Och Niklas Lundengård gör det igen! (väcker uppmärksamhet, alltså)

Ett uppmärksammat inlägg.

---

 

Jag tyckte nog att jag kände igen namnet. Niklas Lundengård. Jag skrev om honom här på bloggen för fem år sen. Då handlade det om hans utseende, närmare bestämt hans hår. (Länken till hans blogg i inlägget fungerar inte.) Då, för fem år sen, letade Niklas Lundengård en arbetsgivare som inte tvingade honom att klippa sig. Sen fick han uppenbarligen jobb. Eller enligt Radio Uppland hade han jobb även 2010, på ICA Maxi i Stenhagen här i Uppsala.

Vad gjorde han den här gången då? Jo, han sa efter elva år upp sig – via kundradion i affären. Han filmade även sin uppsägning. Många visningar har det blivit på YouTube och över 15 000 har lajkat inslaget på Fejan.

Nog har vi väl alla känt för att göra nåt liknande på våra arbetsplatser. Men frågan är om det var smart..?  Titta och bedöm själv! Jag tycker att det var… ovanligt. Och lite modigt.

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nejsägelsedagen

Ett nekande inlägg.

---

 

Sura bär. Lika sura som nej…

Nej, nej, nej! Så kan man sammanfatta den här dan, trots att jag har fått mycket gjort. Det har visst andra också fått. Dagens vanligaste ord är nej, nämligen. Jag undrade just. Det svider rejält att trots erfarenhet och examina få nej. Samtidigt är det föga förvånande när det gäller just denna arbetsgivare. Flera frågor hos den tycks aldrig få några svar. Väntar man ut den överklagande, eller?

Surt! sa räven om rönnbären

och Tofflan tvingas bita i det sura äpplet. Ett alltmer krampaktigt bett. Fast idag blev jag mest förbannad. Hur ska jag kunna vinna? Ska jag dra ifrån eller lägga till?

En tur ut skulle jag idag. Först ett par måste-ärenden, sen skulle jag ta en promenad. Jag hade bilen med mig och det var just… tur. För det började hagla.

Nu får jag nöja mig med en senare promenad. Ärendelistan är lång idag. Jag har lust att bara säga nej jag också. Nej, nej, nej!

Reklam från Bokus trillade in inboxen. Den fjärde delen i Stieg Larsson Millenniumserie ska komma ut i augusti. Stieg Larssons serie ska slutföras av David Lagercrantz. Enligt Dagens Nyheter är boken redan färdig – manus har lämnat författaren och landat hos förlaget redan i november förra året. Boken blir på över 500 sidor och ska ges ut i 35 länder, några av dem samtidigt som Sverige. Det känns inte riktigt bra. Det känns… nej, nej, nej… Ändå satte jag nyss upp boken på min inköpslista. Jag är bara människa. Jag vill ha ett slut på saker och ting. Inte bara… nej, nej, nej.

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Skavlan – Åkesson: För hårt eller för lite ull?

Ett undrande inlägg.

---

 

I fredags kväll intervjuade Fredrik Skavlan (ja, han heter Fredrik i förnamn!) en svensk partiledare i sitt SvT-program Skavlan. Jisses! Det blev stora reaktioner både före och efteråt. Och under tiden, naturligtvis.

Jimmie Åkesson talar ut (?) hos Fredrik Skavlan.  (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Kritiken före programmet gällde att man inte vill att just den här partiledaren och hans parti ska få synas i media. Dessutom en fredagskväll, på bästa sändningstid (när alla har somnat i soffan efter det där glas vinet… hum…) Eftersom den aktuelle partiledaren företräder ett parti som aldrig skulle få min röst, var väl inte jag heller så förtjust, i ärlighetens namn. Samtidigt tycker jag att det finns en poäng med att visa upp eländet, så att säga. Låt personen sitta i TV-rutan och säga en massa knäppa saker så kanske en och annan förstår att det här går inte an. Som läget är nu är det här partiet större än Kristdemokraterna, ett parti som i mina ögon är snudd på lika goa kålsupare. Men ändå. Finge jag välja mellan enbart dessa två, blev valet KD.

Nu tittade jag inte på varken hela programmet eller ens hela intervjun. Jag såg en fem, tio minuter i slutet. Kanske är det därför jag inte riktigt förstår varför folk blev så upprörda efteråt. OK, jag har uppfattat att sagda partiledare knaprar antidepressiv medicin mot sin utbrändhet och har varit långtidssjukskriven. Det är det nog för övrigt många i vårt land som har gjort eller gör. Men tackar man ja till att bli intervjuad i TV i sin roll av partiledare får man kanske räkna med en del tuffa frågor.

