Lösenordsskyddad: Givet!

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenord:

Read Full Post »

Att vara behövd, grisar och konstiga leksaker

Ett inlägg om att försöka få sig på bättre humör.

Nej, det hjälper mig inte ett dugg att sitta här hemma och glo. Det hjälper inte ett dugg heller att få veta att det alltid finns människor som har det värre än jag – det vet jag, men det skiter jag i just nu, i ärlighetens namn. Jag har fullt upp att överleva varje dag, ifall nån ville veta det. Eller det kanske de flesta skiter i också. Vad vet jag, vad vet jag.

En Twitter-vän har tänt en hoppets låga som skulle kunna ge nånting kortsiktigt. I övrigt är det pitch black. Idag har jag inte hittat ett enda jobb att söka. Inte ett.

Eftersom Fästmön hade några ärenden idag hängde jag på. Behövde tanka bilen ifall, ifall jag ska… åka nånstans längre än i stan, så jag skulle ändå ut. Dessutom är det skönt att känna sig lite behövd, för att skjutsa Anna i bilen underlättade på flera sätt idag.

Vi tog oss till Stormarknaden där jag tittade på konstiga – och då menar jag verkligen konstiga leksaker!.. Vad sägs om… Dumma mej, till exempel?

Dumma mej – en passande leksak för undertecknad.

Och så ÄNTLIGEN fick jag chansen att göra ett nytt försök att filma grisen. Jag fattar inte hur människorna som arbetar i leksaksaffären i fråga står ut hela dagarna… (Du måste ha ljudet på!)

Inne i sagda leksaksaffär fanns ännu mer prylar som LÄT väldigt illa. Fast den här saken åker fett upp på min önskelista till tomten! Notera att jag trycker på en knapp, det är INTE jag som låter!

Ingen av leksakerna på filmerna fick följa med hem utan i stället införskaffades ett högst ordinärt spel som ska bli en present i helgen.

Mycket folk i rörelse gjorde att vi for vidare ganska snart. Nästa mål blev Röda korsets second hand-butik i Boländerna. Där visste jag sen tidigare att det finns gott och billigt fika, så vi slog till med var sin mugg underbart kaffe.

Kaffet smakade ljuvligt!

Slog på stort och tog var sin havrekaka till. Måste ju fylla på med lite energi.

Havrekaka till kaffet. Fikat på Kupan, som Röda korsets second hand-affär heter, kostar nästan ingenting!

Nytt på Kupan, som Röda korsets second hand-affär heter, var ett litet vintagerum. Det var dock flera olika 1900-talsårtionden som trängdes där. Men utanför möttes vi av 1960-talets största pingla, Marilyn Monroe. Hon var dock inte till salu!

1900-talets största pingla!

Anna gjorde ett riktigt fynd som vi sen for ut till Himlen med. Det var mest här som behövdheten kom in. Det är gott att kunna hjälpa till, att hjälpa sin älskade lite praktiskt.

Själv fyndade jag som vanligt böcker, bland annat en bok av en av mina svenska favoritförfattare, Göran Tunström. En Selma gav jag för dessa två:

Berömda män som varit i Sunne och Tänk på ett tal – för tillsammans 20 kronor.

Nu har det blivit kolsvart utanför och magarna knorrar. I kväll blir det körv och potatisklyftor till. Jag är glad så länge det finns mat att ställa fram på bordet.

Vad ställer/ställde DU fram på köksbordet till middag idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

Matnyttigt, klent och oviktigt

Ett inlägg om mat, erbjudanden och om att känna sig viktig (NOT!).

Igår kväll var vi bortbjudna på middag hos Fästmöns snälla mamma och hennes man L. Anna hade fullt upp med diverse hela dan, nästan. Själv hade jag en bra dag – jag hittade tre intressanta jobb att söka och jag gick en härlig promenad i solen. Idag är det klenare med jobbutbudet. Höll på att skriva ansökningar på två jobb jag redan har sökt! Vilken tur att jag kollade min Excel-lista först… Jag har suttit och letat en god stund nu, men inte hittat nånting. Det är en dålig start på dan.

