Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for januari, 2015

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Brittiska kriminalserier gillar jag! Därför var jag aningen förväntansfull inför nya serien Grantchester som hade premiär i kväll på SvT1. Fästmön och jag tittade och ingen av oss somnade.

Grantchester Polisen och Prällen

Polisen och Prällen i Grantchester. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


Efter att avsnittet inletts 
med en lekande scen mellan prällen och en tjej, fortsätter det med en begravning för en självmördare. Men strax efter begravningen söker den dödes älskarinna upp prästen. Hon ber honom luska lite, för hon tror att älskaren blev mördad. Den unge prästen blir först tveksam, men kan inte låta bli. Och så går han till polisen. Efter en del tveksamheter inleder kommissarien och prästen ett samarbete och tillsammans löser de gåtan.

Totalt blir det sex avsnitt och jag tittar nog på samtliga. Det här är ingen otäck deckare, utan en ganska trivsam serie. Både humor och allvar ingår, liksom professionalism och privatliv. Men det får inte bli för gulligt eller roligt, för då tippar det över. Serien utspelar sig 1953 i en by strax utanför Cambridge. Man får stå ut med att polisen har byxorna uppdragna i armhålorna, man får inte skratta. Så var det då. Man får inte heller blanda ihop skådespelerskor. Det är tur att man har en googlande fästmö som kan fastställa identitet (”verkligen inte Mary Crawly!”) samt härkomst (”hon var med i L Word!”).

Toffelomdömet efter första delen blir högt för detta typiskt brittiska.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg på låg humornivå.


 

Ibland är jag lite yvig i gesterna. Som idag, när jag skulle bädda rent. Den som nån gång har bäddat rent vet att det i och för sig ofta är önskvärt med flera armar än två och armar längre än apans. Men idag viftade jag till så Kiss och Bajs kom på golvet…

Kiss och Bajs på golvet

Kiss och Bajs på golvet.


Förlåt!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett svängande inlägg.


 

Januariregn på fönstret

Januariregn på fönstret häromdan, vilket gjorde att all snö var borta igår, nästan.

Ja jisses det här vädret! Man kan tro att det är april. Igår mitt på dan traskade vi över till Tokerian, Fästmön och jag. Då var det soligt som en vårdag och snön hade i princip smält bort. Det var fläckvis lite halt, med betoning på lite.

Vi tog Den Långa Vägen till affären för att få ljus och luft. Min häl har börjat bråka igen, så det var ingen behaglig promenad, tyvärr. Men fram kom vi och mat inhandlades. Jag hade en kupong som Willys+-kund och den gav god rabatt. Hemma igen var jag helt slut i rutan. Jag vill så mycket, men tycks orka så lite. Luft och ljus behöver jag få mer av, helt klart, men det är lite svårt när man har dumma hälar.

Appassimento

Appassimento var fin till pulled turkey.

Igår serverade köket i New Village pulled turkey. Det blev rejält med kött över till Annas matlåda idag. Den tråkmajan jobbar nu och ända till i kväll. Vi avnjöt ett par glas vardera (små glas) av den andra flaskan vi köpte för julklappen (presentkortet) från Den Hjärtegoda. Det blev flaskan som Anna valde, Appassimento. Jag tyckte att den var lite godare än Zensa som jag valde. Vilken tur att det finns var sitt glas att avnjuta till goda ostar i kväll när Anna har jobbat färdigt!
Tack för två goda viner, LE!

Det trådlösa nätverket här hemma funkar skitdåligt och jag håller på att semla (nej FY! Såna estimerar vi inte!) samla ork för att ringa igen. Igår försökte Anna sitta vid sin dator en stund på eftermiddagen/kvällen, men Bredbandsbolagets skitrouter ger så svag signal att det var helt värdelöst. Trådlöst via Brebandsbolaget = värdelöst, alltså. Det har tidigare fungerat ganska bra, även om det har varit långsamt då och då. Segheten drabbar förstås även vår surfning på mobilerna. Synnerligen irriterande, för jag betalar i dagsläget ganska jävligt mycket pengar till Bredbandsbolaget…

Att ringa tarvar kraft. Mina orksignaler Mina kraftresurser är decimerade just nu efter en annan grej i morse. Min a-kassa är så fiffig (<== ironi) att den skickar mejl till min skräpmapp om att jag har meddelanden att läsa på Mina sidor. Såna mejl skickar a-kassan alltid ut på fredagsnätter. Eftersom meddelandena i nio fall av tio är obegripliga behöver man ringa och prata med En Människa. Men det kan man ju glömma en lördag. Den här gången efterfrågar man ett arbetsgivarintyg eftersom man bestämt hävdar att jag har ett deltidsarbete.

Var då???

undrar jag och tänker otroligt fula saker om deras skitsystem.

