Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 13 oktober, 2014

Ett inlägg om en TV-serie.


 

I kväll var det premiär för brittiska TV-serien Happy Valley på SvT 1. Jag gillar ju brittiska thrillerserier så danska Dicte, som gick samtidigt på TV4, fick stå tillbaka och spelades in på DVD-hårddisken. Jätteskönt att kunna glo sen och spola förbi reklamen!

Catherine i Happy Valley

Catherine i Happy Valley har mycket på sin tallrik. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: Ben Blackall, BBC)

 

Happy Valley utspelar sig i ett lantligt Yorkshire. Droger, arbetslöshet och diverse annan misär är vardag för polisen Catherine. Själv bor hon med sin syster, före detta knarkare, och sitt våldsamma barnbarn Ryan. Ryans mamma tog livet av sig efter en våldtäkt. Catherines man orkade inte med situationen utan skaffade sig en ny fru. Men när han nu ska bli arbetslös eftersom tidningen där han arbetar som journalist ska läggas ner, är det Catherine han kontaktar. I samma veva blir mannen som Catherine tror våldtog dottern frisläppt från fängelse – och en ung flicka kidnappas. Kidnapparna begär en miljon i lösen.

Ja det låter lite mycket… Och det är det. Det blir lite väl mycket som vi tittare förväntas ta in i detta första avsnitt av sex. Samtidigt känns den dryga timmen programmet pågår ganska seg, trots att det händer saker hela tiden. Men, som sagt, det händer för mycket och det känns lite för rörigt.

Toffelomdömet för denna första del blir inte mer än medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett födelsedagiförvägsfirande inlägg.


 

På onsdag är Fästmön inte längre tonårsmorsa på ett tag. I kväll samlades vi i Himlen för att fira Frida som blir 20 år på onsdag. Goa, fina yngsta bonusdottern, bara i början av livet. Jag önskar jag hade kunnat ge mer. Mest av allt önskar jag att jag hade kunnat laga saker och ting. Men till och med mitt superlim hade torkat. Och livet måste var och en lära för. Jag kan egentligen bara önska att det är lite snällare i fortsättningen mot den här tjejen.

Frida snart 20

Frida, snart 20 samt hennes mammas söta rumpa, en riktig linslus, den senare.

 

Från mamma och mig  blev det kläder och en plånbok. Pappa Jerry hade köpt så många fina saker, bland annat en skinnjacka. Till och med kattbröderna hade paket till Frida. Storebror gav presentkort.

Jag hämtade Anna efter jobbet. Hon ställde sig direkt i köket medan jag tog en promenad med snabeldraken med mera före maten. Och så bytte Jerry och jag kaffe med varandra. (Nej, det är ingen kod för nånting annat.) Anna bjöd på hamburgare, själva åt hon och jag halloumiburgare. Mormor och L plingade på just som jag hade tryckt på kaffet.

Anna lagade inte bara mat, hon hade bakat småkakor och gjorde en kladdkaka för LCHF:arna samt en hallontårta för övriga. Magen stod i sju hörn på oss alla när jag slängde av Jerry, Frida och Elias på Morgon. Äldsta bonusdottern Linn stannade kvar hos sin mamma innan hon tar planet hem till byn i Norr i morgon. Men roligt att träffas var det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Tack för att jag får vara med i er familj!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett jobbigt inlägg.


 

he Upside of Your Dark SideHäromdan läste jag en intressant artikel i Dagens Nyheter. Artikeln handlar om boken The Upside of Your Dark Side (Fördelarna med din mörka sida). I boken hävdar författarna Todd Kashdan och Robert Biswas-Diener att man i stället för att trycka ner negativa sidor i jobbet ska visa upp hela sitt känsloregister – på ett lämpligt sätt, förstås.

För ungefär 30 år sen kom idén om att man bara ska vara positiv på jobbet. Alltså, genom att vara positiv och glad anställd får man också positiva kunder. Detta sätt att arbeta kallas emotional labor. Denna teori, som det faktiskt är, lutar sig mot fakta som säger att glada arbetare är mer sällan sjukskrivna, har högre löner, säger inte upp sig och, bäst av allt: attraherar de bästa kunderna. Det låter väl ganska logiskt, eller..?

