Ett mest epikuréiskt inlägg.
Nu har Fästmön jobbat många pass. Idag fick vi lön. Jag fick dessutom ett pensionsbesked från mitt förra jobb som skapade en viss munterhet. Eller vad sägs om 84 spänn per månad i ålderspension och ett par hundralappar i månaden mellan 65 och 70 bast, därefter ungefär 100 spänn? Jajamens, jag blir rik på äldre dar.
Ryggen har bråkat med mig, men på eftermiddagen blev smärtan mindre, precis som igår och i förrgår och dan före det. Undrar bara när smärtan släpper helt…
Promenader sägs vara bra och vi gav oss på kvällen, jag med stappliga steg. Det blev ändå totalt sett över tre kilometer. Med en stunds vätske- och näringsintagspaus på Maestro. Två fullvuxna kvinnor måste ju få dricka och äta gott. Och skratta lite åt serveringspersonalen, som var söt, men lite bortkommen. Och göra fula miner och moona (hade jag gjort om ryggen varit OK) åt fyra andra gäster som uppenbarligen hade käkat blängsylta när vi kommit utanför dörren.
Här är några bilder som jag tycker är rätt OK:
Ha en go kväll!
Livet är kort.