Ett blommande inlägg.
Jag älskar blommor. Verkligen. Och nu blommar det – men faktiskt inte enbart utomhus… När vi kom hem från biltvätten låg blommor halvvägs upp i trappan till min lägenhet. Budet orkade visst inte gå ända upp. Vilken tur att ingen unge hade trampat på blommorna eller nån hade snott dem!..
Blommor mitt i trappan ovanför den rosa pilen. Vid orange pil, Fästmöns snigga ben.
Inne i lägenheten blommar båda mina porslinsblommor, men också den här vita blomman. Kanske Belgiska Anna kan säga vad blomman heter???
Vit blomma – men vad heter den???
Plötsligt skrek Anna till! Det visade sig att polkaamaryllisen blommar, den som jag fick av Anna till julen…. 2012, tror jag…
Polkaamaryllisen blommar den 22 maj 2014 – ungefär ett och ett halvt år efter jag fick den!
Dessutom är det inte bara en klocka, utan tre… Än så länge…
Tre klockor har slagit ut!
Men vad var det nu i blompaketet som låg i trappan? Det var en alldeles jättesöt, gosig hund och en bukett underbart doftande pioner.
Pioner och hund från den omtänksamma fru Klon.
Tusen, tusen tack, snälla fru Klon! Du är så snäll och omtänksam som tänker på mig trots att du själv har det så skruttigt.
Nu känner jag mig inte alls sur eller uppretad längre utan bara glad! Och varm! Så hopp in i duschen med mig!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Så vackert, och omtänksamt! Men vilket bud?! Så där lämnar man väl inte en bukett! Stor kram till dig, du finns i mina tankar!
Fru Klon är mycket omtänksam! Pionerna doftar helt underbart. Jag blev såå glad. 😛 Men vilket bud! Lägga blommor i en trappa där folk springer upp och ner (det är en familj till som använder trappan)! Dåligt!
Tänker på dig också, Klara!!! ❤
Kram!
Va roligt att få blommor sådär ”helt apropå” ❤ men, vilket stolpskott till blombud!
Du ser Tofflan, du är så omtyckt och uppskattad för den du är, låt inga skitstövlar få dig att tro nåt annat!
Ha dé!/Kram
Jag blev så jätteglad! 😛 Men ja, det var ju rätt slappt att bara lämna blompaketet mitt i trappan… 👿
Just nu känner jag mig som en riktig shitboot själv. Har ingen lust att anstränga mig för fem öre på ett visst ställe. Inte likt mig…
Kram och tack för att du peppar mig! ❤
Vännen… kunde jag ta och skaka himlen upp och ned och lägga alla jobb du önskar, att slippa ständig oro skulle jag göra det. Klappa hunden från mig, jag förlorade ju Kaxi på långfredagen, så jag tänkte att en hund vill du nog ha, man blir en gladare människa av dem, kanske även om de är av tyg. Blommorna var en ren chansning, vissa hatar pioner, jag älskar dem, flyttade ju ifrån alla mina pionbuskar i somras. Att göra dig glad en stund gör mig glad ett tag!
KRAM
Oron är min följeslagare, ja. Hela tiden. Och inte gör jag bra ifrån mig just nu på nuvarande ställe – för jag vet ju att jag inte ska vara kvar. Ärligt talat tror jag att jag aldrig mer får ett fast jobb. Och den insikten vet jag inte hur jag ska hantera.
Det fanns pioner i mina föräldrars trädgård, den mamma sålde med huset 2010. Underbara blommor!! Hundar vet du ju att jag älskar också.
TACK och KRAM!
Visst kan jag det… Stephanotis floribunda på latin och doftranka på vanlig Svenska.
Tack snälla! 😛 Visste väl att du kunde!
BTW, jag kan inte kommentera på din blogg. När jag anger mina uppgifter står det att min e-post-adress är upptagen… Märkligt…
vad skoj !!! men, mitt i trappen..hur tänkte dom där 🙂
Jättekul! Men mitt i trappan = dumt!
Vilken blogg är det du menar, den på enköpingsposten eller ?
Ja just den. Men jag retweetade i alla fall ditt Bosnieninlägg. Finns du på Twitter??
Hmmm, märkligt. Nej jag har inte twitter, det räcker med fejjan och bloggen. Tack för att du retweetade.
Jätteknäppt, för jag har ju liksom inte ”kommentera-konto” i E-posten sen tidigare… Nåja, kanske försöker igen och kollar om jag kan få ett nytt lösenord.
Vassego! 😛