Men författarna till denna nya bok vill förändra teorierna i emotional labor en hel del. De hävdar att det inte bara är de positiva känsloyttringarna som ska vara regler på jobbet. Eftersom det är ledningen och cheferna som bestämmer dessa regler blir de anställdas agerande ett spel. Man bryr sig inte heller om vad de anställda egentligen känner, tycker och tänker – de ska bara spela med i spelet och låtsas att allt är bra. Kashdan och Biswas-Diener hävdar att man trycker ner sina verkliga känslor och att detta i sin tur leder till emotionell utmattning.

[…] Att undertrycka till exempel skeptikerna eller de negativa känslorna på en arbetsplats kan i stället göda en kultur där man hugger varandra i ryggen, skvallrar och baktalar varandra vid kaffeautomaterna. […]

Författarna råder i stället cheferna att vara

känslomässigt viga.

Det handlar om att se på världen ur andra människors perspektiv, egentligen. Att vara ärlig, men att också lyhörd. Författarna skriver bland annat:

[…] Om en kund oroar sig för att hur han eller hon ska vara klädd på en jobbintervju så försöker inte en sådan chef bara muntra upp personen, utan hyser medlidande och visar förståelse för känslorna så länge som det behövs för att lösa problemet […]

Själv kan jag bara nicka och hålla med. Jag jobbade i många år inom en organisation där det inte var tillåtet att visa några andra känslor än positiva känslor. Det blev ganska svårt eftersom avdelningen där jag arbetade ofta hade kontakter med allmänhet som antingen hade behov av nåt de inte fått, var i trångmål på nåt sätt eller arga och upprörda för att de eller deras anhöriga inte fått den hjälp de hade behövt. Hur trovärdigt blir det i såna lägen att skratta och flamsa och bara vara positiv? Är inte medkänsla, empati och lyhördhet bättre i stundens allvar? DET är än mer logiskt! Tycker jag, dårå…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rätt typiskt oktoberinlägg.


 

Höstkväll i bilen

Helt nattsvart är det inte.

Om två dagar är vi i mitten av oktober. Det sägs att tiden flyger iväg när man har roligt. Inte vet jag om jag har roligt i mitt liv just nu, precis. Det mesta kretsar kring avsaknaden av jobb, inkomst och det därmed förknippade sociala samman-hanget. Jag har snart varit arbetslös i tre och en halv månad. Det finns inget kul med det alls, kan jag meddela. Men jag försöker tänka positivt, hitta vettiga jobb att söka och så försöker jag förstås hitta meningsfull sysselsättning på annat sätt. Dessvärre har jag inte hittat nåt sätt som kan betala mina räkningar. Helt nattsvart ser det ändå inte ut. Jag har ett bra liv jämfört med många andra. Och på den privata sidan har jag sammanhang eftersom jag hör ihop med mamma, Fästmön & co. Det finns människor som varken har jobb eller familj. Hur lätt är det att fortsätta leva då?

Höstträd i flera färger

Höstträd i vackra färger muntrar upp, liksom böcker. Det här trädet står på baksidan av mitt hus.

Mamma gav mig en peng i förra veckan. Den ska jag använda till mat och till bilservicen nästa månad. Det är inte roligt att vara över 50 år och behöva ta emot pengar från sin gamla mamma… Men igår kväll hade jag också behov av att muntra upp mig lite och gjorde en beställning från Bokus. Ja, jag veeet att jag inte borde, men jag köpte tre pocketar och en inbunden reakbok. Den ena ska jag ge bort i julklapp, de tre andra behåller jag själv. Inga dyra böcker alls. Reaboken kostade bara 29 kronor, de båda pocketböckerna 42 respektive 47 kronor.

