Ett inlägg om förändring.

Det rör på sig i nummer 13.
Det har rört på sig i huset där jag bor. Till det bättre, enligt min mening. Nu är det andra rörelser jag noterar. I lördags kväll hälsade vi på mina nyaste grannar. De verkar både trevliga och väluppfostrade – ja, de hälsade, båda två dessutom – och normala. Just nu verkar det som om de jobbar arslena skjortorna av sig för att få sitt nya hem i ordning. Det rör sig i huset, till och med. En kväll när jag kom hem från jobbet noterade jag att många av mina tavlor satt på sniskan. Gissningsvis för att nån hade borrat eller så. Lite skönt att ha ett jobb att åka till under dagtid… Igår kväll hörde vi hur de jobbade. Kanske slipade väggar. Jag minns hur det var… Jag hoppas att det blir fint!
Vidare hoppas jag att de hinner färdigt i tid, för vad jag har förstått av en konstig lapp som låg i min postbox har arbetena med att montera in mätare för el och vatten påbörjats. Lappen hittade jag i min postbox i fredags, men arbetena hade startat i torsdags. Nån som behöver en kommunikatör, eller? För oss boende vore det ju bra med information före, inte under, resans gång. Nu har jag ingen aning om vad detta arbete innebär för oss mer än störningar i el- och vattentillförseln, för det framgick inte av lappen… Jag kan bara hoppas och be att det går snabbt – och att Storebror överlever elavstängningarna…
Livet är kort.
Det är inte lätt med kommunikation. Varje dag blir det missförstånd, vi uppfattar saker på olika vis osv.. Jag håller med om att det vore bra att vet om det innebär någon olägenhet för just mig, i så fall på vilket vis och vid vilken tid.
Men man måste ju informera berörda i förhand eftersom det innebär avstängningar av el och vatten. Dessutom kanske vi som bor i lägenheterna kanske behöver flytta på möbler och saker. Vissa saker är dessutom omöjliga att flytta när man bor ensam och bara har två armar. 👿