Ett soligt inlägg om granar och grannar.
Solen!
Det är sol idag! Och det kan ju behövas efter den hemska natten… Jag tänker på de 300 som… Äh, läs det lösenskyddade inlägget själv. Hur som helst, solen var fantastisk! Jag kände hur ljuset gjorde nytta och kunde inte låta bli att stanna och ta en bild. För jag gick ju ut. Det sved i luftrören, eftersom det var nån minusgrad, men det struntade jag i. Det gör ju jämt ont att andas nu för tiden.
Två kassar mat och kaffe släpade jag hem från Tokerian idag. Det var sånt himla bra pris på kaffe och kaffe går det åt. Dessutom kunde jag utnyttja en rabattkupong på hela köpet via appen.
Naturligtvis var jag inte ensam inne i affären, men det gick rätt bra. Jag irrade bara lite. Tänk att jag hade glömt att köpa Bregott havssalt i tisdags när jag var iväg och köpte julmat! Katastrofen var nära. Nu köpte jag inte bara kaffe utan även mat för ett par dar. Matlusten är det annars si och så med, men det skadar ju inte med lite bantning inför julbordet.
På hemvägen mötte jag en granne som har bott här längre än jag. Vi brukar växla några ord. Jag tror bestämt att vi båda är lika ensamma ibland. Även grannen njöt av solen och kände sig trygg med rollatorn. När h*n såg hur jag släpade på mina kassar föreslog h*n att jag skulle införskaffa en kompis med hjul. Väldigt praktiskt, onekligen! Jag vet att mamma kan hänga upp till fyra kassar på sin rollator… När jag sa att jag funderade på att gå hem med varorna och plocka in dem och sen ta ytterligare en tur för att slå till på en gran, blev granen erbjuden rollatorlift av grannen.
Innanför nätet döljer sig en skönhet i form av en gröngöling.
Och jorå, jag gjorde som jag sa. Tog dessutom lite medicin, vilket gjorde luftören gladare. Utanför Tokerian stod Paolo. Den fulingen hade höjt priset sen sist jag var där med 30 spänn för rödgranarna. Jag sa att det väl var bäst att jag slog till på en innan han höjde till miljonen. Ett lagom stort exemplar upphittades. Paolo sågade av foten lite och några grenar nertill innan han nätade gröngölingen. Sen kånkade jag hem den och i skrivande stund får den bo på min balle* till dess den ska kläs på kvällen den 23:e och bli lika sagolikt vacker som granen 2013.
*min balle = min balkong
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Det vore en syn att se dig komma med rullator med granen på 🙂
Jag skippar granen i år, döttrarna har fixat granar, så jag får gå hem till dom och njuta 🙂
Eller hur?! Ja men när jag är och handlar med mamma blir hon som en riktig packåsna – vi hänger ”allt” på rollatorn, den är verkligen skitbra! 😛
Jag får ju gäst till jul, annars hade jag nog bara haft en liten bordsgran, tror jag. Bara jag får in doften av gran i hemmet… Underbart!
Inget fel med rollator. Jättepraktisk 🙂 det har min mamma med. Det var just granen jag såg framför mig på den
Fast jag känner mig ju liiite för ung för ett sånt fordon. Jo, jag skyndade mig till och från granhandlaren för jag var inte säker på att en gran på grannens rollator var en bra grej för min image… 🙄