Ytterligare ett tisdags-inlägg.
Äppelblom blommade vackert nära parkeringen på jobbet.
Fy vilken dag! Jag vet att man säger att tillvaron blir vad man gör den till. Men baske mig att det stämmer på alla håll och kanter. På min kant har det inte stämt ett dugg. Dagens största irritations-moment är människor som svarar som politiker – det vill säga runt omkring i stället för rakt på sak. Jag blir inte klok på såna människor. Är det så att man inte vill svara? Eller kan man inte? Varför inte säga som det är? För jag känner ju att sanningen gnaver.
Jag försökte se det vackra i ett blommande äppleträd idag. Sånt brukar göra mig på gott humör. Men ickepicke! Det var till och med så att jag sa, rent ut, till en kollega
Nej, jag gör inte mer än jag måste eftersom jag inte fick tjänsten.
Det är lågt och dåligt av mig. Jag valde ju på sätt och vis själv att kliva av, om än inte helt. Här kunde jag troligen ha gjort min tillvaro annorlunda. Påverkat i annan riktning. Och en oskyldig kollega ska inte drabbas av mitt dåliga humör. Så jag skäms lite, det gör jag…
Men dan har gått på i samma negativa spår. Hur folk svarar – eller inte svarar, dårå, kan jag helt klart inte påverka.
Hemma hade jag fått ett tjockt kuvert från Försäkringskassan. Det var två jäkla sidor av mer eller mindre obegriplig blankett att fylla i. Något svarskuvert låg inte med, däremot flera andra papper som skulle förklara själva blanketten. Hur vore det om man i stället gjorde en blankett som är lätt att fylla i? Nu har jag säkert fyllt i helt fel, men till skillnad från Arbetsförmedlingen brukar Försäkringskassans handläggare ringa när nåt är oklart. Arbetsförmedlingens handläggare har, för övrigt, fortfarande inte mejlat kontaktuppgifterna. Eftersom det har gått en och en halv vecka räknar jag inte med att få några heller. Hur som helst, det tog en halvtimme av min tid, ett kuvert samt två frimärken – allt för fyra dagars ersättning. Jag har kollat min nettolön som jag får den här månaden. Trots tre veckors sjukdom är den flera tusen kronor högre än a-kassan. Det säger en del hur arbetssökande värderas i Sverige…
Till middag idag har vi tryckt i oss kalkonkorvar med chili och chipotle samt bröd. Magen står i fyra hörn. Fästmön frågade just om det möjligen fanns lite amerikansk glass kvar sen sist och det gör det! Dessutom tror jag att hon hade med sig bär av något slag hem. Så den här dan slutar i alla fall i nya spår, tack och lov.
Innan dan slutar ska vi se Maria Wern på TV4 i afton. Om vi nu står ut med reklamavbrotten. Kvällens film, Drömmen förde dig vilse, är i tu timslånga delar (inklusive reklamen). Del två går redan i morgon. En timme är lite lagom, tycker jag nog. Då kanske jag hinner göra lite nytta också – både i kväll och i morgon kväll. Tänkte gripa mig an strykningen nu… Inte för att jag ska få en stjärna i husmorshimlen utan för att jag är skittrött på att se t-shirtar och pikétröjor hänga i gästrummet och handdukar och bordstabletter ligga på gästsängen.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Åh, vilka vackra äppelblommor! De måste ändå fått dig på le, åtminstone lite!
Jag blev irriterad på dem för att de blåste omkring när jag skulle fota. 👿
Jag tycker att äppelblom och maskrosor är bland det finaste som finns och jag blir glad då jag tittar ut i trädgården där äppelträden nu står i full blom allihop, både ”tidiga” sorter och vinterfrukt.
Ja, det är ju massor med maskrosor i gräsmattan också så.. 😉
Har haft en bra dag, har varit i Gävle och umgåtts hela eftermiddagen med Ture och det är så härligt med en 4-årings logik att man kan inte bli annat än glad!
Fast, han tyckte mormor var ganska så ”snurrig” då jag ett flertal gånger kallade honom för allt utom just Ture och jag förklarade det med att jag var så gammal och har så många barnbarn att hålla reda på… 😉
Ha dé!/Kram
Ha ha, Ture är en sötnos! Och mormor är kanske lite snurrig ibland… 😛
Äppelblom är så vackert, maskrosor är jag inte lika förtjust i…
Kram!