Is the sky the limit?

Ett småfnulande inlägg.

---

 

Det blev en märklig onsdag. Min ilska la sig, såsom den alltid gör. Men dessvärre gjorde efterforskningar mig lite orolig inför ett kommande möte i stället. Jag vill verkligen inte trampa i nåt getingbo igen. Det jag läser gör mig emellertid fundersam. Mycket fundersam. Det handlar om flytt, förhandlingar under förhandlingar och… har detta förutsättningar att bli bra, verkligen..? Jag fnular lite smått.

Is the sky really the limit..?

Ett och annat blev gjort även igår. En del behåller jag för mig själv. Framåt kvällen gjorde jag en liten utflykt – och fann mig vara eftersökt både per mobil och fast telefoni. Vad gäller mobiltelefonin kan det leda till en trevlig träff nästa vecka med Long Time No See-vän. Det andra samtalet däremot… Jo, det var mamma. Det är bara mamma och försäljare som ringer på fasta telefonen. Med mamma var det bra, däremot är det andra tråkigheter i familjen. Det gör mig så ont om den inblandade. Tyvärr upphör man inte att förvånas över vissa människors… närighet. Baskade människa! 

Nåt längre lyxliv i bästefåtöljen blev det inte. Jag satt där under en halvtimme och då tittade jag på ytterligare ett starkt avsnitt av När livet vänder, denna gång om kvinnomisshandel. Tänk att det är säsongsavslutning nästa onsdag. Vad ska jag sen titta på för att rycka upp mig/lära mig/fatta att jag inte har det värst?! Men mest av allt undrar jag när Anja Kontor får den uppskattning och de priser hon förtjänar för den här programserien…

Idag traskar jag runt här hemma med snabeldraken*. Och så fnular jag lite smått…

*snabeldraken = dammsugaren

 

---

Livet är kort.