Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 22 januari, 2015

Ett antikvariatiskt inlägg.


 

Torsdagar innebär Antikrundan i min värld. I afton hängde jag med till Falun. Och naturligtvis amatörvärderade jag via appen.

Joakim och bord med tre ben

Joakim hittade ett bord med tre ben i Falun. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I Falun har jag aldrig varit 
men där förevisades en mängd märkvärdiga ting, så det vete 17 om jag inte måste ta en tur uppåt landet snart (Akta er Å och maken G!).

Dessa föremål stack ut i kväll, enligt mitt tycke:

  • Rökbordet på kvinnoben (värderat till 1 500 kronor, endast!)
  • Sammetsmålningen (värderad till 15 000 kronor)
  • Skomakarjesus (värderad till mellan 35 000 och 40 000 kronor)
  • Tapeterna (värderade till mellan 15 000 och 20 000 kronor)
  • Porfyrurnan (värderad till mellan 120 000 och 130 000 kronor)

Mina värderingar var bättre än förra gången, vilket visade sig på diplomet:

Diplom Antikkunnig Falun

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett citerande gissningsinlägg.


 

En liten tävling så här på kvällskvisten skadar inte. Kan du gissa var jag hittade det här citatet? I vilken bok, alltså?

Ordentligt avgångsvederlag

Ur vilken bok???

 


Första pris
blir att bjucka mig på en öl eller en gofika vid tillfälle. Eller tvärtom. När jag blir stenrik.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

En gyllene burI början av december förra året var jag hemma hos vännen Agneta och botaniserade bland en massa böcker hon inte ville ha boendes hos sig längre. Det hela slutade med att en stor papperskasse fylld med härlig litteratur fick ett nytt hem hos mig. Nu har jag läst ytterligare en av böckerna, En gyllene bur av Carmen bin Ladin. Och jag skulle väl kanske inte direkt klassa den som ”härlig litteratur”, om jag får ändra mig…

Den här boken handlar om författarens äktenskap med Yeslam, äldre halvbror till Osama bin Ladin. Hon skrev boken efter terrordåden den 11 september 2001. Jag kan tänka mig att det handlade lite om att rentvå sig själv, att tala om för världen att hon inte längre var del av familjen. Boken är dedicerad till döttrarna och enligt baksidestexten skrev hon den som förklaring till varför hon var tvungen att bryta med den saudiarabiska kulturen.

Yeslam och Carmen träffades i Schweiz där Yeslam var på semester och hyrde av Carmens mor. De förälskar sig och flyttar först till USA för att plugga. Tre år efter att de har träffats, 1976, flyttar de till Saudiarabien. Ett helt nytt liv väntar Carmen och hennes döttrar där. I 14 år varar äktenskapet. Sen kommer hon fram till att hon måste frigöra sig och döttrarna. Skilsmässan blir en utdragen historia och hade ännu inte gått igenom när hon skrev den här boken.

Detta är väl inget litterärt mästerverk, men det är ändå intressant att läsa om en annorlunda kultur och religion – sedd ur en outsiders ögon, ska betonas. Jag skulle själv aldrig ha kunnat leva under de premisser Carmen bin Ladin gjorde, men jag skulle hellre aldrig kunna leva med en man.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rubricerat inlägg.


 

Idag läser jag på lokalblaskan på nätet om en lovvärd handling: Svenska kyrkan i Tierp bjöd tiggarna på soppa. Sen kan jag inte låta bli att dra på smilbanden, för tiggarna verkar ju rätt… taggiga. Eller kanske är de bara taggade?

 

Mottaggarna

Taggiga eller taggade tiggare?


De är allt bra duktiga på att stava,
våra högskoleutbildade journalister…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vardagligt inlägg.


 

Det går mot slutet av veckan. Just den här veckan innebär det trevligheter för min del. Det kan jag behöva efter riktigt tuffa dagar där jag tvingades ta itu med olika mindre roliga saker. Morgonens första timmar har jag ägnat åt sedvanliga bestyr. Nu sitter jag och väntar på hantverkare. De kan komma när som helst idag från klockan åtta. Det är inte första gången de aviserar en sån ankomst, kanske blir det inte sista gången heller. Men av tre (3) utlovade ankomster har man dykt upp en (1) gång. Så jag väntar med spänning denna fjärde gång.

Under tiden tänkte jag städa lite, ta rätt på tvätt och fundera ut middagsmat. Igår var jag och handlade på ett riktigt delikatesställe – men gårdagens middag blev en fiskgratäng för 14 kronor på extrapris. Den smakade mycket, men inte fisk. Man får det man betalar för – i vissa fall. Inte i detta. Jag lagar aldrig mat från grunden – helt enkelt för att jag inte har kunskaperna eller lusten.

Fiskgratäng Skagen

Fiskgratäng Skagen – man får det man betalar för (14 kronor), men inte var det nån fisk i denna.


Det snöar lite igen 
och det är nån eller ett par minusgrader. Jag har ingen större lust att ge mig ut och tänker inte göra det heller. Det finns en del att pyssla med här inne.

Vad håller du på med idag och vad serverar du på middagsbordet??? Skriv gärna några rader och inspirera mig! (Eller hänger du på min nya blogg dagarna i ända och har svårt att slita dig? 😉

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett påhittat inlägg och en rent fiktiv historia. Alla likheter med verkliga händelser är bara tillfälligheter.


 

Skuggor med portföljerVi möttes på ett bestämt ställe varje morgon. Det var nästan oundvikligt. Men om mötet inte blev av funderade i alla fall jag på vad som kunde ha hänt. Det hände också att vi möttes på en annan plats, vid en annan tid. Då blev det fel. Vid flera sådana tillfällen var jag på väg att lyfta min hatt.

Ibland tänker jag på henne. Går hon samma väg fortfarande? Minns hon mig? Tänker hon någonsin på mig? Våra flyktiga möten som två vindpustar som snuddade vid varandra. Så välbekanta och ändå okända. Främlingar, fast inte helt.

Vem var hon? Det är ett av svaren jag aldrig får. Jag minns ju inte ens vem jag själv var på den tiden. Jo, jag kommer ihåg att jag kände mig missnöjd, men säker. Först. Därefter missnöjd och missförstådd. Sista tiden en skugga, någon man inte ens bevärdigade en nick.

Men kvinnan jag mötte förblir en gåta. Ett minne från en annan värld, en annan tid när jag först trodde att jag var osårbar. Kanske är hon borta. Kanske tar hon nya vägar varje morgon. Jag vet inte. Jag får inte veta. Jag går inte där längre.

 


Livet är kort.

Read Full Post »