Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 21 juli, 2014

Ett aktiverande inlägg.


 

Fästmön är, som bekant, på semester. Vad gör en stackars Toffla då om dagarna? Tja, hon är ju inte precis ovan vid att vara ensam, men det finns dagar när det har varit roligare att vara ensam än dessa dagar. Deppa ihop gör jag i alla fall inte, utan passar på att äta slaskmat och läsa vid middagen – typiskt sånt som jag gör när jag är ensam!

Dr Oetkerpizza, mjölk och en deckare

Dr Oetkerpizza, mjölk och en deckare – en typisk gräsänkemiddag à laTofflan! Och ketchup ska det vara på pizzan!


Åskovädret på eftermiddagen 
medförde att datorn stängdes av. Då får man ägna sig åt nyttiga saker, som att ta tag i strykhögen.

Senare i kväll blev det finväder igen. Då måste Flinka Flickfingrar såsom Tofflans (nåja…) ha nåt för sig. Därför anordnade jag… en syjunta! Först lagade jag ett par shorts…

Syr Pumashorts

 

Sen lagade jag en trasig ficka på en hoodie samt ett litet hål på densammas ena ärm:

Syr trasig ficka

 

Jag menar, jag satt ju ändå skräddare. Varför då inte ha en gräsänkesyjunta, all by myself? Jag överlevde och är nu två hela klädesplagg rikare.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en tegelsten. En bok, alltså.


 

SteglitsanFör tre veckor sen idag slutade jag min visstidsanställning på förra jobbet. Jag blev fint avtackad med blommor och tårta – och två härliga böcker. Nu har jag läst en av dem, den ganska… makalösa Steglitsan av Donna Tartt.

Det här är boken om Theo Deckers underliga liv. Vi läsare träffar honom första gången på ett konstmuseum som han besöker med sin mamma. Men så inträffar katastrofen i form av en explosion. Theo klarar sig, men mamman överlever inte. Däremot träffar Theo en döende man och får en ring av honom. Dessutom hamnar den värdefulla tavlan Steglitsan i hans ägo.

Att detta är en så kallad utvecklingsroman är inget att tvista om. Vi får följa Theo Decker från pojkåren genom ungdomsåren fram till han är vuxen. Steglitsan, tavlan, är närvarande hela tiden – och ändå inte. Den är på sätt och vis bilden av Theo själv, denna tavla som en konstnär målade av en fågel, en steglits, i fångenskap.

Många symboler är det boken igenom. Kärlek och en del spänning finns också, men detta är ingen kriminalhistoria trots inslag av till exempel stöld, förfalskning av antikviteter, hot, knark etc…  Kort sagt: den här boken är… mycket. De närmare 800 sidorna i pocketutgåvan innehåller en välskriven berättelse som höjts till skyarna av recensenter. Du som vet hur jag reagerar vid sånt gissar dig till en viss skepsis hos mig. Men njae… Jag fångas och dras med av Donna Tartts underbara förmåga att berätta. Det är först mot slutet jag känner att det blir lite för mycket av det goda. Slutet känns nästan hoprafasat i panik över att boken blev lite för… lång.

Toffelomdömet blir högt, men inte det högsta. Jag tänker jaga rätt på författarens tidigare böcker, för jag vill läsa mer! Och by the way, Donna Tartt fick Pulitzerpriset för Steglitsan i våras.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Stort tack till Henrik, Kristina, Christian och Mia för boken!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fyndigt inlägg.


 

Sandaler två par

Sandaler för utomhusbruk överst, sandaler för inomhus underst. Tyvärr är det högra inomhusinlägget trasigt, som synes på bilden.

Inte visste jag, när jag slog upp mina blå i morse, att dagen idag skulle bli en sån fyndig dag! De två första fynden gjordes till och med här hemma. De kostade ingenting, med andra ord, eftersom de sedan länge är betalda. I min skomojäng i garderoben hittade jag två par sandaler, ett för utomhusbruk, ett för inomhusbruk. Utomhussandalerna har jag aldrig använt! Eftersom de har inbyggda kuddar under hälarna är min förhoppning att de ska funka bra ihop med hälsporrarna. Det är ju lite svårt att lägga inlägg i öppna skor. Fult, om inte annat. Nu har jag provat att både gå och köra bil i dem – och det funkar perfekt. Det andra paret får ersätta mina inomhussandaler, som har spruckit i yttersulan. Men jag är fullt medveten om att mina små toffelinlägg också är trasiga. Dessvärre kostar de några sköna hundralappar, så nya såna får jag vänta med. Två sandalfynd är dock inte fy skam!

Nästa fynd gjordes av en händelse efter att jag hade telefonerat med Bliwa med anledning av inkomstförsäkringen. Min a-kassa har ändrat system för rapportering och specifikationer. Det gör att specifikationer inte längre går att spara som PDF:er. Och det är just PDF:er av specarna som Bliwa vill ha. Efter ett par samtal och några misslyckade försök skickade jag över en jpg-fil. Vi får hoppas att det funkar. Min livstidsdatasupport hjälpte mig att konvertera en Wordfil av specen till PDF just in case, men då hade jag redan hittat en lösning själv: Soda. Soda är ett program på engelska (och lite fler andra språk, dock inte svenska) som går att ladda ner gratis från nätet. Eller att använda som en sorts molntjänst. Man jag valde att ladda ner det, för bland annat kan det konvertera Wordfiler, vilket ju blev perfekt för mig. Adobe har börjat ta betalt för detta och i och med mitt byte till ny dator försvann gratiskonverteringen för mig. Nu har jag bara sedvanliga Acrobat Reader, med vilken jag kan enbart kan läsa och fylla i PDF:er. Så Soda blev dagens tredje fynd, med andra ord!

