Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 25 oktober, 2014

Ett tomt inlägg.


 

Vilken dag det har varit! Jag har haft en bra dag, vädret och allt annat elände till trots. Morgonen ägnade jag åt att treva i mörker – här var svart som natta ju. Lite varmare har det blivit och det tackar vi för.

Mitt på dan skenade jag över till Tokerian och mötte upp A. Vi handlade lite diverse och A skulle hämta ut ett paket med en sophink! En kanske mindre rolig historia i sig, men den är inte min att berätta.

Sen fikade vi hemma hos mig i flera timmar. Lyckades få till drickbart kaffe till de tre wienerbröden. Ja, du läste rätt: tre. Jag är en svag natur och faller för

köp tre, betala för två

Bullpapper och smulor

Allt som återstår är tomma bullpapper och smulor.

En gång i tiden jobbade vi ihop, A och jag. Det är vi två som tillsammans med dåvarande chefen är de enda som fortfarande lever i den ursprungliga arbetsgruppen. Vi pratade lite om det idag och det var jag som tog upp det. Rökningen tog en av våra före detta kollegor så sent som förra året. Det är såna saker som gör att jag önskar att alla bara ville sluta röka.

Men vi pratade förstås också om glädjeämnen, som barnbarn och skånska och roliga människor. Ändå dröjde jag mig kvar i det sorgliga. Jag bär sorgen och skulden inom mig och det är tung last. Då är det gott att vara omgiven av fina vänner och kärlek, såna som vill mig väl.

I kväll blir det kycklingburgare om jag klarar av att hantera stekpannan. Men jag är fortfarande full i magen av fikat. Och allt som återstår är tomma papper och några smulor.

Kvällens höjdpunkt är förstås Downton Abbey klockan 21.30. Sen återstår bara natten… Den som lever i morgon har fått tillbaka en timme av sitt liv. Glöm inte att flytta tillbaka visarna!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett idiotiskt inlägg igen.


 

Ja hej, det är Idioten! Eller megamuppen eller fuckidioten. Uppenbarligen får man kalla mig vad som helst i sociala medier när man inte har nån ansvarig utgivare.  Jag tar det med ro. Jag är van. Men det var lite intressant att se det misstag som begicks i natt, även om det ledde mig fram till det jag redan anade.

För övrigt vidhåller jag att vissa cancerformer går att bota – annars skulle ju en del bloggare inte kunna fortsätta vara så aggressiva – eller ens skriva. Och jag håller fast vid att tumörer är tumörer även om de är godartade – vilket man kanske inte vet förrän de är helt analyserade. Det jag avsåg med min uppmärksammade och omskrivna tweet var att beskriva hur jobbigt och tungt det är att få dåliga besked på fredag eftermiddag. Jag skrev inte att det är tyngre att få nej på sökta jobb än att få cancerbesked. (Jag fick för övrigt flera dåliga besked och nej igår, vilket inte framgick av min tweet.) Och det spelar ingen roll vad dessa dåliga besked handlar om – de förstör ens helg och ger en så mycket oro som mal fram till dess att det är måndag och man kan ta itu med saker och ting. Därför önskar jag ingen dåliga besked en fredag.

Jag vill tacka för det stöd jag har fått på annat sätt än via bloggen och twitter. Vad jag förstår är människor rädda för repressalier och förföljelser och alla vågar inte skriva så att vem som helst kan läsa. Jag själv har varit förföljd i snart fem år. Det är min känsla och den kan ingen ta ifrån mig. Sen vet jag att det skrattas åt den, att jag förtalas, att det pratas om mig bakom ryggen och i sociala medier…

Min blogg är en öppen blogg där alla kan läsa. Men att få kommentera är en rättighet som jag som bloggägare tilldelar respektive läsare. En grundförutsättning för att kommentarer publiceras här är att avsändaren inte använder falska kontaktuppgifter. En annan förutsättning är att innehållet i kommentarerna ska vara nånting mer än påhopp på min person. Jag är nämligen trött på ständiga attacker på min person. Alla kan inte älska mig. Men jag kan inte älska alla heller.

Det är gott att på annat sätt än via sociala medier – IRL, telefon, sms, mejl med mera – få höra, till exempel…

[…] Det är din känsla. […] H*n får raljera över allt men ingen annan får ha en avvikande åsikt. […]

Och…

[…] Det är inget du ska ta åt dig av, du är ingen idiot alls! […]

Och…

[…] Jag såg det och förstod direkt vem h*n åsyftade. […]

Och…

[…] Jag blir egentligen inte förvånad för h*n har visat vilken person h*n är för länge sedan. […] 

Och…

[…] H*n läser det så att det ska passa h*ns syften. […]

Och…

[…] H*n är en liten skit som lever på att få terrorisera andra människor, jag tror att h*n är otroligt osäker och måste dölja vem h*n är, en patetisk liten person. […]

Och…

[…] Att inte låta andra personer få ”äga” sina känslor och uttrycka dom i sin blogg eller twittra… ja du något står inte rätt till hos h*n. […]

Nu får man ta konsekvenserna av detta. För övrigt är min känsla fortfarande min. Den kan varken A, B, eller C ta ifrån mig.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Carmen och dödenJag har just läst en bok som inleds med en utförlig beskrivning av en drunkning. Det fick mig nästan att sluta läsa innan jag riktigt hade börjat. Men jag vågade fortsätta läsa Karin Fossums psykologiska thriller Carmen och döden. Boken blir inte mindre otäck längre fram.

Den här berättelsen handlar om Carmen och Nicolai, ett ungt par vars lille son drunknar i en damm. Det ser ut att vara en olyckshändelse, men polisen, med Konrad Sejer i spetsen, måste utreda. Och visst är det nåt skumt med mamman, eller? Ville hon egentligen ha sonen, barnet som föddes med Downs syndrom..? Dessutom undrar man verkligen hur det är fatt med polisen själv. Sejer drabbas av svåra yrselanfall.

Boken tar upp ett brännande aktuellt ämne, nämligen det om en blivande mamma har rätt att få abort när fostervattensprov visar att nåt är fel med barnet. Som vanligt skildrar författaren de inblandade med en otrolig skärpa i porträtten. Människorna i boken blir väldigt… mänskliga.

Samtidigt som jag tycker att boken är i tunnaste laget, innehåller den stycken som känns utdragna. Det blir inte riktigt toppbetyg den här gången, men Toffelomdömet blir ändå högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »