Ett idiotiskt inlägg.
Det är uppenbarligen ingen måtta i sociala medier. Det vill säga, man läser det man vill läsa. Och sen kallar man folk… nej idioter för idioter. Blev uppmärksammad av en vän gällande detta blogginlägg. Det är jag som är idioten och min tweet som är sjuk.
Jag skrev så här i en tweet:
Varför kan inte arbetsgivare förstå att ett nej på sökt jobb en fredag känns lika jävligt s att få ett cancerbesked före helgen.
#empati ?
På min egen blogg förtydligade jag vad jag menade i tweeten i ett inlägg och skrev så här:
[…] På tal om komedier, tragiska såna, tycks arbetsgivare visst aldrig lära sig följande: att mejla ett nej till nån som sökt ett jobb en fredagseftermiddag är lika taskigt som när en läkare lämnar ett cancerbesked inför helgen. Med den skillnaden att många cancerformer kan botas idag, medan ett nej alltid är ett nej. Så tänk (om) lite innan du klickar på SÄND en fredagseftermiddag! […]
Ja jag är en idiot. Stort TACK till alla Upplysningscentraler där ute. Men är det verkligen OK att skriva att nån är en idiot? Är inte det kränkande och förtal?
Och förresten… Den cancer jag själv fick, vilket var flera godartade tumörer, tillhörde en form som gick att bota med operation.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Det där är ju en tolkningsfråga! Är man arbetslös, som du är, så känns ett nej en fredagseftermiddag fruktansvärt. Väntar man på svar från sjukvården och får ett negativt sådant en fredagseftermiddag, så är det också fruktansvärt.
Det beror på situationen man är i just då. Någon som är sjuk och läser ditt inlägg om arbetslöshet ser nog inte kopplingen där. Därför blir reaktionen så häftig.
Jag får ofta nej på sökta jobb just på fredagseftermiddagar. Igår var inget undantag och det var flera än ett nej som kom då. Varje nej gör ett hål i självet. Nejen på fredagseftermiddagarna gör störst hål.
Att vara arbetslös innebär en massa saker som vissa människor inte känner till. Det jag däremot känner till är att många cancerformer idag kan botas, även såna som man har fått via virus och cancer som är elakartad. Personen som skrev är inte kroppsligt sjuk just nu, men botad från en cancerform, vad jag har förstått. (Sen vet jag att det tar flera år att bli friskförklarad.) Jag har ingen närmare insikt i personens liv, det är bara vad jag har hört.
Mina tumörer var godartade. Men att gå och vänta i flera månader på besked var väldigt tufft, särskilt som det kom olika besked. Så jag vet vad det är att vänta och få cancerbesked OCKSÅ.
Det jag ville säga med jämförelsen var att det vore önskvärt om INGEN, inte ens arbetsgivare, lämnade negativa besked inför en helg. Men man har läst min korta tweet och gjort sin egen tolkning eftersom man inte tillåter att andra människor har rätt till sina egna känslor.
Det braiga som ändå kom ut av detta är att en person begick ett misstag och nu kan jag se att jag inte var ute och cyklade i vissa teorier. Det är en fördel att veta exakt var man har sina vänner och var man har sina fiender.
Jadu, jag har inte ”alla hästar i stallet” enligt en brorson till maken 😉
Man kan ju diskutera vem som har hästar och stall för tokf-n hade skrivit ett inlägg om det på facebook och jag hade ju tillgång till hans sida!?
Vet du, det bästa med facebook, det är att med bara ett tryck på rätt tangent så försvinner såna idioter ur ens liv! 😉
Kan tänka mig att helgen inte blir så rolig då man fått negativt besked.
Förresten så har de sista astrarna ur den vackra buketten jag fick av dig åkt i komposten nu på morgonen, snacka om hållbarhet!
Ha dé!/Kram
Det börjar bli lite för många påhopp nu. Men detta senaste gjorde att jag hittade bevis för vissa saker, vilket är användbart.
Jag fick flera nej och flera dåliga besked igår – som så ofta en fredag. Min tanken med tweeten var att uppmärksamma alla – inte enbart arbetsgivare – att inte lämna dåliga besked en fredag. Nu är jag van och jag spottar i nävarna och tar nya tag – till dess att alla nej driver mig till att göra slut på allt.
Å så glad jag blir att blommorna höll så länge, nästan tre veckor på dagen! 😛
Kram!
Hej!
Jag har valt att läsa din blogg.