Paket till Elias 2014

Porträtt i ram, hammare och spik och en dammtrasa till vår tolvåring..? Nä, inte riktigt…

Sen skulle jag iväg på en del ärenden. Det blev en lyckosam tur. Nu väntar tre paket på en blivande tolvåring: ett stort och platt och två mindre. Det platta paketet innehåller förstås en inramad förstoring av mig som tolvåringen kan hänga på väggen i sitt rum. Det mindre svarta paketet innehåller hammare och spikar för uppsättning. Det brunrutiga paketet innehåller en dammtrasa så att bilden av mig kan hållas dammfri. Äh, skojar bara, förstås! Men de två svarta paketen var dagens betal-fynd. Jag är mycket nöjd – hoppas att mottagaren blir det också…

Lykta

Lykta för att kunna se att läsa på kvällarna på ballen.

Fast… jag köpte en sak till mig själv också – en lite större lykta än den jag har till ballen*. Min tanke var att sitta där och läsa i lyktans sken i kväll, men vet du, det mulnar på och jag tror att det blir regn… Då får jag läsa inomhus och prova fyndlyktan för 39 spänn nån annan kväll!

 Glasspinne

Frysfynd!

Det är väldigt kvavt just nu och min kära Fästmö messade för ett tag sen att semester-firarna intog glass före tågresan. Självklart blev jag också lite sugen. Och HEPP: i frysen finns en låda med numera bara tio glasspinnar i. En riktig fyndlåda, alltså!

IKEA tittade jag bland annat på en ny skrivbordsstol. En sån som jag vill ha – som är hel jämfört med min nuvarande som har ett trasigt armstöd och en sprucken sits – kostar nästan 700 spänn. Ett sånt inköp för därför vänta. Det funkar hyfsat att ha en ful, gul filt på den trasiga sitsen och armstödet ska jag nu försöka skruva åt. För även jag kan vara lite händig ibland, lite av ett fynd, alltså… (<== ironi!)

*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett ensamt inlägg.


 

Muggar

Annas mugg till vänster, min till höger, träffades igår.

Söndagskvällen ägnade jag som vanligt åt att läsa och se på film och TV (SvT Play), måndags-morgonen som vanligt åt att söka jobb. Jag har bara sökt två jobb idag, för det är vad jag har hittat. Misstänker att den här veckan blir tuff på jobbfronten. Det verkar som om hela Sverige står stilla.

Det känns lite extra tufft då att det är en vecka när jag är ensam. Men naturligtvis missunnar jag inte Fästmön att åka på semester med sin yngste! Jag tycker att det är roligt att de kommer iväg på nåt, fast jag tycker att det hade varit roligare om jag hade kunnat följa med. Det vill säga jag tycker det. Anna och Elias kanske inte tycker det.

Jag har emellertid massor av saker som behöver göras. I gästrummet hänger och ligger en gigantisk strykhög, men den tar jag förstås bara tag i när det regnar nästa gång. Om det gör det igen. I morse vaknade jag till en mulen dag – som nu har övergått i ljusblå himmel med vita moln. Väderappen säger att det ska komma åska i eftermiddag. Det tror jag vad jag vill på.

Först av allt ska jag emellertid ringa Bliwa och kolla lite vilka papper de behöver för att jag ska få ut nån ersättning på inkomstförsäkringen. Jag vet ju inte ens om de vill ha en ny ansökan eller inte. Nytt var ju att de vill ha arbetsgivarintyg, men det skulle räcka med en kopia. Det har jag – på papper. Mina sidor hos a-kassan har blivit sämre. Förut var det så bra eftersom det gick att spara ner specifikationer som PDF:er. Dessa specifikationer måste nämligen Bliwa få så att de vet om de ska betala ut nån ersättning till mig och för hur många dagar. Nu funkar det inte att göra PDF:er. Genom att göra en skärmdump fick jag till en jpg-fil i alla fall. Kanske det räcker för Bliwa? Det är lite sånt jag ska ringa och kolla när de öppnar klockan 8.30.

Några ärenden utanför hemmet  har jag också idag. Jag måste till ett apotek och hämta ut magmedicin och jag ska eventuellt ut på en tur för att hitta nåt mer till Elias i födelsedagspresent. Och när dan blir för het för att shoppa sätter jag mig väl med min bok och försöker läsa ut den. Det återstår knappt 100 sidor av Steglitsan, en av de märkligaste romaner jag har läst på länge.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


 

mayday

Den försvunna skönhetsdrottningen. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

I torsdags kväll gick första delen av fem på SvT1 av en ny brittisk TV-serie. Av nån anledning tittade jag inte. Gissningsvis hette anledningen hetta eller ingen-lust-att-vara-inomhus. På söndagskvällen passade jag därför på att kika på första avsnittet av Mayday på SvTPlay.

En ung tjej som utsetts till skönhetsdrottning försvinner i stället för att sätta sig på tronen i en Majparad. Polisen kopplas in, med byinvånarna själva startar skallgång. Om männen i Varg Veum är karlakarlar är de i Mayday i stället mycket konstiga. Allihopa. De flesta beter sig underligt och man gissar snart att den försvunna flickan säkert har blivit både våldtagen och mördad.

Ja, det här är brittiskt så det förslår! Till viss del lite Midsomerstuk, men utan humorn från den serien. Här är det gravallvarligt och konstigt och väldigt… hedniskt.

Detta första avsnitt var mycket obehagligt och spännande. Jag ser fram emot de kommande fyra Toffelomdömet blir det högsta. Den här serien tror jag blir riktigt bra.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »