Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 22 juli, 2014

Ett inlägg om en TV-film.


 

Nelson och Barnaby

Nelson och Barnaby. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: All3Media/SVT)

Äntligen ordning på torpet! Sommartorpet! Det som jag anser vara TV-sommartorpet: Morden i Midsomer. I afton visades den tredje delen av säsongens fem, Morden i Midsomer: Wild Harvest.

Den här gången hittas en markägare mördad – på ett för Midsomer typiskt märkligt sätt: vildsvinen har gett sig på mannen, bunden vid ett träd och insmord med tryffelolja. Spåren leder till ortens finrestaurang, den med en alldeles egen kändiskock. Nästa mord låter inte vänta på sig. Den som smakar av soppan vrider sig i plågor och faller död ner.

Spåren leder i kringelikrokar, även till det förflutna. Naturligtvis är inte det inte bara naturens örter som är kraftfulla ingredienser i kvällens Midsomer – det är även passion och kärlek. Och så är det ju den underbara hunden Sykes, som uppenbarligen har drabbats av nån sorts depression inför det kommande Barnaby-barnet.

Toffelomdömet blir högt, men inte det högsta. Det är trivsamt och inte särskilt läskigt, nämligen. Lite läskigare hade gett toppoäng.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Andra andningenFör tre år sen gjorde jag en ny författar-bekantskap i Sofie Sarenbrant. Man kan säga att jag inte blev särskilt imponerad – Vila i frid fick medelbetyg av mig. Men man ska ge alla en andra chans. Därför köpte jag den andra boken i serien om polisen Emma Sköld, Andra andningen. Jag slukade läste idag.

Man kan tycka att det är märkligt att just jag slukar den här boken. Den utspelar sig nämligen under ett idrottsevenemang – Stockholm marathon. Och ”alla” vet väl att sport inte är min grej. Icke desto mindre, det här en deckare. Parallellt skildras händelser som skett ett år tillbaka i tiden och framåt samtidigt som vi får följa loppet. Den unga Wilma hittas död efter en löpträning i grupp. Polisen avskriver det som en olycka, möjligen ett självmord. Den enda som inte tror på det är Wilmas pappa Johan som startar sina egna efterforskningar. Ett år senare springer Johan Stockholm Marathon. Det gör även polisen Emmas syster Josefin – som har varit personlig tränare åt Johan. Emma är där för att peppa syrran, men blir snabbt inryckt i händelsernas centrum när en löpare mördas. En löpare, som tränade Wilma, flickan som dog. När ytterligare en person hittas mördad är det ett annat lopp än marathon som springs – det mot tiden.

Fy te rackarns så spännande den här boken är! Jag har läst så ofta jag har fått en stund över i det som kallas livet och jag slukade boken under denna tisdag. Det här är en riktigt bra deckare med ett upptempo som heter duga. Och så gillar jag förstås Emmas lite kritiska inställning till de springande galningarna.

Toffelbetyget blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både glassigt och frågvist inlägg.


 

PäronsplittglassDet går inte att göra mycket mer för stunden än att sitta på ballen* och dricka vatten alternativt äta glass. Men även om hjärnan kokar behöver den användas. Vilken tur att glassen Päronsplitt kan förse en med både hjärngympa och svalka!

Den här frågan kommer från glasspinnen. Du har säkert sett den förut, men i såna fall blir det favorit i repris. Som vanligt gäller att den som först kommer på svaret får äran att bjucka mig på en öl. En kall öl.

Vilket djur i djungeln går sämst???

Sug på den, du! 


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om värme, väder och krångel. Och lite mys!


 

blixt

Blixtar kan vara farliga…

Det är en underbar värme just nu! Den är i alla fall underbar för mig som kan dra omkring hemma i shorts och linne utan att må dåligt av hettan och luftfuktigheten. Jag tillbringar mycket av min tid på ballen*, även om jag fick flytta inomhus en stund igår under åskovädret. Då passade jag på att stryka, vilket ju var bra. Inget oväder som inte har nåt gott med sig! Fast åskan ställde förstås till det på andra håll. Nu är det tågstopp – igen! Denna gång står Upptåget stilla mellan Uppsala och Sala på grund av ett blixtnedslag – i Mora. Ja, inte för att jag fattar hur det hänger ihop, men så är det. Tänk att det alltid ska krångla med tågen, bara, nu för tiden!

