Ett inlägg om barn och byråkrati.
Jag var ju faktiskt inte bara och goffade buffé igår. Det gjorde jag i ett par timmar. Sen for jag ut till Himlen för att hänga med familjens minsting, mest. Och sova över medan Fästmön var på galej i Stockholm. Det var väldigt märkligt, för jag sov över hos Anna och hon sov över hos mig. Ibland är det praktiskt att vara särbo, ibland inte.
Minstingen är tolv år och då kan man mycket. Men inte riktigt allt. Och så behöver man lite pushning och lite peppning med vissa saker – precis som vi alla gör. Elias hade värmt och ätit sin middag själv, så när jag hade svidat om till hemmaklädsel (mjukisbrax och t-shirt med hål i) gjorde vi engelskaläxan. Eller vi och och vi… Elias. Jag fick höra när han läste på engelska och det var nästan perfekt. Det vore bra om skolan tog dit nån engelsktalande så att barnen fick lära sig lite studsigare J:n och G:n, bara. Men det sa jag inget om för det gick så bra ändå. Ordförståelsen var det inget fel på. Det var nåt ord han inte hade hört förut. Men jag kan väl inte påstå att jag hade hört ordet
rush hour
när jag gick i femman heller… Sen gjorde vi lite annat än läxor, både tillsammans och var för sig innan det var läggdags. Inget krångel då heller, inte ens i morse strax efter klockan sju när jag fick väcka en supertrött kille. Han klev upp så duktigt, käkade sin frulle, klädde sig, borstade tanden – hur lätt som helst. Nu när tonåren börjar närma sig hade jag förväntat mig tjurighet och gnäll. Det fanns inte antydan till sånt. Vilken fin kille!
Frostiga rutor i morse! Förresten, vill du ge mig skrivuppdrag kan du gå genom Blogvertiser – klicka på bilden!
Det var minusgrader i Himlen i morse, så jag fick se till att Elias förutom tröja också tog jacka och vantar. Det hade han glömt igår och då hade han frusit. Innan jag stack ut till bilen hällde jag i mig lite kaffe, skvätte vatten på Annas törstande krukväxter och sparkade igång diskmaskinen. Yngsta bonusdottern fick en lapp där jag bad henne stänga av och plocka ur maskinen. Det hoppas och tror jag att hon gör.
Sen blev det säsongspremiär för skrapning av bilrutorna. Jag slipper det ganska ofta när det är kallt. Hemma har jag ju bilen i garage och behöver inte skrapa frost. Solen värmer nu och temperaturen har stigit till cirka tio grader i skuggan.
Resten av min förmiddag har jag ägnat åt att skriva och skicka in september månads aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Det är sånt man måste göra, för annars straffas man genom att inte få nån ersättning. Men hur många jobb man måste söka för att få ersättning finns inte angett nånstans. Som arbetssökande kan man behandlas lite hur som helst, det är inte så noga. Godtycklighet tycks gälla. Inte för att jag tror att nån enda läser mina rapporter, men jag hade i alla fall sökt närmare 50 jobb i september. Och utfört ett antal andra jobbsökar-aktiviteter dessutom.
Medan min andra maskin med tvätt nu valsar runt ska jag sätta mig och söka oktober månads första jobb. Det är liksom bara att bita ihop och komma igen, ta nya tag i grottekvarnen. Belöningen blir en timme DVD-inspelning av gårdagens Djävulsdansen. Och så ska jag skjutsa hem en Anna som säkert är aptrött efter sen kväll igår och full fart idag på jobbet runt 16-tiden. Vidare har jag bestämt att en omtänksam vän ska få en blomma i veckan. Såna vänner ska man vårda.
Har DU ägnat dig åt familjeliv och byråkrati idag eller vad har DU gjort? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Här har det inte hänt mycket under dagen…
Har mest legat på soffan eftersom det är enda stället min rygg mår en liten aning bättre.
Gick och la mig där redan i natt och jag kan tala om för dig, att fy f-n på ren svenska, va ont det gör i ryggen!
Vet inte om det är ischias eller ryggskott, skit samma, ont gör det likväl!
Skönt att du slapp tjata på Elias, det brukar jag få göra på Elliot, han är så ”disträ” att hälften skulle räcka (och bli över) 😉
Ha dé!/Kram
Stackars dig! Jag känner av min rygg nu när det börjar bli kallt också och det var INTE smart att sätta sig i en kall bil i morse… Mitt knep för att hitta en viloposition är att ligga på ett hårt golv och sätt upp underbenen på en stol, 90 grader. Testa om du tror att du kan ta dig upp från golvet – jag klarade inte det i ett akut skede. Genom att ligga och trycka svanken mot golvet och vrida höfterna åt höger och vänster hittade jag lindring.
Jag är jätteförvånad! Jag behövde inte tjata nånting! Men Elias har alltid varit väldigt följsam så och jag har aldrig blivit utmanad med ord som ”du är inte min morsa!”. Vi har känt varandra sen han var fem år, så han har väl fått stå ut med mig, så att säga… 😉
Kram och krya på ryggen!
Nedstämd… Har fått släppa en av mina favoritarbetsuppgifter – Resursen, där jag haft hand om bokningar, avbokningar, avvikelser m fl kontakter med en kanongrupp tjejer (:
Ja det var ju typat! 😦 Vad är Resursen???
Personalpool, typ. Personal som kan hyras för ( mest) akuta behov
Aha! Det borde jag ha klurat ut! Vad ska de ha dig till att jobba med i stället då??
Haha, har så det räcker mer än väl ändå, det var bara en bråkdel av min arbetstid, men en kär sådan. Har man jobbat 20 år tror alla att man kan allt, och då får man också ta hand om allt möjligt. Jobbar nästan ingenting med kommunikation längre utan med allt annat i princip, utom IT och frisktandvårdsadministration!
Ja livet är inte rättvist. Du har för mycket att göra och för många tråkiga arbetsuppgifter, jag har för lite att göra och inga arbetsuppgifter alls.
Nej, inga tråkiga arbetsuppgifter, annars, ja, håller med!
Kram!
Men för många! Och jag har inga alls. Önskar du kunde ge mig några… 😉