Ett annorlunda inlägg.
Ett kuvert från Opal förlag kom i postboxen idag.
Det har varit en annorlunda dag idag. Jag har tränat inför den kommande tystnaden. Det gör redan ont och jag är rädd för den, tystnaden. Rädd att orden ska ta slut igen som de höll på att göra 2009. Ja, jag är rädd för en massa saker, helt enkelt. Det är inte slut än, men snart. Trafiken från sagoväsen och oknytt är fortsatt tät trots att jag skriver väldigt lite, så miljonen besökare blir det snart. Jag bävar för ridån. Tystnad är OK – när den är självvald. Och innan bloggen tystnar har jag ett par åtaganden som jag ska försöka fixa. Idag kom ett av dem – som ett brev på posten.
Men jag har sociala kontakter i verkliga livet också. Idag på förmiddagen hade jag ett långt och djupt samtal med en god och klok vän. Vi talade om många saker, bland annat om människor som säger sig avsky mobbning och som sen ägnar sig åt det själva. Fast de vågar ju inte stå för det, utan döljer sig bakom falska och lånade identiteter. Nu är de emellertid inringade.
Fästmön är min klippa just nu. Jag är så glad att hon följer med på min lilla resa i morgon! Och mamma har ringt och för en gångs skull lyssnade hon i alla fall till 50 procent på mig. Det är inte alla som har en familj och goda vänner. Jag är lyckligt lottad i det fallet!
Det har varit en annorlunda dag – och ändå inte. Jag har läst ut en bok, jag har dammsugit, vi har ätit och snart ska jag fika med Anna. Jag försöker lära mig att bloggen snart är död. En bit i taget, så att tillvaron inte rämnar (ja, så mycket har den betytt). Men nu ska jag leva en stund innan jag dör.
Nu tar orden slut för idag. Jag ville bara tacka för ALLA som bryr sig och alla som lämnar så fina kommentarer att jag satt alldeles överrörd i bilen och grät. Tack!
I morgon är jag inte här.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Å vad tråkigt att du stänger ned din blogg! Den enda jag följer; så full av humor, klokhet, boktips, filmtips och mer. Kan du inte lämna en liten lucka för att eventuellt komma tillbaka någon gång? Annars får jag separationsångest!
Tack snälla Malin, men jag orkar inte mer. Alltså, jag kör på som jag har sagt, tills jag har fått en miljon besökare, sen är det slut.
Å nei, stenger du bloggen allerede? Så synd, det gir meg så mye å lese her!
Ønsker deg i hvert fall all mulig lykke til med jobbsøking og skriving, krysser fingrene for deg!
Takk for at jeg har fått bli ”kjent” med deg her, Tofflan!!
Store klemmer fra Norge
Nej, jag slutar blogga här när jag har fått en miljon besökare. Fast det är snart.
Tack för fina ord, Merete, och svenska kramar!
Känner bara så här 😦
Ha dé!/KRAM
Det gör jag också.
Kram!
Ha nu en bra dag i morron !!!!!
Tack snälla! Jag är nervös, men på ett bra sätt!
Men nej,nej, nej- din blogg är nästan den enda jag läser numera 😦 Även om jag är lite sporadisk och inte hänger med i Allt . Allt fattar jag inte heller,du är för smart för mig 🙂
Så är det, tyvärr, jag slutar.
Inte är jag för smart för dig, det är bara det att jag inte skriver allt eftersom alla kan läsa.
Hej! Tack för dina ord. Det har varit väldigt roligt att följa din blogg. Även om alla inlägg inte varit roliga så har du gjort avtryck i min lilla värld.
Jag önskar dig allt gott i livet och hoppas jobbfrågan snart löser sig till det bästa.
Varma kramar
Irene i västra götaland
Bloggen är inte slut riktigt än. En miljon besökare ska det bli först.
Jag hoppas det går bra för dig också och att du får lite mer medvind!
Stor KRAM!
Lycka till i dag !
Kram
Tack och tack och kram!
Håller tummar och tår att det ska gå bra idag!
Ha dé!/Kram
Tack snälla Åsa!
Kram!
😦 ledsamt tycker jag. Men snälla, ta inte bort den, så vi kan kika in ibland, och få ta del av dina lästips, som i mina ögon är de bästa på nätet. Kram påre!
Jag tycker också att det är ledsamt. Bloggen är kvar och jag skriver till dess att jag har fått en miljon besökare. Men det är ganska snart.
Kram och hälsa Linda Olsson!
Bästa, bästa Tofflan. Nog har Du gjort avtryck alltid. Har varit dålig på att kommentera men lästs har det. Många många tack för all klokskap, all medmänsklighet, goda boktips och allt annat Du gett oss läsare.
Tack bästa Cattis! Jag skriver en stund till, tills bloggen fått en miljon besökare. Det är ganska snart, men inte riktigt än.
Tragiskt att du ska behöva lägga ned din blogg pga ett nättroll:(
Det märks ju att du älskar att skriva och dina läsare uppskattar dig mycket. Själv hoppar jag in då och då, tycker du skriver intressanta och varierande inlägg, tänkvärda. Ibland får jag ett bok/ filmtips, ibland får jag en tankeställare. Du är ärlig, djup, samtidigt lättsam, ifrågasättande. En blogg som inte bara är på ytan. En mänsklig blogg helt enkelt.
Du har skrivit så ofta och så många inlägg, tror att du kommer att sakna blogga lika mycket som vi kommer att sakna dig. Synd att troll ska förstöra så mycket. Trollet blir glad och vi blir ledsna:(
Jag tycker att det är jättejobbigt, men jag jobbar på en lösning. Jag ska försöka hitta en tillfällig lösning till att börja med och senare en mer långsiktig. Dessutom händer lite annat.
Till miljonen besökare bloggar jag i alla fall här. Det är i skrivande stund ungefär 8 500 besök ytterligare.
Tack snälla Eva för vänliga ord! Det är läsare som du och alla andra gulliga som har burit mig så här länge! Du har rätt i att den här bloggen är mänsklig. Jag ÄR människa – med fel och brister… Och jag kommer att sakna er eftersom ni är en stor del av mina sociala kontakter.