Ett existerande inlägg.
I några människors tankar finns jag, medan jag i andras bara har passerat som en flyktig vindpust. Ointressant, kasserad dålig luft. Inte värd att behandlas bättre än… Som jag hade hoppats på vissa… Trots att jag vet att jag inte ska hoppas och tro och önska nånting för egen räkning.
Men jag existerar. Och jag är älskad. Och det är stort. Det gör att jag inte… Tack Anna för att du alltid finns!
Dessutom blev jag väldigt glad för dagens post. Tack till I och L för semesterhälsningen och till Pia för julhälsningen och den lilla klappen! Era kort får stå tillsammans med mammas.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 