Ett inlägg om några av topparna och dalarna under den gångna Tofflianska veckan.
Åter igen har en vecka passerat. I morgon är det fredag. Tjolahopp! Men först kommer här ett sammandrag av den gångna veckans höjdpunkter (snask) och lågvattenmärken (slask), i den Tofflianska världen.
Snask
- Irénes fina vantar (Å så lägligt de kom! TACK!)
- Julbordet på Odinsborg (Gott och trevlig! Synd bara att somliga missunnar mig det.)
- Stephen Fry kommer ut (Riktigt bra TV-dokumentär!)
- Människor som säger tack (Jag blir glad och rörd!)
- BRA snöröjning i Uppsala! (Mycket imponerande!)
- Ett år sen min operation i morgon när kirurgen plockade ut flera tumörer ur mig. Jag lever! Tack!
Slask
- Snö – i alla dess former. (Nej, jag gillar inte snö. Det är kallt, det är halt. Ibland är det blött.)
- Mörkerkörning (Jag hatar det! Jag är rädd två gånger varje vardag.)
- Arbetsförmedlingen i Uppsala (Som gör fel och som inte svarar på mejl.)
- Intryckt post, dålig kommunikation och halvtaskigt jag (En riktigt dålig dag som har gjort att jag har svårt att sova.)
- Hon som trodde att jag var Annas mamma. (Jag är FEM (5) år äldre än Anna…)
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Det finns de som trott att min syster och jag var mor och dotter (jag modern) och de som trott att min mamma och jag var systrar. Inget av alternativen var särskilt kul, tyckte jag…..
Nej man blir liksom lite… stött… 😦
Jag har upplevt exakt det samma som augustifarmor och jag blev inte ett dugg smickrad jag heller! Försökte nog mest se ut som om jag inte hörde ett enda nå av vad som sas.
Nu var det ju så att min lilla mamsing såg väldigt mycket yngre ut och jag är nog mer en normalåldrande kvinna, så det kan jag väl så här i efterhand hacka i mig men att jag skulle vara morsa åt mina systrar!!!!! Nä, där går gränsen för vad min fåfänga tål!
Och jag vill ju inte vara min fästmös mamma… 😛