Ett boende inlägg.
Isigt utanför – och innanför – nummer 13.
Igår kväll, en lördagskväll, fick jag mejl från Uppsalahem. Det var ett år sen, nästan, som jag loggade in på mina sidor där. Nu undrade företaget om jag ville stå kvar i bostadskön. Det ville jag förstås, med tanke på hur saker och ting är. Samtidigt undrar jag i mitt stilla sinne vilket bostadsföretag som vill ha mig som hyresgäst. Ett tag till får jag a-kassa, men till min förvåning har jag inte, trots nästan åtta månaders arbete, fått nya dagar. Därför tickar tiden på rätt fort – jag påbörjade ju a-kassan redan den 1 augusti 2013. Usch, jag bara känner en stor oro när jag tänker på det hela, att jag faktiskt kan stå utan nån som helst ekonomisk ersättning – och det ganska snart.
För att stå kvar som bostadssökande hos Uppsalahem måste man alltså logga in på sina sidor. Det var intressant att se att jag har köat i 24 år i höst. Om enbart själva kötiden skulle ligga till grund för mig för att få en hyreslägenhet skulle det därför säkert inte vara några problem. Men hyrorna…
En del av mitt bibliotek i arbetsrummet.
Idag bor jag i en bostadsrätt på fyra rum. Lägenheten i kvadratmeter mätt är för övrigt nog mer närmare en trea. Det kan tyckas stort för en ensam person, men jag har ju min mamma hos mig då och då ganska långa perioder. Då är det skönt med ett gästrum. Jag gillar också att ha ett rum för mina böcker och min arbetsplats. Det känns inte lika jävligt att gå hemma arbetslös dagarna i ända om ett rum kan vara kontor/bibliotek.
Sen är det detta med hyran, eller månadsavgiften, som det heter när man har bostadsrätt. Jag skulle knappt få en tvårumslägenhet som hyres till den hyra/månadsavgift jag idag betalar för min fyra. Hyrorna är ju sanslösa! Jag kan inte låta bli att undra vem som har råd att bo överhuvudtaget… I mitt nuvarande hem ingår även elen än så länge i månadsavgiften. Skulle jag ta en hyreslägenhet måste jag betala elräkningar också.
Nej, jag ser ingen möjlighet att bo nån annanstans än här just nu. Tyvärr. Det var länge sen jag trivdes och jag vet ju att många önskar mig härifrån. Samtidigt finns det de som inte vill att jag ska flytta utan bo kvar för att jag – hör och häpna! – är en god, hjälpsam och pålitlig granne. Men det jag är väldigt ledsen över är att en konflikt har flyttats över från en före detta granne till en efterträdande granne. Det spelar ingen roll hur artig jag har varit, hur vänlig i min ton jag har varit eller hur mycket jag har tackat för ”samarbetet” och ”förståelsen”- jag är den onda och elaka, dömd på förhand. Jag undrar om inte detta konfliktöverförande skulle klassas som förtal… Det är väldigt tråkigt och det tär och skapar mer olust än vad jag redan dras med.
En dag i somras såg jag ett drömboende på nätet. Det var en vinterbonad och fint renoverad sommarstuga om två rum och litet kök samt en ganska stor tomt. Jag hade gärna flyttat dit omgående om det hade varit möjligt. Nu får jag allt bita i det sura äpplet och bo-ko kvar i nummer 13 ett tag till… Jag har bott här i över 20 år nu.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Så tråkigt det är när människor inte bildar sin egen åsikt utan bara ”köper rakt av” utav andra 😦
Det där med hyror, inte klokt så dyrt det är att bo!
Här i Falun är det enormt höga hyror och priset på bostadsrätter ska man inte tala om!
Förhoppningsvis kan vi bo kvar i vårt lilla hus maken och jag.
Har varit till strutsfarm idag och ätit strutsburgare till lunch, mycket folk där eftersom det även var Bondens Marknad och vi kom hem med rökt röding, knäckebröd och blåmögelost!
Ha dé!/Kram
Det är väldigt, väldigt tråkigt. Jag tycker att man visst kan lyssna på andras ”omdömen” om nån, men man bör också själv ta reda på fakta och därefter bilda sig en uppfattning. Om två träter brukar det sällan vara ens fel…
Väldigt höga hyror är det här! 😦 Eftersom Uppsala är en studentstad är de små lägenheterna svåra att få tag i – och väldigt dyra. Bostadsrätternas priser stiger visserligen också i höjden, men det hjälper ju föga att vara miljonär när ”kapitalet” är låst i bostaden…
Kram!