Fast i ärlighetens namn… Fredrik Skavlan är ingen skjutjärnsjournalist nånstans. Jag håller helt med Leffe där! Inte blev det mycket ull… Under de minuter jag tittade på intervjun hade jag önskat en lite rappare journalist i hans ställe. Nä, jag tycker han passar bäst till att göra snälla intervjuer med glada människor som har gjort nåt kul, bra eller positivt annorlunda. Det gäller inte för Jimmie Åkesson. De enda jag har läst som tyckte att Skavlan gjorde ett bra jobb var Expressens Thomas Mattsson och Aftonbladets Henrik Arnstad. Representanter från den så kallade kvällspressen, alltså.

Det är jobbigt att må dåligt, men ger man sig in i leken hos svenska folket en fredagskväll och sätter sig i intervjustolen… Ja, då får man leken tåla, tycker jag. Och jag tycker inte att Fredrik Skavlan var för hård i sin utfrågning, snarare tvärtom. Att sen Fredrik Skavlan mordhotades i sociala medier tycker jag är skit och oacceptabelt!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Statistik för mars 2015

Ett inlägg som främst riktar sig till presumtiva uppdragsgivare som söker en skribent.

---

 

Idag är det den 31 mars. Därmed är det dags för en statistikrapport för den här bloggen och dess mars månad 2015i siffror och ord.

Antal besök på bloggen från den 2 mars till den 31 mars klockan 11.28. De mörkblå staplarna visar unika besökare.

Under mars månad var det flest antal besök på bloggen den 20 mars (722), den 12 mars (614) samt den 3 mars (604). Antalet unika besökare i mars månad per dag låg i genomsnitt på runt 336. Flest antal unika besökare hade bloggen den 12 mars (440).

Statistik per månad och år samt snitt per dag.

Mars månad hade totalt 15 465 besökare (2 – 31 mars klockan 11.34), vilket är cirka 1 000 fler besökare än i februari. Februari är dock årets kortaste månad, men dagen är emellertid inte slut än och man kan räkna med att siffrorna blir något högre. Bloggen får fortsatt många träffar via sökmotorer, vilket är ett gott tecken – sökningar ger resultatet att besökare hänvisas hit. Antalet ”trogna följare” är också fortsatt högt, vilket noteras särskilt vid de lösenskyddade inläggen.

Genomsnittligt antal besök per dag under mars är 511 än så länge idag vilket är ungefär som i februari. Förra året hade ett genomsnittligt besöksantal om 507 per dag. Årets genomsnittliga antal besök efter tre månader är 523 per dag.

Totalt antal besök på bloggen ligger på 1 068 610 strax efter inklippningen av graferna. Denna totalsiffra finns för övrigt för vem som helst att när som helst se i högerspalten på bloggen, ganska långt ner, under rubriken Besökare.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Soligare skrivande och högtidsdagar

Ett soligare inlägg än igår.

---

 

Jag fick beröm för mitt skrivande igår och det gjorde mig glad!

Att göra-listan idag är lång. Och så sitter jag här och skriver i stället. Nåja, listan omfattar en del skrivande och visst sånt har jag klarat av. En liten bock framför en av punkterna, alltså. Nu återstår bara resten. Men att skriva ser jag som ett rent nöje – för det mesta. Allra helst när man som jag igår fick höra så fina och berömmande ord om hur jag skriver. Jag blev så otroligt glad. Tack G!!!

Visst ser jag i statistiken att bloggen har många läsare, men det är inte många som kommenterar mina öppna inlägg. Och då vet jag ju inte varför man läser mina ord. De lösenskyddade inläggen får desto fler kommentarer. Där förs oftare en livligare dialog, i skydd från ovälkomna läsare. Jorå, såna envisas med att finnas kvar, en person har bitit sig fast i fem år. Nån som är fixerad på nåt sätt, eller? (Nog för att jag är långsint, men…) Du vet, typen som läser ”allt” och gärna dessutom rapporterar vidare – med syfte att håna, kränka och näthata. Så sent som igår stötte jag på en olyckssyster i detta. På sätt och vis är det gott att inte vara ensam, men samtidigt är vi några som börjar bli rejält trötta och riktigt förbannade på detta, på ren svenska.

Solen finns!

Men nu skulle det här inlägget visa sig lite soligare än gårdagens. Det är en underbar dag idag vädermässigt sett. Solen skiner och där jag sitter i arbetsrummet ser jag inte ett moln på himlen. Det känns om den här dan blir full av ös och vettiga aktiviteter. Gårdagen var dyster och ledsam, dagen idag har alla möjligheter att bli tvärtom.

