Ett ensamt inlägg.
Annas mugg till vänster, min till höger, träffades igår.
Söndagskvällen ägnade jag som vanligt åt att läsa och se på film och TV (SvT Play), måndags-morgonen som vanligt åt att söka jobb. Jag har bara sökt två jobb idag, för det är vad jag har hittat. Misstänker att den här veckan blir tuff på jobbfronten. Det verkar som om hela Sverige står stilla.
Det känns lite extra tufft då att det är en vecka när jag är ensam. Men naturligtvis missunnar jag inte Fästmön att åka på semester med sin yngste! Jag tycker att det är roligt att de kommer iväg på nåt, fast jag tycker att det hade varit roligare om jag hade kunnat följa med. Det vill säga jag tycker det. Anna och Elias kanske inte tycker det.
Jag har emellertid massor av saker som behöver göras. I gästrummet hänger och ligger en gigantisk strykhög, men den tar jag förstås bara tag i när det regnar nästa gång. Om det gör det igen. I morse vaknade jag till en mulen dag – som nu har övergått i ljusblå himmel med vita moln. Väderappen säger att det ska komma åska i eftermiddag. Det tror jag vad jag vill på.
Först av allt ska jag emellertid ringa Bliwa och kolla lite vilka papper de behöver för att jag ska få ut nån ersättning på inkomstförsäkringen. Jag vet ju inte ens om de vill ha en ny ansökan eller inte. Nytt var ju att de vill ha arbetsgivarintyg, men det skulle räcka med en kopia. Det har jag – på papper. Mina sidor hos a-kassan har blivit sämre. Förut var det så bra eftersom det gick att spara ner specifikationer som PDF:er. Dessa specifikationer måste nämligen Bliwa få så att de vet om de ska betala ut nån ersättning till mig och för hur många dagar. Nu funkar det inte att göra PDF:er. Genom att göra en skärmdump fick jag till en jpg-fil i alla fall. Kanske det räcker för Bliwa? Det är lite sånt jag ska ringa och kolla när de öppnar klockan 8.30.
Några ärenden utanför hemmet har jag också idag. Jag måste till ett apotek och hämta ut magmedicin och jag ska eventuellt ut på en tur för att hitta nåt mer till Elias i födelsedagspresent. Och när dan blir för het för att shoppa sätter jag mig väl med min bok och försöker läsa ut den. Det återstår knappt 100 sidor av Steglitsan, en av de märkligaste romaner jag har läst på länge.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
