Ett inlägg i vilket nya paket figurerar, ett och annat återseende, men få fynd.
Helt slut efter en halv arbetsdag i stan.
Det är inte varje dag en Toffla är på stan. Idag har jag tillbringat nästan en halv arbetsdag där och jag är helt slut. Samtidigt var det förstås jätteroligt att få besök av vännen I och forska lite bland litteraturen i Uppsala. I var på jakt efter kurslitteratur. Själv hade jag två digra litteraturlistor som åkte fram och tillbaka, upp och ner på antikvariaten.
På Röda Rummet gjorde jag ett pocketfynd för 20 kronor. I hittade litteratur som måste hämtas från ett lager annorstädes. Det föll sig naturligt att gå och inta lunch under tiden. Naturligtvis gick vi till min vän Greken på Kafferummet Storken, för där fanns ätbart för oss båda två. Jag tog en vegetarisk filodegspaj, kaffe och en chokladboll med socker på. När det var dags för mig att betala dök plötsligt min vän Greken upp vid kassaapparaten och slog in… 50 kronor… Det må jag säga var bra rabatt, för det verkliga priset för mitt kalas skulle nog gå på mer än det dubbla!.. Han är så snäll, Ioannis!
En annan vän som är snäll är I, som kom med tåget idag för att hälsa på. Varje gång vi ses får jag ett paket av henne. Idag fick jag två. Nu behöver mina vänner verkligen inte ge mig varken rabatt eller paket. Men det är väldigt gulligt av vännerna att vilja pigga upp mig på det viset. I hade kollat in min inköpslista över böcker här på bloggen. De lila paketen innehöll böcker från den listan. Tack snälla!!!
Efter att ha tjattrat som två apor – ja, en av oss är ju i alla fall en riktig sån – med mat i munnen i nån timme rullade vi med stinna bukar mot Myrorna. Där hälsade vi på äldsta bonussonen för att kolla hur det stod till med hans fötter i födelsedagsskorna samt se hur den nyrenoverade bokavdelningen blev. Fötterna mådde bra – inget skav – men fötterna var varma; bokavdelningen var ljus och fräsch. Johan har nu fått ordning på det mesta där nere. Endast ett par banankartonger återstod att packa upp. Det är ett tungt jobb att jonglera med böcker och ställa dem iordning i hyllor, snurror och på bord. Men jädrar så bra det blev. Ordning och reda gör ju dessutom att man lätt hittar. För övrigt var alla böcker i väldigt bra skick, så jag ska komma tillbaka nån dag när jag har tråkigt och botanisera igen. Idag gjorde jag tyvärr inga fynd – men jag kom ju ändå hem med tre böcker totalt sett! Det gladde mig att man lyckats rädda världen från den stora översvämningen i början av hösten 2014 när affären tvingades stänga för renovering. Men sportattiraljer på bokavdelningen… nja… Sängkammarlitteratur, däremot…
I fotade Uppsalas China Town, medan jag fotade I.
När kurslitteraturen hade hämtats och betalats tog vi några turer på ett par gallerior när vi ändå var i farten. I passade på att fota Uppsalas eget China Town. Då passade jag på att fota I.
På Resecentrum var det ingen kö hos UL, så jag passade på att reda ut krånglet med mitt busskort som visar bortitok-saldo. Jag fick nån förklaring som gick ut på att chaufförerna inte redovisar som de ska samt fallerande teknik. Det senare tror jag mest på, för på webbplatsen har det stått att det är tekniska problem
just nu
ända sen starten med de nya busskorten och fortfarande. Är inte det lite pinsamt, UL..?
Sen var det dags för I att kliva på tåget hem. Jag följde henne till perrongen och hasade sen till närmaste busshållplats. Min fot gjorde vid det laget fruktansvärt ont. Hälsporren dunkade synnerligen oskönt. Dessutom kände jag mig rejält trött efter dagens alla intryck. Det var nästan så att jag tog in på stans nyaste hotell…
Radisson Blu, Uppsalas nyaste hotell.
Men hemma är bäst! Och nu ska jag vila, läsa en stund och ladda för torsdagens andra höjdpunkt: Antikrundan!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Åh, Jenni Diski skriver bra, hon är kul! Reseskildringar av resenären som trivs bäst hemma. Skönt bittra böcker. Hon skriver bra om sin egen svåra uppväxt också, brukar blandas upp med reseskildringarna. Det ska bli kul att läsa vad du tycker om denna bok. ”På tunn is” och ”Främlingar på tåg” också motvilliga reseskildringar är lika skönt bittra och ärliga, men de har alla ändå en varm ton av mänsklighet.
Va roligt! (Eller ja… Ehum…) Jag blev tipsad av en vän för länge sen om Jenny Diski, men har inte hittat nån bok förrän idag! Som du beskriver hennes böcker tror jag VERKLIGEN att de passar min smak! 😛
Haha, jo, du verkar också ha en förkärlek för det humoristiska i tillvarons absurditeter och motgångar. Likt Diski.
Äntligen en som förstår mig! 😆
Vilken härlig dag ni verkar ha haft! Finemang!
Ja nu har jag så ont i foten och är så trött att jag både går och ser i kors! 😎 Men en fin dag var det! 😛