Ett oktobert inlägg.
Ingen sol här, bara lampor tända hela dan.
Tänk att vi den kommande helgen går in i november! Året har gått i ett rasande tempo – på flera sätt för min del. Turerna har varit många, det har varit ömsom omtumlande bra, ömsom omtumlande mindre bra. Ändå sitter jag fortfarande här. Vissa dar ifrågasätter jag varför jag fortsätter och hur jag orkar. Kanske är det för att jag ser slutet närma sig? Och så har jag slutat att fråga hur andra orkar, för jag får nästan aldrig frågan tillbaka. Eller så möts min fråga med tystnad. Tystnaden är talande, jag förstår budskapet, vet när jag inte är önskvärd. Men nu råkar jag finnas här och tänker så vara – ett tag till.
Jag skrattade lite åt väderappen i morse. Den visade nämligen sol. Det visade emellertid inte vädret IRL utanför mitt fönster. Det är mörkt och jag har lampor tända hela dan. För en stund sen kom regnet. Men jag har i alla fall en intention att ta en promenad idag och rensa och sortera de senaste dagarnas intryck. Dessutom behöver jag gå ut med diverse soppåsar.
Min dags första vakna timmar har jag gått som på räls och sökt ett par jobb. Bara för att. Bara för att… jag hittade ett par intressanta, men också för att jag måste redovisa sökta jobb i min aktivitetsrapport, grunden för att få ersättning från a-kassan. Rapporten ska jag ägna mig åt en stund i helgen, tyvärr.
Svarta oliver tas fram på bordet.
Jag tänkte annars försöka ägna mig åt ren och skär epikurism och kärlek i helgen. Inga planer för helgen är fastlagda ännu mer än att jag tänkte servera god mat för en gångs skull. På fredag kokar jag potatis och ställer fram oliver, syltlök, cornichons och pfeferonis till racletten. Osten grillas vid bordet och allt kommer att stinka ost – köket, kylskåpet, våra kläder och Fästmön och jag. Men gott är det när man äter det! Och jag tror att jag har svårt att misslyckas med den här rätten. En flaska chilenskt vitt vin har legat tillräckligt länge på kylning nu, så den serverar jag till.
Till lördagen har jag tänkt laga min kyckling i lergryta, en högst personlig variant av Coq au vin, tror jag bestämt. För pippin tillagas med lök, kantareller, vitlök – och så rödvin, förstås. Men det är kryddningen som gör det – och den är hemlig! Annars är kyckling i lergryta, min version, en ganska billig maträtt – till skillnad från raclette… Måltidsdryck till kycklingen blir innehållet i guldpåsen. Jag tror att det passar alldeles utmärkt! Lergryta är för övrigt en fantastisk och underskattad gryta för matlagning!
En fantastisk och mycket underskattad matlagningsgryta.
Skräck och drama har jag tillräckligt av i livet just nu, men det blir nog ändå en del fiktivt sådant via DVD eller TV. Jag noterade en och annan film som verkar lovande på TV i helgen. Och Tokerian har extrapris på godis, så man behöver inte tugga på naglarna om man blir rädd…
Har DU några planer för helgen??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Hej Tofflan!
Du undrar vad jag har för planer för helgen. Det kan jag väl berätta. Men du vet ju inte vem jag är. Har smugit runt på din blogg några gånger och nu finns du bland mina favoritbloggare. För att du skriver så bra, om det som betyder något och som går in i hjärtat. Och för att du skriver om böcker.
Helgen? Blir det bra väder ska jag rådda lite på min kolonilott, göra sånt som underlättar i vår. Blir det dåligt väder ska jag rådda hemma, och sen läsa. Och så ska jag se Carmen, föreställning från Metropolitan, live via bio.
Önskar dig en på alla sätt god och kärleksfull helg.
Och visst är det ofattbart att det redan strax är november. Fortare och fortare går det. Tycker det är särskilt knepigt när jag inser hur många böcker jag inte kommer att hinna läsa …
Hej Janicke!
Nä, jag vet inte vem du är och du vet inte vem jag är – mer än det jag visar här på bloggen. 😛 Men jag är intresserad av människor och naturligtvis hoppade jag in på din blogg och kikade. Vilka fina bilder! Underbara!
Härligt att du också gillar böcker! Jag har alltid en bok på gång, just nu två eftersom jag har fått recensionsexemplar av tre böcker som är nominerade till årets Augustpris.
Här kan du se vad jag läser just nu och vad jag har läst:
https://tofflan.wordpress.com/laser-och-last/
Det låter som om du har goda och lagom planer för helgen! Man behöver vara ute och få i sig lite ljus. Och Carmen… vilken upplevelse!
Ha en fin helg! 😛
Jag tycker också att lergrytan är perfekt att tillaga mat i och framförallt kyckling, den brukar bli så saftig och god.
Jag väntar på att Ture med moder ska komma och vara här ett par dagar, de har haft halsfluss båda två och Ture har även haft vattkoppor så de behöver lite ”luftombyte”, båda är smittfria så…
Ha dé!/Kram
Lergrytan är fantastisk att laga mat i! Visserligen tar det tid, men då kan man ju göra andra saker. Blogga eller läsa eller umgås med barn(barn), till exempel! 😉
Det låter mysigt med ditt besök! Vilken tur att de kan få komma till dig och få frisk luft. Jag gissar att Loftet är iordningställt helt och hållet igen nu?
Kram!
Vilken snygg matlagningsgryta 🙂
Den är typ 100 år och jag fick den av min mamma när jag flyttade till min första egna lägenhet på 1980-talet. På den tiden var lergrytor ganska poppis och inte så dyra heller. Nu vet jag knappt om de finns att köpa längre… Och det är synd, det, för det man tillagar i dem blir alltid… saftigt och gott – även min kyckling! 😉
November är en fruktansvärt jobbig månad för mig. Mörkt, kallt, tråkigt. Jag skrev till en kompis i går kväll att i november blir jag ledsnare, tråkigare, fulare och dummare. Det är så det känns.
Vi har inga säkra planer för helgen än. Annat än att åka upp till pappa i minneslunden förstås. Det brukar vi göra på lördagkvällen, lite senare. Det är så otroligt fint där då. Annars blir det lugnt. Lite god mat kanske.
Oj oj! Du vet att du ALLTID kan ringa mig om du vill prata, grina eller svamla, precis som vi gjorde i lördags.
Hälsa till O och vinka lite till min pappa också. CE vilar ovanför krematoriet, in bland gravarna med liggande stenar.
Ska nog gå och leta på din pappi också och hälsa till honom.
Tack snälla! Griftegårdsförvaltningen ordnar en liggare – vi har hel årsskötsel på graven nu. Men jag går dit när jag kan också, förstås. Just nu kan jag inte. 😦