Min förmiddag har avlöpt som vanligt. Jag har dessutom vikt torr och ren tvätt som en galning. Det gäller att vara både bläckfisk och ha aparmar vid hanteringen av underlakan till dubbelsäng… Strykhögen jag tog itu med igår har ersatts med en ny, betydligt tråkigare (t-shirtar mest). Men den sparar jag till senare i veckan.

I eftermiddag åker jag och hämtar Anna från jobbet. Kanske gör jag ett postärende i samma veva också. Därefter åker vi ut till Himlen där vi ska fira en blivande 20-åring. Den egentliga högtidsdagen är på onsdag, men det funkar bäst för alla inblandade att fira idag. Äldsta bonusdottern är ju på besök från Norrland just nu, men lämnar oss i morgon. Det ska bli kul att träffas i kväll! Kanske följer Anna med hem till New Village redan i afton eller också dyker hon upp i morgon. Hon är ju egentligen ”barnfri” den här veckan, men på fredag åker hon hem till Himlen igen. Det blir mycket åkande och farande för henne. Jag förbannar en viss del i mitt liv som gör att vi inte kan bo i samma hem!

På fredag blir jag alltså ensam igen, men har ändå nåt roligt att se fram emot just den dan: jag ska luncha med ”Lisbeth”! Vi ska träffas på en av restaurangerna på campus vid min förrförra arbetsplats och det ska bli såååå kul! Det gäller att se till att tillvaron inte är nattsvart utan också innehåller såväl stora som små fester. Att träffa ”Lisbeth” är alltid festligt.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett uppstartande inlägg med bra jobbannonser och dåliga.


 

blodpenna

Även pennor kan ge fläckar, men idag var det skrivaren.

Min måndag har börjat rätt bra. Förutom att jag har slagits lite med min skrivare, som inte är direkt samarbetsvillig. Detta fick till följd att min vänsterhand är svart av bläckfläckar. Hur skrivaren ser ut ska vi inte gå in på. Jag erkänner ingenting.

Det har regnat sen igår eftermiddag. Jag gillar det, jag vet att andra inte gör det. Men hösten går så fort fram i år! Det har inte riktigt varit några fina höstdagar med klarblå himmel som förra året. Eller också var det såna dagar under perioden när jag satt och skrev så intensivt att jag knappt tittade upp och ut.

Jag har hittat sex riktigt intressanta lediga tjänster idag. Tre har jag sparat till i morgon så slipper jag ägna timmar åt att leta. Dessutom kan jag fundera på smarta formuleringar. Skriver man för många ansökningar åt gången är risken att de blir väldigt lika. Så vill jag inte ha det!

Sen hittade jag en annons på lediga jobb som gjorde mig förbannad. Särskilt som annonsen kommer från Proffice, ett av de vettigare bemanningsföretagen. Men tydligen har Proffice börjat gå i a-kassornas koppel för den här annonsen uttryckte i mina ögon att den som inte har nåt fast jobb eller annan sysselsättning ska inte heller jobba lite grann. Vad sägs om dessa rader, som jag verkligen, verkligen undrar om de är genomtänkta:

[…] OBS! Kravet för att kunna få en extraanställning hos oss är att du har en annan huvudsaklig sysselsättning, det vill säga att du antingen studerar, har ett annat deltidsarbete, professionellt idrottskontrakt eller är pensionerad. Har du ingen annan huvudsaklig sysselsättning är du ej aktuell för just denna tjänst då den inte är på heltid. […]

Jag är mycket besviken på Proffice och överväger att ta bort min profil från företagets kandidatbank. För såna där textrader som ovan är direkt kränkande att läsa när man är arbetssökande på heltid. Inte nog med att många företag åldersdiskriminerar, nu har ett bemanningsföretag också börjat sysselsättningsdiskriminera. En person som inte har nån sysselsättning är inte meriterad att söka ett tidsbegränsat jobb. Då ska du veta att detta var en ganska okvalificerad tjänst – som julkortssorterare. Fy skäms, Proffice!!! Detta ger er en svart bak!

Svart bak

En svart bak till Proffice som diskriminerar dem som är arbetssökande på heltid.

 

 


Livet är kort.

Read Full Post »