Är det på allvar som du inte fattar varför folk tar illa upp angående jämförelsen nej/cancerbesked? Att få dåliga besked en fredag… det är en sak, men att jämföra med cancerbesked. Sitter just nu med min mamma som har opererats över tjugo gånger för sin cancer och tagit otaliga cellgiftsbehandlingar. Hon är nu döende. Hon blev av med sitt jobb för tio år sedan på ett mycket konstigt sätt för att kommunen skulle spara in pengar. Om hon fick välja skulle hon välja livet framför fortsatt anställning. Allt går inte att operera och allt är inte godartat!
Hoppas du får jobb snart!
Lägg en slant på terapi i så fall.
Tänk utanför din box!
Maggi
Det jag avsåg var att dåliga besked – vilka det än vara månde – som lämnas en fredag – är jobbiga att få. Varje nej jag får blir för min del ett steg närmare döden. Arbetslöshet och många nej kan också leda till döden.
Jag har inte skrivit att all cancer går att operera och är godartad, jag skrev att det finns cancerformer som går att bota idag.
Tack för rådet om terapi. Men det först jag tänker göra när jag får ett jobb är att köpa en ny säng som är höj- och sänkbar till min sjuka mamma.
En godartad tumör är aldrig cancer, det är elakartade tumörer som är cancer. En godartad tumör kan föralldel ställa till med mycket besvär och t.o.m bli farlig pga var den sitter men det är INTE cancer.
Jag har inte heller skrivit att jag har haft cancer, jag har skrivit att jag har haft tumörer.
Ja, nog verkar det i mina ögon som att det finns ytterligare två idioter i detta..!
Dels den ”omtänksamme vännen” som tydligen gillar att göra en höna av en fjäder och trigga igång/uppmärksamma den arma människan som nu håller på att koka över, och dels denna lättkokta person som inte klarar av att du tycker att ett dåligt besked är ett dåligt besked oavsett vad det gäller.
Själv är jag förmodligen också en idiot, men det bjuder jag på ;-)!
(Jag har för övrigt förlorat min syster i cancer, så ja, jag vet att det är en allvarlig sjukdom som inte alltid går att bota! Jag tycker ändå inte att det är det minsta stötande att jämföra cancerbesked med andra dåliga besked!)
Det kom liksom flera dåliga besked igår, bland annat flera nej på sökta jobb. Det bryter ner en i längden. Jag ska försöka leva ett tag till, men det är inte lätt att försöka – trots att jag inte har cancer eller har haft, bara godartade tumörer, som sagt. Det som jag ALLTID har sagt.
Men under tiden jag väntade på besked från biopsier och annat målade jag förstås fan på väggen. Jag vet att jag är lyckligt lottad – jag hade bara en klumpeduns om 13 cm i diameter samt ytterligare små tumörer som gick att operera bort. Trots att tumörerna var godartade låg de så till att de ”klämde på” andra organ med diverse symtom som följd. Jag hade kanske inte kunnat leva med dem i längden.
Jag önskar ingen dåliga besked inför en helg. Och jag önskar definitivt inte att människor får cancerbesked före en helg – eller ens nånsin.
I kommentaren till Fem skriver du att du vet vad det innebär att vänta och att få ett cancerbesked OCKSÅ. Vad menar du då?
Jag tycker faktiskt det är helt obegriplig självupptaget av dig att jämföra ett nej på ett sökt jobb med ett cancerbesked. Helt obegripligt omoget och näst intill oförskämt.
Det jag menade var att jag gick och väntade på att få besked huruvida jag hade cancer eller inte. Väntan var hemsk.
Det var inte ett nej på ett sökt jobb, det var flera nej samt också andra tråkiga besked.
Men du skriver ju att ” jag vet vad det är att vänta och få cancerbesked OCKSÅ.
Jag har svårt att tolka det som annat än att du vill mena att du fått ett cancerbesked. Men poängen i kritiken mot dig är ju i första hand inte om du antytt att du har haft cancer eller inte utan det är din chockerande självupptagenhet att jämföra din situation med en allvarlig sjukdom på det sätt du gör.
Jag formulerade mig illa. Tack då vet jag vad du anser. Jag har försökt förklara att det jag menade var att inga tråkiga besked bör lämnas före en helg. I mitt fall gällde det flera nej på jobb och ytterligare tråkiga besked. Jag kan ju bara referera till mig själv och min situation. Den som du inte vet mer än en bråkdel om.