Jag var och handlade lite igår och köpte hem körv och lax så vi ska ha några planerade middagar framöver. Annars är det lätt att det blir skräpmat och det är varken bra för oss eller ekonomin. På Tokerian har de ofta fina extrapriser som jag försöker utnyttja när det passar. Jag köper till exempel gärna fisk och kalkon när det är billigt. Eftersom jag är Willys+-kund får jag lite fler erbjudanden än vanliga kunder. Ibland delar jag med mig till Anna, särskilt om hon ska ha alla ”barnen” hos sig och det är kött som jag inte äter.

Men igår slapp jag försöka trolla vid spisen, som sagt. Vi var alltså bortbjudna – och jag kan ju meddela att vi inte gick utsvultna därifrån. Annas snälla mamma hade lagat en härlig, nyttig och mättande soppa som vi åt med bröd och ost till. Efter det var jag mätt, egentligen… Då blev det ansjovispaj och sallad, ost och kex. Som avslutning på det hela intogs kaffe och söt paj i soffan. Inte konstigt att Anna ser lite övermätt ut på bilden…

Anna har nog tryckt i sig lite för mycket här…

Medan Anna klurade på ett tankepussel hjälpte jag L med lite datorbestyr. Annas snälla mamma förevisade ett tusenbitarspussel som hon sitter med – framför TV:n. Jag blev så sugen att pussla igen, men vet hur det var sist: jag vill bara sitta vid pusslet och inget annat blir gjort.

Eftersom parkeringstiden började gå ut blev vår sorti lite hastig. Jag vill inte ha fler p-böter, tack så mycket. För att vi inte skulle svälta ihjäl på den långa vägen hem (hade vi inte varit på olika håll strax före middagen så hade vi nog promenerat – det är ungefär 1,4 kilometer…) fick vi med oss lite färdkost. Det var härliga äpplen från Slottsträdgården! Äpplen, som verkligen doftar äpplen, du vet…

Äpple som verkligen doftar äpple…

Under tiden jag har skrivit det här inlägget har det trillat in ett nej på ett sökt jobb. Igår fick jag tre nej. Eftersom nejen är så många gäller det att försöka matcha med att söka ännu fler jobb. Lite svårt, dårå, när inget finns kvar att söka… Igår kväll skickade jag i alla fall över mitt CV till en Twitterbekanting som ska byta jobb. På det snart före detta jobbet (före detta för personen, alltså!) behövs nån som tar över och kanske kan det finnas en möjlighet för mig där. Desperationen närmar sig, kan jag meddela.

På fredag tänkte jag förnedra mig genom att gå till Arbetsförmedlingen. De vill ju träffa mig där för en uppföljning av min aktivitetsrapport. Du kanske minns att jag fick brev från dem om detta i fredags. Visst känner man sig viktig när de skriver så här (ett direkt citat ur brevet):

[…] Räkna med väntetider och förbered dig på ett 5 minuters samtal utifrån din inskickade aktivitetsrapport.
Du kommer att träffa en arbetsförmedlare som följer upp ditt arbetssökande utifrån din inlämnade aktivitetsrapport. […]

Dessutom, som du noterar, är brevet illa skrivet. Samma sak, nästan, tjatas om i två på varandra följande meningar. Man undrar om det jobbar några skrivkunniga kommunikatörer på Arbetsförmedlingen..? Och så avslutas brevet med sedvanligt hot:

[…] Om du inte besöker oss för uppföljning enligt ovan, riskerar du att det påverkar din ersättning från Arbetslöshetskassan.

Nej, det här var ingen bra start på min tisdag. Förhoppningsvis kan dan därför bara bli bättre! Anna är ledig och det står nåt litet ärende på dagordningen idag. Jag tänkte hänga på och samtidigt tanka.

Hur har din dag börjat??? Bättre än min??? Skriv gärna några rader och muntra upp mig, för ingens dag kan väl ha börjat sämre än min. Eller???

Livet är kort.

Read Full Post »