Ett inlägg om livet just nu.
Gårdagens middag intogs förstås på ballen!
Vilka dagar! Värmen är underbar, men det kan jag säga som fördriver mitt liv i shorts och linne alt. bikiniöverdel på ballen* större delen av dygnet. Inomhus är jag mest på förmiddagar, när jag söker en jädra massa jobb, och på nätterna, när jag sover. Igår kväll var jag också inne för att glo på TV en och en halv timme.
Jag tycker att det är svårt att hitta på middagsmat, så igår gick jag till Tokerian för att blanda till en egen sallad. En förträfflig idé, tycker jag, detta med en salladsbar där man kan välja vad man vill ha och plocka ihop själv. Jag gjorde en variant av grekisk sallad inklusive vattenmelon samt köpte en ostfralla till. I kylen fanns tzatziki kvar och en kall öl fick bli kronan på verket efter allt vatten jag hade bälgat i mig under dan.
Nästan hela eftermiddagen och kvällen fram till klockan 21 tillbringade jag på balkongen. Jag läste ut en jättespännande bok. Undantaget var när mamma ringde. Då gick jag in, för till skillnad från vissa grannar vill jag inte att alla ska höra 50 procent av mina privata telefonsamtal.
En godispåse blev det till Morden i Midsomer igår.
Men, som sagt, klockan 21 gick jag in för att bänka mig framför sommarens TV-höjdpunkt: Morden i Midsomer. Jag hade till och med köpt hem en påse smågodis – en måste unna sä litte, göttä sä litte, har jag hört. Så jag unnade mig och gottade mig medan folk togs av daga med hjälp av vildsvin och gift.
Gårdagskvällen avslutade jag på ballen. Det var väldigt tyst ute, bara ett litet barn som skrek och uppenbarligen inte ville sova i värmen. Jag njöt så av den relativa tystnaden och svalkan! Husets nyaste granne var lite högljudd tidigare under kvällen, men h*n lär sig nog snart hur det ekar mellan husen. Man hör typ ”allt” om det talas något högre än i vanlig samtalston.
Några av växterna i mitt största vardagsrumsfönster – utsikt från insidan mot ballen.
En stund av stillhet i lyktans sken före läggdags.
På nätterna sover jag förvånansvärt bra nu. Jag vaknar inte en enda gång – om jag inte har kramp i nåt ben eller nån fot, förstås. Och så har jag börjat drömma igen! Det är som om min kropp plötsligt har fått tid till det. Tid till att bearbeta sånt som händer under dan eller som rör sig i mina tankar. I natt sprang jag omkring i ett hus. Det var trånga gångar och höga höjder. Jag var på anställningsintervju. Skulle ta mig från olika våningsplan. Det var riskabelt med tanke på höjden och att jag var tvungen att klättra. Precis innan jag vaknade nådde jag fram till ett ställe där jag skulle fotograferas. Jag skulle vända en stor golvspegel mot mitt ansikte och… HEPP! så vaknade jag! Det krävs ingen examen för att fatta att jag är stressad och pressad av min situation och att jag känner stora krav på att prestera, eller hur..?
Så vad har hänt hittills idag? Jag har sökt två jobb, för jag har ännu inte hittat tre, som är mitt dagsmål. Men i stället för det tredje jobbet har jag uppdaterat min profil i ytterligare en kandidatbank där jag finns registrerad. Under tiden tvättar jag. Eller min tvättmaskin tvättar. Jag funderar över ett av jobben jag sökte i morse. Det är på deltid och jag vet inte om jag klarar mig ekonomiskt på det. Dessutom är det en visstidsanställning. Vissa veckor är man helt ledig och då får man ingen lön. Men jobbet i sig lät hur spännande som helst! Och en deltid här i Uppsala, dessutom, skulle kunna ge mig tiden att slutföra min bok. Jag har faktiskt inte skrivit ett enda ord nu i sommar. Fokus ligger helt på att skriva jobbansökningar.
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Dom där salladsbarerna utnyttjar jag ofta, tror det är ekonomiskt också, när man bara ska ha ”en portion” 🙂
Ja annars får jag bara kasta en massa grönsaker som jag inte har ätit upp. För vem vet om jag liksom vill äta sallad två eller fler dar i rad när inte jag själv vet det?! Salladsbarerna är skitbra! 😛