En del av dan ska jag ägna åt rensning och arkivering. Det är sånt man bör göra då och då i sitt liv, tycker jag. Det underlättar för andra. Nånstans mitt på dan ska jag grotta ner mig i lite siffror. Sen ska jag ut och få sol på min bleka näsa och ansiktet, där bruna fläckar indikerar brist på solvitaminer. Nyckeln ska till grannen, väskan ska packas och listor prickas av. När jag åker till mamma gäller det att få med sig det man ska – det går ju inte precis att gå hem och hämta sånt man har glömt. Det irriterar mig lite att jag har bestämt mig för att skriva en rapport i morgon bitti. Men samtidigt vet jag att jag känner en stor lättnad sen när det är gjort. Då kan jag fokusera på både viktigare och roligare saker.

I sommar fyller min mamma 80 år. Jag kan inte fatta det! Men så är det. Jag tänkte höra lite fint med henne nu när jag kommer på besök om det finns några önskemål kring själva firandet. Jag tror inte att mamma vill ha gäster, nämligen, men jag vet inte. Jag är inte så bra på kalas, men självklart vill jag ordna födelsedagen så att mamma blir nöjd och glad.

Före mammas födelsedag infaller två stycken nästa månad. En helg mellan de två ska ägnas åt firande av nåt slag. Det blir nog väldigt stilla firande, men på nåt sätt ska det firas. Drömmen vore en resa, nåt som dessvärre inte är möjligt just nu. Jag får fortsätta resa med Stagnelius och med alla andra som berättar om sina upplevelser.

Har du nåt att fira framöver??? Eller ska du göra nån spännande resa??? Skriv gärna några rader och berätta!

 

Och tyvärr måste jag fråga igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Tufft, rensad skalle och TACK!

Ett vårdande inlägg.

---

 

Apparat i vården – men för vad???

Det blev ett tufft besök i vården idag. Det började redan medan jag satt och väntade. Min blick fastnade på en manick som jag inte för mitt liv kunde lista ut vad den skulle användas till – mer än för nån form av mätning, tror jag. Display, knappar och en massa sladdar satte myror i huvudet på mig. Nån som är smartare än en Toffla???

Tufft och jobbigt idag. Det kom till och med tårar och det tycker jag är ännu jobbigare. Jag är inte nån offentlig gråtare. Efteråt bestämde jag mig för att rensa skallen genom att åka och titta på fina och roliga saker. Inte köpa. Därför… alla fynd som nämns och syns i inlägg finns fortfarande kvar för dig som är intresserad!!!

Först fick Myrorna i Boländerna ett besök. Där var det lugnt och skönt och jag kände hur både kropp och själ landade igen – tills ett ungt par kom in i affären och skrikpratade med varandra… En tjej som jobbade där var mycket lyhörd för mitt behov av tystnad och satte inte på nån musik! Tusen tack!

Det fanns en hel del att titta på hos Myrorna. Jag såg en turkosdjävul i form av en virkad pudel över en flaska. Den var så gräslig att jag blev stum. 35 spänn skulle de ha för eländet. Vidare konstaterade jag att man kunde fynda Glaskupan av Sylvia Plath i inbundet och fint skick för 30 kronor. Och så fascinerades jag av en hylla med fina Marilyn Monroebilder. Bilderna var inte prismärkta, men det fanns heller inget på hyllan som sa att inget var till salu!

Nästa stopp på vägen blev Återbruket. Där grälar alltid personalen (idag om lunchrasterna) och så röker alla så det luktar f*n. Men roliga grejor finns där! Idag såg jag till exempel ett fluffigt väggur, inte prismärkt, men säkerligen till salu. Vidare hade nån lagt bananer på barnböckerna. Jag trodde att man sa

lägga rabarber på…

Vid kassan såg jag en söt pappask med änglar. Den kostade bara tio kronor, men se jag har köpstopp (förutom för mat och nån bok på min lista)!

Sista stället för dagen blev Social ekonomi Uppsala. Där var det också en hel del rökare, men jag såg en helt ljuvlig gammal brödrost för 300 spänn. Fast… det är ju halva priset på ALLT i affären, så… Skynda fynda för 150 pix den som kan och vill!

Här kommer några bilder från idag. Notera att alla prylar finns kvar – först till kvarnen får först mala:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Fästmön och jag hade lite smskontakt och det blev överenskommet att jag skulle hämta henne från jobbet när hon slutade klockan 14 och skjutsa hem henne till Himlen. Det är inget roligt väder att gå i och även om jag tycker att Anna blir söt när regnet gör hennes hår krusigt, så tycker Anna själv inte det. Jo då, jag fick hämta och skjutsa mot löfte att jag inte skrek idag. Det löftet höll jag.