Snö utanför

Och så blev det vinter igen i natt. Det snöar och snöar och snöar. Fortfarande…

Och så en U-sväng tillbaka till vädret. I natt blev det nämligen vinter igen, tyvärr. Det har snöat och snöar massor. Eftersom temperaturen ligger runt nollan är snön blöt och tung. Jag skottade lite utanför garaget innan jag skjutsade Anna till jobbet, men skyffeln är med in – det lär ju komma mera. Ryggen gillar inte alls att skotta. Tyvärr har den inget val.

En otroligt trist dag ser detta ut att bli. Jag har kört en maskin tvätt och hängt den och nu ska jag strax bädda rent. Mamma ska få ett telefonsamtal så snart telefonen har laddats upp efter senaste telefonkön.

Kvällen har emellertid ett par höjdpunkter: dels slutar Anna klockan 20, dels börjar en ny brittisk kriminalserie på SvT1, Grantchester i sex delar. Vad jag förstår utspelar sig serien 1953 utanför Cambridge där en präst och en polis löser mordgåtor tillsammans.

Nu har jag blabbat om min fredag och lördag. Kan inte du blabba om din? Vad gör DU idag???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kroppsligt inlägg.


 

Ibland är den stängd, käften. Ibland öppen. Ibland säger den saker som jag ångrar senare. Ibland tiger den, vilket jag också kan ångra. Öron har vi två av, mun har vi bara en. Det finns skäl till det.

I hakan har jag fortfarande en grop, konstaterar jag. Jag är glad att jag inte behöver raka mig varje dag, gropar i hakan kan vara besvärliga.

Mun och haka

Munnen kan le också. Gropen i hakan finns kvar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som främst riktar sig till presumtiva uppdragsgivare som söker en skribent.


 

Idag är det den 31 januari. Dags för en statistikrapport över januari månad 2015.

Statistik januari 2015

Antal besök på bloggen från den 2 januari till den 31 januari klockan 11.27. De mörkblå staplarna visar unika besökare.


Under januari månad 
var det flest antal besök på bloggen den 11 januari (710), den 8 januari (659) samt den 16 januari (636). Antalet unika besökare i januari månad per dag låg i genomsnitt på runt 335. Flest antal unika besökare hade bloggen den 16 januari (415).

Statistik besökare månad år o snitt per dag

Statistik per månad och år samt snitt per dag.


Januari månad hade totalt
 16 443 besökare (2 – 31 december klockan 11.31), vilket är lite mindre än i december 2014. (Dagen är emellertid inte slut än och man kan räkna med att siffrorna blir något högre.) Bloggen får fortsatt många träffar via sökmotorer, vilket är ett gott tecken – sökningar ger resultatet att besökare hänvisas hit. Vidare noteras att antalet ”trogna följare” fortsätter att öka.

Genomsnittligt antal besök per dag under årets första månad är 545 vilket är en ökning jämfört med december 2014. År 2014 hade ett genomsnittligt besöksantal om 507 per dag.

Totalt antal besök på bloggen ligger på 1 038 395 strax efter inklippningen av graferna. Denna totalsiffra finns för övrigt för vem som helst att när som helst se i högerspalten på bloggen, ganska långt ner, under rubriken Besökare.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

Ibland är jag rätt snabb på att döma ut människor, saker och ting innan jag har kollat av dem. Detta gjorde jag till exempel om TV-programmet Gift vid första ögonkastet. Det har tidigare enbart visats på SvT Flow, men har nu börjat visas på SvT1. Igår kväll fastnade Fästmön och jag för den andra delen i serien. Och det var fängslande, må jag säga… Två fågelholkar låg i sovrummet och glodde på tre par som gifte sig på TV. Tre par, där ingen hade träffat varandra innan de sågs vid vigseln.

Gift vid första ögonkastet deltagarna

Deltagarna i Gift vid första ögonkastet.


Vi kom in i programmet lite sent,
så vi missade början. Där fick man se hur paren var för sig gjorde sig i ordning för vigseln. Därefter följde vigslarna, bröllopsfesten, fotograferingen och så avslutades det med bröllopsnatten. Den fick vi inte se.

Konceptet är följande: så kallade experter (ja, du vet ju vad jag tycker om tekniska sådana…) matchar ihop tre heterosexuella par. Ingen har träffats innan vigslarna. Under fyra veckor ska de leva som gifta. Om kärlek inte har uppstått då är de fria att skilja sig.

Alltså jag tycker att det här är urbota dumt! Jag blir snudd på förbannad. Jag har själv velat gifta mig med Anna i X antal år, men livet har satt stopp för det på olika sätt. Och här kommer tre par och bara får ”allt” i samband med detta. Tre par, som inte ens är kära i varandra. Men livet är inte rättvist, det har vi ju konstaterat både en och 25 gånger.

