Ett inlägg till om döden.
Döden är. Den är ständigt närvarande. En sak kan vi alla vara säkra på att vi ska – och det är att dö.

Rött guld igår, dött löv idag…
Den kommer närmare, döden. Ibland bestämmer vi själva när den kommer. Döden, döden. Prata om den. Våga.
Livet är kort.
Jag som har någon slags åldersångest just nu tänker på döden. Jag är inte rädd för att vara död. Om jag är rädd för att dö vet jag faktiskt inte, jag har ju inte varit i den situationen än. Det jag vet är att jag tycker att tiden som är kvar att leva är för kort…..det kanske på sätt och vis är att vara rädd för att dö…..
Jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att bli sjuk och att inte kunna klara mig själv, vara utlämnad till andra människor.
Jag funderar mycket på vad som händer efter döden, det skrämmer mig att inte veta. Trösten för mig är att tiden innan jag föddes, vet jag heller inget om och det har ju gått bra .Återstår väl att se med andra ord.
Mycket intressanta tankar. Har aldrig själv tänkt så, men det låter väldigt logiskt!!
Vad vill du prata om som har med döden att göra? Jag finns här!
Det är en generell uppmaning, men även en påminnelse för mig själv och andra att ta tag i vissa saker.
Du och en film jag såg igår inspirerande mig så pass att jag bloggat om detta och sådant som ligger i dess närhet. http://jerryolsson.com/2014/01/05/repetition-innan-dden/
Ska genast hoppa in och läsa!
Jag är inte rädd för döden, men vill inte hamna som ett kolli på nån vårdinrättning flera år innan…
Ha dé!/Kram
Jag är rädd att bli så sjuk att jag inte klarar mig själv. Jag är inte rädd för döden i sig.
Kram!