Hej, jag blev också förvånad över att mina gamla dagar fortsatte tugga efter mitt senaste vikariat (korta vik de enda jobb jag som inte fast kan få verkar det som).
Goda nyheter! Du HAR tjänat in en ny period som ska börja när dina gamla dagar är slut. Fråga din a-kassa – fråga flera personer och inte bara din personliga handläggare;-). Detta är det besked jag fick vilket innebär att det tar längre tid innan vi hamnar i fas1.
Å vilka glädjande nyheter! 😛 Jag ska kontakta a-kassan och fråga. Min personliga handläggare? Vem är det? Om jag har nån sån på a-kassan vet jag inte namnet på personen. Och den på Arbetsförmedlingen är jag osäker på vad gäller namnet – jag har fått två helt skilda uppgifter, nåt jag har bloggat om ett antal gånger i somras. Inte ens det kunde/kan AF göra rätt.
Vad är fas1???
Arbetsförmedlingen är inte den du ska fråga…a-kassan är de som har koll på all fakta då af enbart kontrollerar och hanterar stöd du kan få när berättigad till lönebidrag etc…
Jag är med i unionen. Jag misstänker att även andra a-kassor strukturerar arbetet genom att ansvara för samma gång av oss som tar ut akassa. Ringer man unionen och knappar in personnummer pratar du med samma person var gång om på telefontid. Det är oroväckande att det ges lite information om regeln att du först använder upp gamla dagar innan din nya period påbörjas. Men regeln än så. Lite lustig regel då staten är generös med akassedagar helt plötsligt iom att du måste använda upp hela perioderna:-).
Hmm varför beskrivs inte denna regel mer på nätet…de vill väl inte använda olika regler…
Ps: fas 1 är det du hamnar i när dina akassedagar är slut…sedan fas 2 (tror det då blir kurser i cv och söka jobb fast inte hemifrån). I fas 3 slaveri. Lite osäker på vad som sker i 1 och 2, varierar nog.
Nej DET vet jag! Jag pratar aldrig med Arbetsförmedlingen i onödan – eller framför allt för att jag inte har fått riktigt klart för mig vem som är min handläggare där.:-(
Jag ska ringa min a-kassa nån dag när jag mår riktigt bra, för de är såna surkart där att jag måste känna mig ordentligt stark när jag ringer så att jag inte börjar gråta. 😥
Dåligt att det inte finns nåt om den här regeln på nätet!!! 😦
AHA! Tack för förklaringen av faserna. Den enda fas jag har hört talas om är den fruktansvärda fas 3.
Regeln finns och funkar – en vän till mig fick sina nya dagar när hennes gamla dagar var slut. Och jag fick till slut flera handläggare att bekräfta det till mig från akassan. Du åker dock på en karensperiod lika lång som när första akasseperioden börjar.
Jag jagade fakta och info om detta efter mitt vikariat. Är väldigt störigt att akassorna döljer info då de vill veta precis allt om oss….hade sparat många personer stress och mer energi över till jobbsök om de ger tydlig info om detta både på AF:s och akassornas hemsidor.
Hade också varit schysstare om inte bara jobb för en och samma arbetsgivare hade räknats med i halvåret som krävs för att få en ny period;-) speciellt inom medie- och kommunikationsbranschen måste man baka ihop lite olika deltidsjobb för att klara dagen…
Lycka till när du snackar med akassan och
Tack för en rolig blogg jag uppskattar!
Men å, nu känner jag mig väldigt mycket bättre till mods! 😛 Fast helst av allt vill jag förstås ut och jobba igen… Min karens var sju dagar, tror jag, och det får jag väl ta. Men, som sagt, jag ska ringa a-kassan. Just nu är jag lite på språng, så det får bli i morgon.
Och ja, alla struliga regler skapar otroligt mycket stress. Det är märkligt att det krävs sex månader hos EN och samma arbetsgivare, att man inte får räkna ihop flera. Det viktiga borde ju vara ATT man jobbar, om än på ”korta” jobb.
Tack snälla för att du gjorde min dag lättare och tack för att du läser och uppskattar min blogg! 😛