Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 26 januari, 2014

Ett mumsigt inlägg.


Idag var det veckans andra lediga dag.
På min agenda var det inledningsvis en del foto- och skrivjobb. Fästmön passade på att åka iväg och göra annat under tiden. Mamma fick ett telefonsamtal efter 13-tiden (man får inte ringa henne tidigare) och efter det kom vi äntligen ut tillsammans.

Första anhalten var Tokerian där jag bland annat skulle köpa pålägg till jobbet till i morgon. Vi hade ju köksvecka den gångna veckan jag och K och skulle ha bjudit på nåt till fikat i fredags. Eftersom det var morgonmingel för hela huset fredag förmiddag och K dessutom jobbade hemifrån, bestämde vi att bjuda på frukost i morgon, måndag, i stället. K har nu förhoppningsvis bakat gott bröd (vem fan bakar äckligt?) och mitt bidrag är ost, paprikor, smör och gurka.

På Tokerian var det bara hemskare än hemskt idag. Nu börjar det smitta av sig rejält på personalen också, som inte klarar av att hantera en kund i taget utan hattar mellan flera samtidigt. Inte bra. Jag slutar snart handla där om det inte blir omflyttat och klart snart. Om man inte har fobier av endera slaget får man det när man är där. Idag fick jag akut social fobi av stressen. Notera då, att jag klarade av att åka buss ENSAM in till vigseln igår. Ja ensam utan personligt sällskap (Anna tog en senare buss), men på en knökfull buss. Dessutom damp det ner en vitlöksnisse på sätet bredvid mig. Tur att mina orange vantar var med och nytvättade. Jag andades in i dem nån form av outdoor fresh-sköljmedel.

Orange vantar

Tack och lov för dessa!


Men man överlever
fler trauman än man tror. Jag överlevde bussresan igår och jag överlevde besöket på Tokerian idag. Sen åkte vi ut till Morgonen dit vi blivit inviterade på söndagskaffe. Lite ödmjukt medtog jag ett paket vit nougat som mamma haft med sig till jul, men som ingen av oss vågade ge oss på av tand-skäl. Barna Olsson lät sig väl smaka! Och tur var väl det eftersom den ena gästen ==> jag tog TRE chokladkex (ja, fan, de satt ju ihop…)

Nougat o fikabröd

Vit nougat och fikabröd på Morgonbordet.


Det var gött att göttä sä littä,
men att försöka klå mr Cobra i Wordfeud är visst omöjligt. Nu har jag fått väldigt ont i höger armbåge och gissningsvis är det mus-båge i kombo med Wordfeud-båge. Inga fler spel på ett tag nu!!!

Middag blev det sen hemma i New Village för Anna och mig. Vi tog en av katterna på Morgonen – de hade ju två där – och lagade till en riktigt… Nej då, men ärligt talat verkade det som om Maxi Katt inte skulle ha haft nåt emot att hänga med hit och bli gosad med…

Maxi nära

Maxi Katt.


Nä, det blev pizza i kväll
– med kyckling på, inte katt. Och nu ska jag sätta mig och läsa en stund. Jag har knappt 150 sidor kvar i Nyckeln, ba!

Vad göttär du dä mää då i kväll???


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett undrande inlägg utan möjlighet att kommentera.


Vigslar är glada tillställningar,
tycker jag, som nyss kommer från en. Därför undrar Tofflan den här veckan om du är gift.

Som vanligt kan du inte kommentera det är inlägget. Kommentarer lämnar du i stället direkt inne i omröstningen/frågan. Och frågan hittar du här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar…

Tack på förhand för din medverkan!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett redovisande inlägg.


Söndag innebär en ny undran
från Tofflan. Men också en redovisning av den gångna veckans fråga. Tofflan undrade om du har möss på vintern. Uppenbarligen en fråga som engagerade många frusna!

Så här fördelade sig de 37 inkomna svaren:

41 procent (15 personer) svarade: Ja så snart det blir kallt åker den på. 

30 procent (elva personer) svarade: Ja om det är skitkallt. 

16 procent (sex personer) svarade: Nej, mössor är töntiga.

Åtta procent (tre personer) svarade: Other:
ÄLSKAR snö&vinter, mössan åker på när jag åker skidor!/Caroline
Använder huvan på jackan istället:)
Ja är jag tar på mig min baglady-utstyrsel för att inte bli igenkänd som Ingen!

Fem procent (två personer) svarade: Nej, jag äger ingen mössa. 

Ingen svarade: Jag emigrerar till varmare ställen på vintern och då behövs inga mössor.

Stort TACK till dig som deltog! Jag hoppas att du kollar in den nya frågan, här intill i högerspalten under rubriken Tofflan undrar…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om gårdagens vigsel och lite annat.


Igår eftermiddag
hade Fästmön och jag äran att vara vittnen när min nästanbror Magnus och hans Eva-Lena gifte sig i Stadshuset. De tu, som har levt i synd under 34 (!) år, hade beslutat att barnen (26 och 23?) äntligen skulle bli äkta. (<== detta är skämtsamt kärvänligt skrivet och sagt av makarna själva) Dessutom älskar de varandra – det är så uppenbart när man ser dem! – att vigseln främst av allt var en kärlekshandling.

Efter diverse akuta skilsmässor (!) anlände så vi vittnen sist.

Fint folk kommer sent

har man ju hört, men i det här fallet var det för att jag hade varit otydlig och Anna hade glömt en sak. Jag tror att vi var mer nervösa än de som skulle gifta sig.

Själva ceremonin var inte nån utdragen historia och vi vittnen fick intyga redan i förväg att det verkligen var Magnus och Eva-Lena som skulle gifta sig. Vigselförrättaren var högtidlig och samtidigt normalbeteende. Vi fick till och med fotografera honom.

Eva-Lena bar Magnus mormors svarta kinesiska sidenjacka. Magnus mormor, en syster till min morfar, var en otroligt vacker och nätt kvinna. Jackan passade Eva-Lena perfekt, som om den var sydd till henne!

Magnus hade valt sin farfars vigselring som sin vigselring, medan Eva-Lena fick en ring i vitt guld. Genom sidenjackan och farfarsringen var de som inte längre går på denna jord ändå med.

Efter vigselakten traskade vi till en låst Teaterbar på Uppsala Stadsteater. När vi så skakat galler ett tag visade det sig att dörren var öppen. De nygifta bjöd oss på eftermiddagslunch bestående av ljuvlig räkmacka och öl.

Här kommer några bilder från vigseln etc:

Detta bildspel kräver JavaScript.


De nygifta
blev senare upphämtade av Taxi Moa. Gissningsvis skulle de hem och göra barn nu när det är tillåtet. Skämt åsido, vi tyckte att det skulle få kvällen för sig själva. Men vad skulle de ostyriga vittnena hitta på?

Det var bara fem minusgrader ute, men kändes som 25 grader kallt. Vi laddade på våra busskort och gick sen till Paris för att äta. Men hovmästarinnan lämnade oss i sticket och där stod vi som två fån. Så gör man verkligen inte mot två presumtiva gäster! Jag tvingades dessutom möta en Mytoman med sällskap. Nej, till Paris går vi aldrig mer för att försöka äta.

Vi bestämde oss i stället för att traska vidare till Vaksala torg och Soul food. Även om det inte är nån mångstjärnig restaurang serveras där god mat av trevlig personal.

Soulfood meny

Soulfoods meny är finfin och har gott i alla prisklasser.


Menyn är
åt det amerikanska hållet samt inkluderar även pizzor. Anna valde en köttbit medan jag tog kycklingspett. Till båda serverades grönsaksgrillspett också, mycket gott! Idaho potatis med olika såser blev tillbehören. Och husets röda var ett enkelt, men gott vin.

Anna

Anna var jättefrusen.


Tack vare blåsten
kändes det som sagt som om det var -25 grader ute. Vi var verkligen frusna! Därför ordinerade drUlrika var sin fyra konjak till kaffet på maten.

 Konjak

Ett glas konjak hjälpte oss att få upp värmen.


Vi tittade in på Torgkassen
och fick med oss lördagsgodis hem. Vi kom lagom i tid för Stjärnorna på Slottet. Vår kväll avslutades sen med en hemsk film om en kvinna som dog alldeles ensam samt en film där två homosexuella män hängdes. Nej fy, det var fel avslutning på en annars förträfflig dag.

Och kanske blir det vår egen vigsel som firas nästa gång det är nån familjehögtid..? Vem vet…

That

Heart


DEN vigseln
blir nog emellertid kanske inte i Jukkasjärvi som vi först tänkte… Möjligen om vi fryslortar får väldigt mycket konjak…


Livet är kort. Kortare än du nånsin vet.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie.


Med gårdagskvällens program
är Stjärnorna på Slottet slut för den här säsongen. Sista värd denna omgång var Lasse Åberg, enligt nån den största av de fem stjärnorna.

Lasse Åberg

Lasse Åberg – den största stjärnan på Slottet?


Detta sista avsnitt
ägnade stjärnorna åt att spela bollspel och dansa en mycket speciell dans. Den senare lockade fram det enda skrattet från min sida under den här timmen. Lasse Åberg må vara rolig, men inte i Stjärnorna på Slottet.

Ett enda skratt blev det alltså här och inte en enda tår – varken här eller där. Nä, detta var nog det mest intetsägande programmet av säsongens fem. Det hände liksom ingenting. Vi tittare fick veta… ingenting. Tråkigt.

Toffelbetyget blir medel den här gången. Och då är Tofflan snäll.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Så här tyckte jag om Stjärnorna på Slottet 2014: Maria Lundqvists dag.

Så här tyckte jag om Stjärnorna på Slottet 2014: Leif Andrées dag.

Så här tyckte jag om Stjärnorna på Slottet 2014: Claes Månssons dag.

Så här tyckte jag om Stjärnorna på Slottet 2014: Malena Ernmans dag.


Livet är kort.

Read Full Post »