Ett deppo-inlägg.
Korta stunder går det att låtsas att allt är
som vanligt.
Eller i alla fall
rätt OK.

Jag gillar bågen överst med träskalmar och den näst längst ner i orange.
Som idag. Fästmön är ledig och vi hade diverse ärenden att åka på. Bland annat kollade vi in glasögonbågar och priser på Stormarknaden, där det numera finns två optiker: Synoptik och Specsavers. Naturligtvis har de olika rabattsystem med mera, men vi fick bra service på båda ställena. Nu är det upp till Anna att bestämma sig vart hon vill gå. Det är besvärligt när man inte ser ordentligt och om man som Anna har ett jobb där man till exempel måste dela medicin är det ju en klar fördel för alla inblandade att hon ser bra så det blir rätt. Fast precis som med tandläkaren är det ju nåt kroppen behöver, men nåt som får plånboken att svida.
Själv behöver jag beställa nya linser snart, för mina är på väg att ta slut. Jag skulle också behöva gå till optikern och kolla synen och fixa nya brillor. Det har jag absolut inte råd med så länge jag bara får a-kassa. Men titta kan man ju. Jag såg två väldigt häftiga bågar som jag skulle kunna tänka mig: en med skalmar av trä och en i sniggt orange.

Så här kände jag mig inuti.
Så skulle vi sitta ner en stund och vila fötterna och jag gjorde misstaget att kolla mejlen på mobilen. Jag hade på ett par timmar fått tre nej på jobb jag har sökt hos en och samma arbetsgivare här i Uppsala. Det var väldigt svårt att bita ihop sen när jag skulle in på ICA Kvantum och köpa bröd, mjölk och toapapper. Men det gick. Det är bara att blinka bort tårarna och ta nya tag. Med tårar får man inget nytt jobb.
Jag har blivit ganska bra på att bita ihop. Jag kan säga till Anna att jag blir eller är jätteledsen. Några tårar släpper jag inte fram. Inte förrän jag är ensam. Jag kunde till och med bita ihop och låta snudd på glättig – eller i alla fall normal – när jag telefonerade med mamma nyss. Det är en viss konst, ska jag säga.
Det är korta stunder som jag kan glädjas – men dessa stunder är inte att förakta! I postboxen hittade jag tre räkningar på månadsavgifter för mitt hem samt en bensinräkning. Jag gläds åt att månadsavgiften (”hyran”) inte har höjts och att bensinräkningen var på endast 500 kronor. När jag pendlade låg den på cirka 2 000 kronor i månaden eller över. Och 500 spänn är ju bättre än 2 000.
I kväll blir det varma mackor med norsk makrill och Västerbottenost till middag. Anna är ute på en promenad i det vackra vädret. Jag sitter en kort stund (nåja…) vid datorn, som nu har en fungerande bredbandslina.
Vad händer hos dig i kväll? Är allt som vanligt, är det OK eller har du en kort stund av nåt ovanligt för dig? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar!
Livet är kort.
Jag har varit och mediterat ikväll. Det var väldigt skönt, rogivande och pulssänkande, innan jag gick ditt Domkyrkan, där meditationen hölls, hann jag köpa biljett till en sammankomst imorgon med Karin Brunk Holmqvist och beställde biljett till Tusen bitar, filmen om Björn Afzelius.
Det låter helt underbart! Jag ska ta bilen bort till kyrkan i Gamla Uppsala nån dag och sätta mig en stund.
Å så roligt med Karin Brunk Holmqvist! Och ”Affe”-filmen skulle jag också vilja se. Jag har faktiskt ett biopresentkort som jag fick av facket i julklapp… Hum… Tack för tipset! 😛
Jag har frusit hela kvällen och det eftersom jag var iväg på en Elfridatur som blev längre (tidsmässigt) än tänkt från början, så det var riktigt kyligt på hemvägen vid 19-tiden, men nu har jag värmt mig med en liiiiten whisky eftersom det inte hjälpte med te 😉
Förstår att du blir ledsen, men du vet att jag håller tummar och tår för din skull att du ska få ett jobb snart och ett som du verkligen vill ha!
Ha dé!/Kram
Här har det varit riktigt varmt idag! Anna gick en promenad på seneftermiddagen och det var t-shirt-väder, sa hon. Men sen pratade jag med mamma, som bor cirka 30 mil söderut från mig sett, och hon frös. Hon hade fått sitta och vänta på färdtjänstbilen i stan lite för länge…
Ja idag blev det tufft.. 😥 Men tack för att du tänker på mig!
Kram!