Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 12 februari, 2015

Ett härligt antikt inlägg.


 

Veckans höjdpunkt har kommit och gått, så att säga: Antikrundan. Som vanligt lekte jag expert från bästefåtöljen med appen.

Skrattande dam

Lika glad som denna skrattande dam i Jönköping blir jag av Antikrundan! (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Kvällens runda var från Jönköping. 
Där finns ett sjukhus som aldrig ringde tillbaka till mig efter att min pappa hade förts dit med ambulans. För den skull har jag lite svårt för stan. Men inte för Antikrundan Antikrundan blir jag bara glad av!

De här prylarna tyckte jag var mest spännande i kväll:

  • Drinkblandaren (värderad till mellan 20 000 och 30 000 kronor)
  • Soppterrinen (värderad till mellan 15 000 och 20 000 kronor)
  • Den kinesiska skålen (värderad till 20 000 kronor)
  • Dryckeskannan (värderad till 100 000 kronor; dessutom med en rörande historia bakom!)
  • Bronsskulpturen (värderad till mellan 50 000 och 60 000 kronor)

Mina värderingar då? Joråsaatte… I kväll gick jag ut hårt och satte många fullpoängare, samtidigt som jag gjorde få stora missar. Jag blev antikkunnig!

Antikkunnig i Jönköping

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket nya paket figurerar, ett och annat återseende, men få fynd.


 

Grodbakelse

Helt slut efter en halv arbetsdag i stan.

Det är inte varje dag en Toffla är på stan. Idag har jag tillbringat nästan en halv arbetsdag där och jag är helt slut. Samtidigt var det förstås jätteroligt att få besök av vännen I och forska lite bland litteraturen i Uppsala. I var på jakt efter kurslitteratur. Själv hade jag två digra litteraturlistor som åkte fram och tillbaka, upp och ner på antikvariaten.

Röda Rummet gjorde jag ett pocketfynd för 20 kronor. I hittade litteratur som måste hämtas från ett lager annorstädes. Det föll sig naturligt att gå och inta lunch under tiden. Naturligtvis gick vi till min vän Greken på Kafferummet Storken, för där fanns ätbart för oss båda två. Jag tog en vegetarisk filodegspaj, kaffe och en chokladboll med socker på. När det var dags för mig att betala dök plötsligt min vän Greken upp vid kassaapparaten och slog in… 50 kronor… Det må jag säga var bra rabatt, för det verkliga priset för mitt kalas skulle nog gå på mer än det dubbla!.. Han är så snäll, Ioannis!

En annan vän som är snäll är I, som kom med tåget idag för att hälsa på. Varje gång vi ses får jag ett paket av henne. Idag fick jag två. Nu behöver mina vänner verkligen inte ge mig varken rabatt eller paket. Men det är väldigt gulligt av vännerna att vilja pigga upp mig på det viset. I hade kollat in min inköpslista över böcker här på bloggen. De lila paketen innehöll böcker från den listan. Tack snälla!!!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Efter att ha tjattrat som två apor – ja, en av oss är ju i alla fall en riktig sån – med mat i munnen i nån timme rullade vi med stinna bukar mot Myrorna. Där hälsade vi på äldsta bonussonen för att kolla hur det stod till med hans fötter i födelsedagsskorna samt se hur den nyrenoverade bokavdelningen blev. Fötterna mådde bra – inget skav – men fötterna var varma; bokavdelningen var ljus och fräsch. Johan har nu fått ordning på det mesta där nere. Endast ett par banankartonger återstod att packa upp. Det är ett tungt jobb att jonglera med böcker och ställa dem iordning i hyllor, snurror och på bord. Men jädrar så bra det blev. Ordning och reda gör ju dessutom att man lätt hittar. För övrigt var alla böcker i väldigt bra skick, så jag ska komma tillbaka nån dag när jag har tråkigt och botanisera igen. Idag gjorde jag tyvärr inga fynd – men jag kom ju ändå hem med tre böcker totalt sett! Det gladde mig att man lyckats rädda världen från den stora översvämningen i början av hösten 2014 när affären tvingades stänga för renovering. Men sportattiraljer på bokavdelningen… nja… Sängkammarlitteratur, däremot…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 Inger

I fotade Uppsalas China Town, medan jag fotade I.

När kurslitteraturen hade hämtats och betalats tog vi några turer på ett par gallerior när vi ändå var i farten. I passade på att fota Uppsalas eget China Town. Då passade jag på att fota I.

På Resecentrum var det ingen kö hos UL, så jag passade på att reda ut krånglet med mitt busskort som visar bortitok-saldo. Jag fick nån förklaring som gick ut på att chaufförerna inte redovisar som de ska samt fallerande teknik. Det senare tror jag mest på, för på webbplatsen har det stått att det är tekniska problem

just nu

ända sen starten med de nya busskorten och fortfarande. Är inte det lite pinsamt, UL..?

Sen var det dags för I att kliva på tåget hem. Jag följde henne till perrongen och hasade sen till närmaste busshållplats. Min fot gjorde vid det laget fruktansvärt ont. Hälsporren dunkade synnerligen oskönt. Dessutom kände jag mig rejält trött efter dagens alla intryck. Det var nästan så att jag tog in på stans nyaste hotell…

Radisson Blu i Uppsala

Radisson Blu, Uppsalas nyaste hotell.


Men hemma är bäst!
Och nu ska jag vila, läsa en stund och ladda för torsdagens andra höjdpunkt: Antikrundan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett listigt och vänligt inlägg.


 

Två lappar

Två lappar – som egentligen är två viktiga listor.

Nu på morgonen har jag sammanställt och skrivit ut två viktiga listor. Man kan tro att två lappar inte innehåller nåt väsentligt. Men att tro är att icke veta! Jag vet. Och FEM vet.

Idag får jag besök av en god vän som kommer med tåg. Vi har siktet inställt på viss forskning och det är det jag ska ha lapparna till. De innehåller synnerligen väsentlig information. Tyvärr kan inte FEM vara med. Så jag ska hjälpa henne lite. Det är det minsta jag kan göra efter tvåkilospaketet som nästan sprängde min postbox igår!!!

Att åka in till stan är alltid en sorts äventyr för mig. Man vet aldrig vem man möter som inte hälsar – eller träffar helt apropå i ett gathörn efter tio år och som man får världens goaste kram av. Båda sakerna kan hända. Jag är öppen för alla scenarier. Kanske till och med så öppen att jag framöver ringer det telefonnummer jag fick igår. Om jag vågar. Lite skraj är jag allt. Så tills vidare håller jag mig till manus och mina viktiga listor. Och vänner. Riktiga vänner och familjen är alltid viktigast!

Vi hörs senare!

 


Livet är kort.

Read Full Post »