels ska ta över 50 timmar att laga, dels att Telia Felia har kommunicerat så dåligt med sina kunder, det vill säga inte alls. Men nu tänker jag inte älta Telia Felia nåt mer, för nu flyter ju teletrafiken på. Fast det vore intressant att veta om det bara är en provisorisk lösning eller om kabeln är lagad… jag vet nämligen inte hur jag ska tolka
[…] Omfattande skarvningsarbete har gjorts […]
Färdtjänst Bromma – Arlanda? Äh, jag bara skojar!
Nåt som inte har flutit på bra sen i vintras när reglerna gjordes om är färdtjänsten i Uppsala. Jag suckar och stönar, för jag vet hur viktigt det är för dem som är beroende av färdtjänst att tjänsten funkar som den ska. Det går liksom inte an att komma två timmar försent till ett läkarbesök. Eller bli lämnad lika länge på kyrkogården för att bilen inte kan vänta fem minuter och ny beställning måste göras. Med mera. Det finns flera förskräckliga exempel på saker som människor som redan är hårt drabbade av sjukdom eller funktionsnedsättning råkar ut för. Men har Uppsala kommun lyssnat på sina kunder? Jaa, det får man väl ändå säga. Lite grann. För jag är ytterst tveksam till att den resegaranti kommunen inför den 1 juni hjälper. En garanti gör ju inte färdtjänsten bättre och inte heller hjälper det att få pengarna tillbaka om färdtjänstbilen är 20 minuter försenad eller om omvägen är för lång. Det är ju fram till sitt mål man vill.
Grått och hårigt var det i min penicillinodling.
Här hemma då, hur flyter det på här? Jo, jag känner mig ganska nöjd med att jag dammsög igår kväll. Det enda som återstår är att skrubba inne i badrummet och i duschrummet/toan. Jag gjorde en liten utrensning av kylen igår också, så jag måste ta en sväng till soprummet med diverse äckliga fynd. Bland annat hittade jag en penicillinodling i en gammal avocado… (De inringade partierna på bilden var gråa och håriga.) Avocado är annars väldigt nyttigt, har jag förstått. Det finns till och med avocadokonton på Instagram. Av nån anledning gillade flera av dessa min bild på denna mögliga tingest… Jag kan inte låta bli att undra om de verkligen skulle våga sätta tänderna i avocadon ovan. Men vad är det som är bra med avocado då? För det första innehåller den nyttigt fett som är bra för hjärtat och som minskar sötsug och hunger. Vidare innehåller avocado många näringsämnen som mineraler, proteiner, vitaminer med mera. Sen sägs den skydda mot vissa sjukdomar, hjälper till att reglera blodsockret och är bra mot inflammationer. Men bäst av allt är ju, enligt min mening, att avocado är så gott!
Men nu ska jag sätta fart här och göra fint och snyggt så gott det går. Det är en solig dag idag och jag ljuger inte när jag säger att jag hellre skulle vilja vara utomhus. Fast vem vet… Till kvällen flyter kanske regnvattnet ner i stuprännorna igen och bildar pölar på tennisbanan på baksidan. Om jag nu ska tänka optimistiskt – för jag föredrar faktiskt regn mot stekhet sol. Regn gör luften fräsch och skön att andas – sol gör den grillrökig och svår att andas.
Och nu vill jag förstås höra om DITT förhållande till avocado – hiss eller diss? Och vad föredrar du, sol eller regn? Skriv gärna några rader i en kommentar medan jag städar så blir jag glad!
Livet är kort.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 