Det här är riktig skräp-TV. Men fasen så fängslande! Ja, jag erkänner, det ÄR fängslande. Kanske är jag bara fascinerad över människors dumhet att gå med på det här experimentet. Eller så är jag lite förförd av kärlek till kärleken. Jag blev engagerad direkt. En person såg alldeles för ung ut och ett pars framtid dömde jag ut genast (de kändes för osäkra som människor), men ett eller kanske två par hittar eventuellt fram till kärleken i detta absurda. Vi får se. Jag är trots allt inte så förförd att jag tänker se nästa avsnitt…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tekniskt inlägg.


 

Twitter loggaIgår var jag så stolt över att jag själv lyckades fixa problemet med min Twitterapp. Trots detta lär det kosta skjortan eftersom jag sökte hjälp hos min bredbandsleverantör, som gick bet, och dennes underleverantör, en så kallad expert som inte heller kunde hjälpa mig. Först kostar köandet i telefonen en hel del. Jag blev ju tvungen att ringa på min fasta telefon på dyrtid eftersom problemet gällde min mobil. Sen kostar ”experten” 19 spänn i minuten. Det irriterar mig en aaaning att jag inte fick hjälp. Men mest är jag stolt för att jag fixade det själv! Kanske nåt att sätt upp på mitt CV, Twitterappsstrulfixare?

linkedin_logoNu har det uppstått en ny märklighet och jag kliar mig i huvet igen. Denna gång handlar det om LinkedIn. Jag har skrivit till supporten där, men ännu inte fått nåt svar. Frågan är om jag får nåt… LinkedIn är ju ett yrkesnätverk. Där kan man hålla kontakt med gamla kollegor och man kan knyta nya kontakter som kanske leder till uppdrag eller jobb. Därför gör man en profilsida på vilken man presenterar sig själv, sina erfarenheter, utbildningar, sin kompetens etc. Vidare kan man be före detta kollegor, chefer och samarbetspartners att skriva rekommendationer om en. Och så har man har även möjlighet att lägga upp länkar till arbetsprover. Det har jag gjort. Och det är där märkligheterna har dykt upp…

Instagram loggaSpöken, hackare eller bara jag? Bedöm själv: jag skrev en bokrecension på uppdrag av ett förlag förra året. Laddade upp länken till min text och den bild som illustrerade texten, det vill säga en bild på bokens framsida. MEN... och nu kommer det märkliga… På min profilsida på LinkedIn finns länken, men det är helt fel bild som illustrerar den: bilden till länken kommer från mitt Instagramkonto! Fast det sjuka i det hela är att när jag klickar på länken som finns på min profilsida på LinkedIn kommer jag till texten och där visas korrekt bild. HUR KAN DETTA KOMMA SIG??? Notera att Instagramkontot inte på något sätt är kopplat till mitt LinkedInkonto.

Dagens lilla nöt att knäcka… För ingen expert lär väl göra det åt mig??? Nån frivillig???

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett kroppsligt inlägg.


 

En hand. En vänsterhand. Min vänsterhand. Utsidan av den. Och ringen som har suttit på ringfingret sen den 8 november 2008. Det står Anna i ringen. Anna är en del av mig. Symbolen för evighet bär hennes namn och den sitter på mitt finger. Den är stor, kärleken. Och ringen bär jag med stolthet.

Vänsterhanden utsida

Min vänsterhand med förlovningsring.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt inlägg.


 

Torsdagskvällar klockan 20 stänger jag ute världen. Skälet är enkelt: jag ser på Antikrundan. Och så amatörvärderar jag föremålen via appen. Tyvärr hängde sig appen vid ett tillfälle, men det gick bra att starta om och fortsätta värdera. En värdering missade jag dock.

 

Cornelis på Antikrundan

Cornelis dök upp på Antikrundan i Norrköping. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I kväll gick programmet från Norrköping
, mina farföräldrars sista hemstad. Där har jag varit en del, men sen farmor gick bort samma år jag flyttade till Uppsala blir det inte särskilt ofta. Kanske gör jag ett besök framåt våren för att se till graven. Men nu fokus på kvällens prylar!

Dessa föremål var extra spännande i kväll, enligt mitt tycke:

  • Plåtleksaken (värderad till 5 000 kronor) och kexburken (minns ej värderingen)
  • Cornelisskivan (värderad till 30 000 kronor)
  • Fåtöljen (värderad till 20 000 kronor)
  • Bordslampan (värderad till mellan 15 000 och 20 000 kronor)
  • Gulduret (värderat till 380 000 kronor)
  • Den underbara, rubinröda pokalen (värderad till mellan 35 000 och 40 000 kronor)

Mina värderingar i kväll var hyfsade, men nån var alldeles för hög (pokalen) och nån alldeles för låg (en byrå). Jag fick i vart fall diplom som kunnig:

Antikkunnig i Norrköping

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »