Ett oroligt inlägg.
Vadå? Var du orolig???
Uttrycket i rubriken är otroligt bra! Det var nämligen precis så jag kände idag på seneftermiddagen. Hjärtat kom nästan upp i käften till och med. Nu har jag ont i magen och jag tror att en och annan är lite grinig på grund av uteblivet eftermiddagskaffe och försenad middag… Vad som hade hänt? Tja, min lilla mamma hände. Hon svarade inte i telefonen när vi hade kommit överens om att jag skulle ringa.
Bor man 30 mil från en gammal, sjuklig och handikappad mamma blir man kanske nojigare än andra vuxna barn som har föräldrarna på nära håll. Men jag vet vilken stor integritet min mamma har. Hade hon till exempel blivit sjuk och liggande på nåt golv där hemma, så hade hon INTE gillat att vem som helst kom dit. Nu hade jag inget val. Jag ringde minst tre gamla vänner, ingen svarade. Till sist fick jag tag i kusin Sjuksköterskan. Och det var ju det allra bästa, egentligen! Lugn och fin lovade hon att åka över till mamma och kolla läget. Kanske hade mamma bara inte lyckats stänga av telefonen ordentligt, så där som faster E, 97 år, brukar göra?
Tusen tankar for i min skalle medan jag travade runt i lägenheten. Fästmön satt i soffan och sa att mamma säkert var nånstans.
Nehej då, för hon var ute på nåt galej igår och två dar i rad orkar hon inte!
svarade jag. HA! ORKADE INTE???
Efter ett par timmar svarade mamma äntligen i telefonen. Då hade kusin Sjuksköterskan just lyckats få svar precis före mig. Och lilla mamma undrade varför jag var så orolig, hon hade bara varit på kalas hos sina muslimska grannar – hela jävla eftermiddagen!!! Ja, de där sista röda orden är mina, förstås, mamma svär inte. Inte hade hon, som snart är 80 år, en tanke på att hon måste borde ha ringt sin 52-åriga dotter och berättat att hon blivit bortbjuden på kalas…
Nu ska jag inte älta detta för mycket, men jag var halvt hysterisk, kan jag meddela. Hysterin har gått över i lättnad och trötthet. Jag har kört in en kalkon i ugnen och öppnat en flaska Amarone. Inte vann vi nåt på Trisslotten, jag och mamma heller, men just nu är jag gladast att min mamma både mår bra och lever. Jag har i färskt minne, trots åren som gått, hur det var när min pappa gick bort, nämligen…
Tack, kusin Sjuksköterskan, tack till FEM som ringde senare och tack till dig där uppe!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Usch! Förstår din oro för mamman. Skönt att allt var ok med henne!
Kram!
Ja jag var i upplösningstillstånd! Men självklart vill jag inte neka henne att ha roligt och träffa folk, det är inte det. Det blev bara så obehagligt att det tog två timmar att få kontakt…
Kram!
Jag förstår att du blev orolig, dom är väl lite söta, ändå, 🙂 skönt att mamma bara var iväg på party 🙂
Ja jag var jätteorolig, men samtidigt blev jag ju glad att hon hade varit iväg och haft roligt och att hon mådde bra!
Riktigt otäckt när inte mammorna svarar i telefonen! Min mamma sitter ju där hon sitter, så att säga. Hon tar sig ingenstans utan hjälp. Svarar inte hon i telefonen så blir jag orolig direkt.
Eftersom mamma var ute på galej igår var jag ju stensäker på att hon skulle hålla sig hemma idag. Jag blev sååå orolig! 😮 Förlåt om jag drog in dig, men jag tänkte ifall du var hos Soffan och hade kunnat gå över och kolla läget hos M.
Förstår din oro och så skönt att modern ”bara” var på kalas 😉
Själv kalasade jag igår, vi blev 22 personer!
Jättetrevligt, men idag är jag helt slut så nu blir det sängen för mig!
Ha dé!/Kram
Oj oj oj, 22 personer! Då förstår jag att du är slut i rutan, det skulle jag vara som är fullt frisk (nästan). 😎
Sov sött och kram!
Är det inte ungar så är det gamla föräldrar…vete fasen vilket som är värst ;-)!
Jag har ju inget att jämföra med – eller jo… bonusbarnen, förstås, men de är ju inte mitt ansvar. Men du ska veta att jag var orolig igår… Uj uj uj! 😦