Ett inlägg om papperstidningar och digitala tidningar.
Jag har blivit med papperstidning igen. I alla fall får jag Svenska Dagbladet i en månads tid och det gratis tack vare Anders. Egentligen borde jag ha haft TVÅ papperstidningar, för jag nappade också på ett erbjudande om två veckors gratis lokalblaska. Men det är två veckor sen jag skickade in den långa lappen till UNT och jag har fortfarande inte sett nån tidning. Det säger väl en del om hur mån man är om sina (presumtiva) prenumeranter… Inte alls, alltså, i mina ögon.
Men Svenska Dagbladet har kommit varje dag i nån veckas tid utom på juldagen och annandagen. Det är mysigt att glänta på ytterdörren på morgonen, sticka ut handen och rafsa åt sig tidningen ur hållaren utanför dörren. Sen läser jag och det prasslar.
Det går ganska fort att läsa papperstidningen. Jag slås av hur väldigt mycket annonser den innehåller. Jämfört med att läsa tidningen på webben är antalet annonser i papperstidningen ett hav och webben en liten å. Det trodde jag inte, men papperstidningen är full av annonser, det känns som om mer än halva tidningen är annonser. Men så får det ju inte vara. Det ska väl vara minst en viss procent redaktionell text, eller? Jag menar, annars är det ju inte en tidning utan ett annonsblad..?
Jag har tidigare aldrig varit SvD-prenumerant. Jag tycker att det saknas mycket kulturmaterial i den. Lisa Irenius får en hel del att ta tag i när hon tillträder som kulturchef på Svenska Dagbladet den 7 januari… Och nyheterna i papperstidningen är gårdagens och gamla. Det går inte att ha lika aktuella nyheter i tryckt pappersform som på webben. Det var till exempel på webben jag läste i morse att det inte blir nåt extraval. Och det blev inte offentligt förrän i morse.
Men det är nåt visst med en papperstidning, det är det. Och jag ska fortsätta njuta av Svenska Dagbladet i ytterligare cirka tre veckor. Månntro UNT hittar till tidningshållaren utanför min dörr under den tiden också?
Livet är kort.
Har lokalblaskan, vet inte varför egentligen, finns inte mycket att läsa ju, och dyr är den.
Nästan alla högersidor är reklam, man får nackspärr av att vända huvudet åt vänster hela tiden, tittar inte ens åt höger, läser inte annonserna.
Det är väl det att man bara måste ha prasslet till frukosten, inte samma sak med en dataskärm ju.
Kram!
Jag nappade på ett gratiserbjudande om två veckor för UNT, men jag får nog trycka tidningen själv om jag ska få hem den. Det är säkert ett par veckor sen jag skickade in lappen. Ja, den är dyr och när jag sa upp min prenumeration efter 30 år var jag skitförbannad på den låga kvalitet tidningen hade. 👿
Svenska Dagbladet har också massor av annonser, men finessen med den är att man kommer åt en massa texter digitalt, på webben. 😛 Som icke-prenumerant är detta begränsat.
Kram!
Jag läser enbart papperstidningar- jag klarar inte att läsa via dator/mobiltelefon. Via nätet är det bara när nån skickar mig en länk till något de tycker jag borde se. Jag tror inte att jag skulle klara av en läsplatta heller. Dessutom ser en sån dum ut i bokhyllan 😉
Läsplatta går fetbort, men papperstidning är nåt jag inte har råd med. Jag tycker dessutom att lokalblaskan har blivit så tunn och innehållslös de senaste åren. Men nu ser jag med spänning fram emot två veckors läsning – om den där jädra prenumerationen kommer igång nån gång… 😦
Sen får jag hålla till godo med att läsa på webben. Där kommer ju i alla fall nyheterna snabbt upp.
Det finns ingen morgontidning av intresse här,så det blir onsdagens gratistidningar,och torsdagens aftonblad jag läser. Nyheter får jag mest via radion- dagens eko kvart i fem . Och lite annat,lyssnar ju på p1 för det allra mesta.
Vi har en väldigt bra lokal pappersgratistidning som kommer på torsdagar, UppsalaTidningen. Och så har vi ju UppsalaNyheter på webben där jag skriver ibland. 😛