Uppe miss i nassen

Ett inlägg om en mörk morgon.

Det känns som om jag är uppe miss i nassen. Gick upp en kvart tidigare, eftersom mobilappen aviserat snö sen midnatt. När jag tittar ut är det lite svårt att avgöra om det har kommit nånting. Det snöar i vart fall inte nu. Fast det skulle snöa fram till lunch, enligt sagda app. När jag slänger en bläng på appen i skrivande stund ser jag att den fortfarande visar måndag. Så inte ens väderappen kan man lita på. Och några plogbilar har jag inte hört. Just in case är lilla skyffeln framställd. Jag åker en kvart tidigare än vanligt.

Så här snöfri lär nog inte vägen till jobbet vara…

Igår hos frissan visade det sig att hon har en bekanting som jobbar nära mig och som också bilpendlar. Tänk om jag kunde få pendelsällskap! Som det är nu får jag tanka minst en gång i veckan. Dessutom gillar jag inte att köra i mörkret. Värst är det på kvällen när jag ska hem och ögonen är trötta efter att ha stirrat in i en datorskärm hela dan.

På tal om dator ska jag idag äntligen byta dator och ta över Pers. Jag har helt enkelt inte hunnit det än. Det är inte klokt! Jag är inne på min tredje vecka på jobbet… Vecka två slutade Per. Jag har haft över en vecka på mig. Då förstår du lite hur mycket det är att göra…

Nu är det dags att borsta tanden så att jag verkligen kommer iväg en kvart tidigare som planerat. Uppe miss i nassen, snart ut i mörkret. Usch och fy…

Hur tar du dig till jobbet??? Skriv några rader och berätta!

Livet är kort.