Ett förändrat inlägg.
Det är dags att ändra stil. Byta image. Tuffa till sig med läder, minska i storlek och dessutom bli brun…
Vem är DU idag???
Livet är kort.
Vem är Tofflan???
En numera rätt tjock (tant) propagandaminister som sett bättre år. Bitsk och elak och hård mot de hårda, men from som ett lamm mot de snälla. Älskar sin Anna gränslöst, kopiöst, sanslöst, men tveklöst.
Du får gärna citera mig, men ange källa. Bilder från bloggen får du INTE knycka. Den här bloggen är avslutad. Vill du kontakta mig ändå eller köpa en bild? Skriv en kommentar vid det inlägget så kontaktar jag dig!
Om du ser annonser här mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry!
Nytt arbetsliv…
Nytt jobb, nytt liv09 maj 2016På LinkedIn
På Pinterest
Tofflan twittrar
Mina tweetsStatistik!
Ämnen
-
Senaste inläggen
- Allting har en ände…
- Grattis till lilla mamma – och tack för gott skratt!
- En flaska vin: Boira’ 2014
- Lördagslåtanden och -göranden – med vissa risker…
- Dödligt dubbelspel
- Återkoppling och vidare, upp i ljuset…
- Bara härligt regn hos mig
- Inne i djungeln
- Tunneln i slutet av ljuset
- Idag är det lön, men inte för alla
Mest lästa inlägg
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
Knappar och diverse annat av värde
Dagarna
Arkiv
Besökare
- 1 819 523 hits
Twingly-länkare- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
I can see U!
I know where 2 find U2!
Powered byIP2Location.com-
Gå till Toffelprofilen
Jag är tämligen trött och osynlig.
Det låter inte så bra, Lisa! Var rädd om dig, jag tror aldrig du blir osynlig.
Idag är jag mitt ryggonda jag! Jag tog ut svängarna lite för mycket i går kväll när vi firade av får chef på Wasarestaurangen i Vadstena. Så idag blir det mindre svängar här hemma.
Uss, inte kul alls! Jag har ju ont i ryggen nästan jämt, men när det är ryggskott är det värst. Stackare, stanna inne och vila!!! Med en bok, kanske??? 😉
Absolut med en bok!! Jag läser en Anna Jansson just nu och då smyger man sig ju till småstunder när som helst så man får läsa några sidor.
Har du kollat på Deckarna på TV??? Anna Jansson rules! Vilken bok läser du?
Nej, jag har inte sett Deckarna. Bara de där småsnuttarna mellan programmen på tv.
Jag läser Silverkronan. Såå braa!!
Du måste kolla Deckarna! Nu sist var det Denise Rudberg, men veckan innan Anna Jansson. Kanske finns på SvT Play??
Jag älskar hennes böcker! 😛
det får bli igår för kl har passerat 24. Min dag igår var en enda lång fundering över vad som blir kvar när man tagit bort allt som jag värderat. En skraltig kropp, tomhet, ensamhet. Jag som var en av de mest påhittiga och bubblande av idéer, är nu tom, det skramlar inte ens på botten. Värken vann, den här sista operationen skulle jag inte gått med på, det blev fem kring och under julhelgen. Alla säger glatt att jag ska vara tacksam och glad att jag överlevde. Varför då? Ingenting fungerar och värken jag haft under sju år har varit en barnlek jämfört med den här. Nu ska jag ägna månader till att undersöka och reparera biverkningar som eländet utlöste. Bl a drabbades jag av 8 små hjärnblödningar och mängder av organ som skadades. Min blodbrist är sådan att jag borde bli vampyr. Alltså har jag ägnat dagen till att fundera på vad det finns för anledning att fortsätta, Med det nya vårdvalet blir jag hela tiden tvungen att vara den som ska försöka hitta rätt läkare, det finns många bra, men det finns sådana som är vedervärdigt dåliga. Men jag orkar inte sitta i en enda telefonkö och trycka på rätt knappar för att mötas av en röst, efter 45 minuter, vi har stängt för idag, återkom nästkommande vardag. Igår kändes det som jag inte orkar fortsätta det här totalt meningslösa livet. Och min bästa doktor är terminalt sjuk, jag skulle ge henne alla mina reservdelar så hon överlever, men de är ju rätt skruttiga.
Alltså den tyngsta dagen i mitt liv, men man ska väl ha sådana också, och jag håller det stora ljuset brinnande för Dig!!
Du var en skraltig kropp igår, alltså. Jag gissar att det inte är mycket bättre idag och önskar att jag kunde göra nåt. Det där med vården vet jag precis hur det är. Jag bloggade i onsdags om ett besök i vården som inte blev av. Det vill säga jag åkte dit och satt och väntade, medan vårdgivaren inte kom. Ingen hade meddelat mig. Nu överlevde jag detta, men det är väldigt nonchalant beteende ibland mot medmänniskor.
Jag önskar att jag kunde hjälpa dig rent praktiskt. Verkligen!