Medan jag väntade på att klockan skulle bli så mycket att Anna slutade jobba tog jag en kaffe på macken. Satt i bilen och värmde mig huttrande. Nej, det är inget roligt väder alls – grått, kallt och regnigt. Sen kom jag på att jag satt mitt emot huset i vilket personen som förstörde mitt liv bor. Då rivstartade jag och åkte därifrån. Jag såg mig inte om en enda gång.

Hemma i New Village igen kunde jag konstatera att det finns snälla människor som skickar påskgåvor (TACK till dig som jag hade mejlkontakt med idag – du vet själv vem du är!) och andra snällisar som kanske kan hjälpa mig med utskrifter (hoppfullt TACK på förhand till dig som också vet vem du är!)

Vad har du gjort idag, dårå??? Skriv några rader och berätta så jag har nåt intressant att läsa efter att jag har ätit mina stekta fiskpinnar!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Testa dina ordkunskaper: Högskoleprovets orddel

Ett ord-och-inga-visor-inlägg.

---

 

Vässade pennor skrev högskoleprovet i helgen.

I helgen kunde hugade göra högskoleprovet. Jag testade mitt ordförråd via Dagens Nyheter. Och tamejtusan om jag inte fick 20 rätt av 20 möjliga! Kan det bero på att jag är 24+? Hur många fick du?

Testa ditt ordförråd här!

Enligt TT hade 84 418 personer anmält sig för att göra vårens högskoleprov. Med ett beräknat bortfall om cirka tio procent var det kanske totalt 76 000 som gjorde provet. Efter tre års ökningar hade antalet anmälningar till provet minskat i år.  Det tror Universitets- och högskolerådet beror på att det helt enkelt finns färre ungdomar under 24 år – det är nämligen dessa som är de vanligaste provskrivarna. Alla prov är rättade om cirka en månad.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Måndagsmys

Ett jädrigt mysigt inlägg.

---

 

Livskraft och mys i köket så här på måndagsmorgonen. En av pelargonerna från Lucille blommar.

Varför finns det inget som heter måndagsmys? Jag tycker att vi inför det NU. Dels blir det en snygg allitteration – Måndag – Mys, dels borde alla få unna sig en mysig måndag som start på veckan. Personligen har jag inget alls emot måndagar, ibland kan jag till och med känna en viss förväntan. Då är det värre med fredagar. Då ska man vara trött och samtidigt orka mysa med sina nära och kära – om det ens finns såna i ens närhet. (Ibland finns de, men är inte tillgängliga heller.) Den gångna veckan kanske dessutom har varit en besvikelse. Vad finns det då att glädjas över en fredag?

Jag trodde att den förlorade timmen skulle vara kännbar i morse. Kanske skulle jag vilja sova ”längre”. Men inte då! Det är som om kroppen själv är inställd på att följa tidsförändringarna, för jag vaknade kvart i sju. När jag passerade köket, för att sätta på kaffe på min väg till badrummet, noterade jag att en av pelargonerna jag fick av Lucille i höstas blommar. Det är visst en till som myser så här på måndagsmorgonen, alltså! Det är härligt att se livskraften hos en del växter. C hade helt rätt när h*n skrev i ett sms att h*n ska sköta om mina kära blommor. Att se livskraften och även skönheten i en blommande växt är dessutom alldeles gratis. Nån gång efter påsk ska jag lägga några kronor på ny jord så att övriga växter piggar på sig också.

Tro nu inte att jag är världsapigg denna måndagsmorgon. Jag har med ovanstående rader bara försökt intala mig själva att jag är det. Jag ska på besök i vården denna förmiddag och idag ser jag inte fram emot det. Sedvanlig administration har jag hunnit med samt besvara ett väldigt, väldigt vänligt mejl som kom in till mejlboxen efter läggdags igår kväll. Jag kan återigen konstatera att det finns människor som är snälla. Sen finns det såna som jag som är som de är – som till och med försöker lura sig själva att det är mysigt med en regnig och grå måndagsmorgon med sedvanliga skrik i duett från grannbarnen.

Och slutligen – jag ger mig inte! – en förfrågan igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)

Ett inlägg om en bok.

---

 

Nån tipsade mig här på bloggen en gång om Anneli Jordahls lilla bok med den långa titeln Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). I slutet av februari fyndade jag boken för tio kronor på Myrorna inne i stan. Nu har jag läst den sorgliga historien.