Nåt annat som bara ”krånglar” är sjukvården. Enligt SvT:s webbplats är Uppsalas sjukvård näst sämst i landet, visar en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. SKL har tittat på medicinsk kvalitet, tillgänglighet och patienternas erfarenheter. Tyvärr var artikeln lite svår att förstå eftersom SvT:s skribent Hampus Rundberg uppenbarligen har svårt att skilja på ”de” och ”dem”. Våra svenska proffsskribenter med högskoleutbildning är inte precis några stjärnor på svensk grammatik… Eller vad sägs om detta, minst sagt pinsamma exempel ur webbartikeln:

[…] Vad vill du säga till dem som bor i Uppsala och blir oroliga när dem ser att Uppsala ligger näst längst ner på listan?

– Dem behöver absolut inte vara oroliga när det gäller den medicinska kvalitén däremot har jag förståelse för dem som tycker att dem behöver vänta för länge på vård och därför arbetar vi mycket med köer och väntetider, säger Erik Weiman (M), landstingsråd i Uppsala.​ […]

Detta är nästan värt löneavdrag… Eller kanske en grundkurs i svensk grammatik..?

Jag är glad och tacksam att jag inte är sjuk i Sverige 2014. Mina erfarenheter från 2012, när jag blev av med ett antal klumpedunser (=tumörer) har bleknat en del. Mest tänker jag på de positiva effekterna och att jag faktiskt lever och mår rätt bra idag. Men jag tror aldrig att jag har känt mig så utlämnad som de dagar jag tillbringade på sjukhus. Eftersom vårdtiderna ska kortas till minsta möjliga, blev jag den första dan matad med så mycket information kring min operation, min rehabilitering, min sjukhusvistelse etc att jag frampå eftermiddagen inte kunde ta in mer. Bara en sån sak… Det finns mer att berätta, men jag föredrar att fokusera på det som är positivt i stället.

Lykta bok godis på balkongbordet

Balkongmys.

Livet är en gåva – även om det kan kännas övermäktigt tufft ibland. Många dagar har jag bankat nävarna i väggen och undrat:

Varför just jag? Varför ska just jag drabbas av detta helvete?

Ja, varför just jag och inte nån annan? Det finns naturligtvis inga svar, men nån måste ju drabbas. Jag tror att min Gud tittar på mig och tänker:

Hon har redan drabbats av en del, hon får lite mer att kämpa med, för än är hon långt ifrån nån perfekt människa!

Men det finns stunder när jag bara har det gott, mitt i mitt privata helvete. Igår kväll, till exempel, satt jag och myste med mina lyktor, en spännande deckare och en burk dansk peppar. Då var livet varmt och mysigt, bara – även om jag förstås saknade Fästmön. Men det kommer små glimtar från hennes semestertripp via Instagram, så jag ser att hon också har det mysigt.

Dagen idag började mulet, men precis som igår har den nu övergått i sol. Jag tror att en ny, het dag väntar. Min dag har som vanligt inletts med jobbsökeri och uppdatering av uppgifter i en kandidatbank hos ett konsultföretag. Vidare har jag svarat på några mejl och nu ska jag kolla om det har hänt nåt i världen. Framåt dan ska jag försöka masa mig ut för att handla, om inte annat. I kväll ser jag säsongens tredje avsnitt av Morden i Midsomer. Det är mysigt på riktigt!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

whitechapel

Denna trio löser nya mordgåtor i Whitechapel. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats. Foto: ITV.)

För nästan fyra år sen gick första säsongen av Whitechapel från 2009 på TV4. I lördags var det premiär för den fjärde säsongen – på SvT. Uppenbarligen har jag missat två säsonger. År 2009 höjde jag serien till skyarna, men hur är det med den fjärde säsongen från 2013? I kväll kikade jag på första delen av sex, inspelad på DVD-hårddisken.

Denna säsong inleds med, som jag ser det, häxerier. Två personer mördas på väldigt grymma sätt. En person blir genast misstänkt, men visar sig förstås vara oskyldig. Samtidigt händer märkliga saker på polisstationen. Det hörs mystiska steg i korridorerna, nån har vänt upp och ner på polisernas kontor och varifrån kommer möglet?

Ärligt talat blir jag besviken. Hur kunde jag ge den här serien högsta betyg 2009? Har jag helt ändrat smak sen dess eller har serien totalt ändrat sig? OK, visst är det läskigt och spännande, men denna brittiska serie innehåller också en del humor som jag tycker är… rätt trist. Jag vill inte att mordserier ska vara roliga – med undantag för Morden i Midsomer.

Toffelomdömet blir endast medel för premiäravsnittet av säsong fyra.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »