Och nu, dear folks…

Ett nattligt inlägg.

Nu är det dags att ta av byxan och gå och sussa. För i morgon är det… vilodag…

Dags att ta av byxan.

Livet är kort.

Read Full Post »

Om du saknar mig alldeles förskräckligt idag…

Ett vitsigt inlägg.

Det här inlägget, också det tidsinställt, är till dig som saknar mig nåt förskräckligt idag. Nu ska jag försöka vara rolig på riktigt. Och lita på mig: Jag är aldrig rolig.

Person 1, från byhålan: – Vad är detta?

Person 2, ståkkhålmare: – Reker.

Person 1: – Va ä däää?

Person 2: – Man eter de.

Man eter de!

Ta en räka – eller reka! – till och va söm fölk!

Livet är kort.

Read Full Post »

Ifall nån saknar mig…

Ett påminnande inlägg som även det är tidsinställt.

Glöm inte bort att ha lite roligt – även om du är vuxen. Så här roligt hade jag i morse med frukostmackan:

En bra grej med att man är vuxen är att man själv bestämmer om man vill leka med maten. Jag leker med maten.

Livet är kort.

Read Full Post »

Ta daaaa!!!

Ett inlägg med en färggrann selfie.

I denna stund (detta inlägg är tidsinställt) färgchockar jag världen! Se ba’!

Färgchock!

Livet är kort.

Read Full Post »

Tamburmajorskan

Ett inlägg om min egen tamburmajorska.

Visste du att jag är ihop med en tamburmajor? Eller tambjurmajorSKA, torde väl vara den korrekta benämningen eftersom genus är femininum. Jag hade inte en aning tills Fästmön berättade det för mig igår kväll.

Tamburmajor. Eller Anna, dårå, för den som inte ser det.

Vi hade ätit räkor och druckit två glas vin var igår. Detta fick till påföljd att Anna sov i soffan och jag sov i fåtöljen ganska tidigt på kvällen. Men vi hade tur och blev väckta av ett mobilsamtal klockan 22. Vi gjorde därför tänderna rena innan vi kröp till kojs.

I kojs kunde vi sen då inte somna om, naturligtvis. Och inte blev det bättre av att Anna berättade att hon hade känt sig som en… tamburmajor när hon var på väg till mig.

Tamburmajor???

Jag höll på att garva läppen av mig och bad henne utveckla det hela. Jo, hon hade släpat på fyra tre väskor och kände sig som en rockhängare – fast västkhängare dårå.

För min innersta blick såg jag hur en tamburmajor med långt, blont hår travade runt i von Bahrska häcken (en cykel- och gångbana som går genom ett litet skogsområde på vägen hem till mig) med väskor på krokarna. Sen var det ju kört att sova på ett tag. Till sist slocknade vi emellertid av skrattutmattning.

I morse när det var dags att vakna till den här spännande dan var Anna igång igen.

Men du! En tamburmajor är ju en sån där klädhängare. Men vad heter den där gubben som går längst fram i en vaktparad med en sån där pinne?

Vilka frågor! Anna är värre än en sexåring. Då slog det mig att en sån man med pinne ju också heter tamburmajor. För säkerhets skull googlade jag också på ordet via mobilen. Tamburmajor är enligt Wikipedia:

övertrumslagare eller stavförare […] benämning på en person som med en stav anför en musikkår i marschformation. […] 

Men det är också

[…] Tamburmajor är även en skämtsam benämning på rockvaktmästaren på en restaurang. Tamburmajor kallas även en fristående rockhängare.

Så nu vet både du och jag att jag inte bara är ihop med en fristående rockhängare utan också med en rockvaktmäsare, en övertrumslagare och en stavförare! Maj gadd!..

Idag är vi ute på äventyr, Tamburmajorskan och jag. Därför önskar jag dig redan nu en fin lördag.

Livet är kort. 

Read Full Post »