Boken är baserad delvis på existerande brev, men uppdiktad av författaren och fiktiv. Ändå går det inte att låta bli att tänka att den kanske var precis så här, kärlekshistorian mellan Ellen Key och godsägaren Urban von Feilitzen. Boken börjar medan Ellen är lärarinna i Stockholm och Urban bor med sin fru och fyra barn på ett gods utanför Linköping. Urban blev kritiker och essäist och kallade sig då Robinson. I den här romanen blir den 15 år yngre Ellen hans platoniska kärlek, men också hans mentor.

Det är en sorglig histora. Ellen är den eviga fröken, medan Urban är fången i ett kärlekslöst äktenskap. Skilsmässa var naturligtvis inte att tänka på under den här tiden. Ellens kärlek är stark och kvävande. Han är inte fri, han vill, men kan inte vara med Ellen. Hoppets låga tänds många gånger – och släcks bryskt.

De träffades inte så ofta, men de skrev alltså brev till varandra. Enligt efterskriften är boken inspirerad av brevväxlingen, men Ellen Key brände sina brev till Urban von Feilitzen och bara ett fåtal finns bevarade på Kungliga Biblioteket. Av Urban von Feilitzens brev till Ellen Key finns 76 bevarade.

Toffelomdömet blir högt. Berättelsen är så trovärdig, även slutet på Strand. Storstadskvinnor kan fortfarande ansöka om att få bo på Strand ett par veckor om sommaren. Kanske ansöker jag till nästa sommar…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Upp-och-ner och fel

Ett lite upp-och-nervänt och feligt inlägg.

---

 

En godisklubba bland glassen.

Nej, det är ingen bra dag idag. Regnet, som vanligen brukar fylla mig med ro, bara öser ner. Det har öst hela dan. Då tröttnar även en Toffla. Sen har jag ont i magen, humöret är i botten och jag skrek åt min älskling tidigare. Skrika ska man inte åt varandra och det är verkligen inte nåt jag normalt sett gör. Det känns som om jag är upp-och-ner idag.

På ICA Solen var det också lite upp-och-ner, men jag hittade billig lax som fick följa med hem (middag för två, tre gånger). I glassfrysen låg en godisklubba och frös. Jag känner mig lite som den just nu i tillvaron. Upp-och-ner. Fel. Frusen.

En snabb sväng in till Morgonen blev det för att hämta en hårresande historia som ska följa med till mamma på onsdag. Dess ägare stod smärt som en yngling och stekte mat när jag anlände. Jag har en förmåga att komma på visit vid fel tillfällen, tror jag.

Upp-och-ner-vända Ballerinakex? Nej, Ballerina mjölkchoklad.

Hemma i Himlen träffade jag de två äldsta bonusbarnen. Äldsta bonusdottern har jag inte sett på flera månader, men vi telefonerade för ett tag sen. Äldsta bonussonen berättade om ett spännande litterärt verk som han upptäckt på jobbet. Jag kände hur jag nästan började dregla. Men huruvida det är värt 7 000 spänn eller inte återstår att se. Och oavsett pris så har jag definitivt köpstopp på böcker just nu!!! *tar mig själv i örat – hårt* Anna bjöd på kaffe och Ballerinakex som var lika upp-och-ner som jag – chokladkexet ska väl ligga underst och det ljusa kexet överst? Jo men det var visst en ny sort som heter Ballerina mjölkchoklad. Väldigt goda var kexen och jag och bonusdottern gjorde vårt bästa för att sluka dem.

Hemma i New Village har tennisbanan nu börjat samla så mycket vatten att den snart kan tas för en pool. Jag har telefonerat med mamma idag igen, men bara 25 minuter. Igår blev det 50 minuter. Jag lyssnar mest. Mamma har ett behov av att prata. Jag vet hur det är. Anna behöver också prata, för lite oroligt och fundersamt är det inför ”ägarbytet” på jobbet i veckan som kommer. Själv pratar jag mest här på bloggen, men nu ska jag gå och laga söndagsmiddag: kycklingchorizo med bröd. I morgon ska jag på besök i vården och prata lite där också. Ett jädra babbel, med andra ord. Eller ord… jag vet inte om de leder nån vart eller om tillvaron ska fortsätta vara upp-och-ner och fel.

I kväll kopplar jag av med Arne Dahl och blir än mer irriterad på Fortitude på SvT. Däremellan ska jag läsa den fiktiva brevromanen och kärlekshistorien om Ellen Key och Urban von Feilitzen. Jag fryser, magen värker och jag är trött och grinig.

Slutligen en förfrågan igen: finnes någon här i närheten som skulle kunna tänka sig att hjälpa mig med en längre utskrift eller två??? Jag betalar efter bästa förmåga. 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »