Ett tacksamt inlägg.
När människor är snälla och vänliga och tacksamma blir jag glad. När människor även framför detta – muntligt eller skriftligt – blir jag ännu gladare. På nåt vis finns de fina orden kvar längre i mitt hjärta då.
Idag noterade jag att jag hade fått ett intyg från en person – bara så där, utan att jag hade bett om det. Jag svarade och tackade, för se tack har mina föräldrar lärt mig att säga.
Med risk för att mina närmaste kollegor blir stötta… (personen som jag citerar jobbar alltså inom samma företag som jag gör just nu och har även hittat till min blogg). Så här stod det, något förkortat för att inte röja vem personen är:
[…] Känner igen mig i mångt och mycket i det du skriver om arbetsmiljön. Läste också att du tyvärr inte kommer bli kvar, […] Jag har alltid fått snabb hjälp av dig (till skillnad från när jag vänder mig till andra på enheten). Med andra ord är det jag som ska tacka! Önskar dig all lycka i jobbsökeriet. […]
Tack snälla A för dina ord som kom just som jag kände mig missmodig och värdelös!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Härligt, sånt värmer! Sträck på dig nu, du är bra, du är duktig, jag vet det!
Jag är säker på att en och annan på ditt jobb är nöjd och tacksam för vad du åstadkommit, det är det där med FEEDBACK som vissa har så otroligt svårt för, det som är såååå viktigt!
Kram!
Det har kommit en del såna ord under resans gång. När jag slutar ska jag publicera några av dem. För jag har sparat dem! Bekräftelsebehov? Nja, jag behöver bara få veta då och då att jag gör ett bra jobb. Återkoppling är urviktigt!!
Kram och tack för DINA vänliga ord, Rippe! 😛
Jag är säker på att du förtjänar varje ord du fick skrivet till dig.
Säger som Rippe: Sträck på dig. Vi vet att du är duktig.
I vissa fall vill jag tro det också, men för det mesta är jag så osäker på om jag förtjänar nånting som är åt plushållet.
Tack för att du skriver att du vet att jag är duktig! Jag vet inte alltid det.