Ett hissande och dissande inlägg.
Inlägget uppdaterades eftersom det var tidsinställt och skrivet i förväg under torsdagsmorgonen med två (2) hissningar!
Det är torsdag och därmed dags för en presentation av den Tofflianska veckans höjdpunkter (snygg) och lågvattenmärken (rygg). Från bloggen tar jag nämligen aldrig semester. Svårare än så här det inte: Snygg
- När livet vänder (Ett av SvT:s bästa program hade säsongspremiär igår.)
- En praktikplats till en person som verkligen behöver det (H*n borde få lite lön också, men…)
- Nyttig lärdom (Att prova på att ha ont en stund.)
- Skriva bok (Det är jobbiga saker, men ändå skönt att få dem ur sig.)
- Vin (Jag älskar vin.)
- Beröm som framförs (Lika viktigt med positiv kritik som negativ!)
- Se ljuset i det svarta (Läs den!)
- Det faktum att jag får lön idag (Det får inte alla.)
Rygg
- Rygg var ordet. (F*n så ont jag har!)
- Läkare utan gränser (Sluta skicka brev till mig, men återkom gärna när ert samarbete med Postkodlotteriet har upphört.)
- Oförskämda människor (Om du inte vet vad det står för, googla på det.)
- Grannar (Framför allt skrikande sådana och sådana som tar långduschar klockan fem på morgonen.)
- Orm i liga (Den organisationen har inte bara långa väntetider, den har många ormar…)
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Både vill och inte vill, se första delen av ”När livet vänder”. Jag var med i hyllningskören förra säsongen. Gruvar mig nu, ämnet känns så tungt! Men jag vet ju att programmen mynnar ut i ett slags ljus, ett hopp, det är bra. Apropå din ryggvärk, vet inte om du fått tips om att prova på spikmatta, du vet den där saken som alla köpte för tre år sen? Damma av den igen, om du har en sån. För mig hjälpte den mig att bli av med ett elakt ryggskott förra året (plus smärtstilla salva, amatörmassage av sambon, värmedyna och självömkan). Hoppas du blir bra snart!
Det är alltid tunga ämnen i programmen, men jag tycker ändå att de som drabbas lyfter fram positiva saker. Lena i gårdagens program hade till exempel gjort en del förändringar i sin tillvaro efter dotterns död – men det var förändringar till det bättre!
Nope, nån spikmatta har jag inte. Jag ligger på golvet och gör övningar, vickar på höfter, smörjer mig och gnäller som tusan. Försöker gå också när det inte gör för ont. Idag är det sjätte dagen jag har ont, snart måste det vända. Jag är hoppfull! Tack för att du också är det för min skull! 😛