Ett inlägg om sömn. Och om spännande författare!
Idag är det lördag. På lördagar vill jag gärna unna mig en sovmorgon. Vad händer? Jag vaknade klockan 4.22 av att regnet smattrade mot fönsterrutan. Tjolahopp, liksom – NOT!!! Men jag gick upp en stund, kollade Twitter lite och blev fruktansvärt sömnig. Jag lyckades faktiskt somna om. Ibland har Twitter den funktionen för mig – jag blir trött. En del människor tycks vara uppe dygnet runt och twittra. Bara tanken på det gör att jag kan slockna.

Regn, regn, regn…
Sov en stund till, som sagt, och vaknade sen vid åttatiden nästa gång av mobilen. Jag sätter den på ljudlöst och virar in den i allt möjligt – ändå blir jag allt som oftast väckt av den. Jag skulle kunna stänga av den, tänker du, men det kan jag inte. Det finns flera skäl till att jag måste kunna bli nådd dygnet runt. Men det är inga skäl jag tänker berätta om här.
Jag klev upp ur sängen och tryckte på kaffeperkolatorn. Tänkte ta med mig en kopp till sängen och göra en FEM, det vill säga återvända till bingen en gång till och ligga och läsa. Men vid det laget var det kört.
Det ser ut som om det har slutat regna. Dagen är väldigt mörk och en sån där dag när man helst kurar inomhus med en god bok. Jag hittade ett loppisfynd som Fästmön lämnat här och som jag började läsa. Jan Mårtenson skriver lite myspysiga deckare om den matglade antikvitetshandlare Homan i Gamla Stan. Den här boken är historisk och handlar om en anfader till Homan som ska ge sig av med Ostindiska kompaniet till Kina. Än så länge kan man inte säga att boken faller under genren deckare, snarare historisk roman. Men det är OK, jag gillar historia, tycker att det är lika spännande som en mordgåtor.

En spännande författare! (Bilden är lånad från Wahlström & Widstrands webbplats. Foto: Cato Lein.)
Jan Mårtenson i sig är också en spännande författare! Han är faktiskt född i Uppsala på Alla Hjärtans Dag och fyllde 80 år i år. Men se Uppsala har han inte varit trogen! Jan Mårtenson har jobbat vid FN och som diplomat, bland annat i Sydamerika. Vidare har han arbetat vid jordbruksdepartementet och som handsekreterare åt kungen. Med mera.
Idag bor han på en herrgård vid Vättern. Så sent som i år kom han ut med en bok och vad jag kan läsa hos förlaget har han en på gång till nästa år! Hans nya bok kommer ut i maj 2014 och blir den fyrtiotredje i Homan-serien. Wow… Dessutom har hans böcker inspirerat till att ett gäng entusiaster 1978 bildade Homansällskapet! Sällskapet är synnerligen aktivt fortfarande. Enligt webbplatsen har de gått mordvandring i Gamla Stan så sent som förra månaden. Och på gång i november är en pub-afton där författaren själv kommer och berättar om sitt författarskap.
____________________________________

Den sista boken i Langs långa författarskap.
Igår fick jag sms från ovan nämnda vän FEM som hade varit med dottern i östgötsk universitetsstad och shoppat loss. Snälla FEM hade då även inhandlat nåt litterärt till som gamle kömpis i Uppsala – Jussi Adler-Olsen. Detta är en dansk deckarförfattare som jag länge har varit sugen på att läsa. Och snart får jag alltså den möjligheten! För övrigt ska jag i gengäld leta efter den bok jag vet saknas i FEM:s Maria Lang-samling, Se Skoga och sedan… Detta är Maria Langs sista deckare. Den kom ut 1990 och året därpå gick författaren bort. Det är verkligen inte en av Maria Langs bästa, men naturligtvis är den eftertraktad och rolig att äga eftersom den sätter punkt för ett långt författarskap.
Nu ska jag sätta punkt för det här inlägget, men naturligtvis undrar jag förstås om DU har nån författarfavorit? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!
Livet är kort.
EN författarfavorit- det går ju inte att ha 😉
Men skriv flera då! 😛
Adler Oösen är en av mina nya favoriter, men något pucko i förlagsvärlden gav ut den tredje boken först. Så kolla upp ordentligt för de vinner på att läsas i en följd. Annars har jag bland deckarförfattarna Denis Minna som en stark favorit. Fast ohotad är Joyce Carol Oates, ser fram emot att läsa hennes nya bok som kom nyligen. Men jag gillar all text och läser det mesta som kommer i min väg, Bibeln är en bok som man aldrig blir färdig med, jag är syster till Job och nu fasiken borde det trilla ned lite kameler till mig som förlorat det mesta!!
Aj då! Det ska jag vara vaksam på.
Minna har jag läst nåt av, Joyce Carol Oates borde få Nobelpriset, Bibeln borde läsas av ”alla”. (Känner mig som Jesus i Getsemane just nu…)
Jag tror och hoppas att dina ”kameler” trillar ned i veckan, jag tänder en bunt ljus för varje intervju!!
Det blir dyrt för dig med alla ljus… Men TACK!
Äh… jag får väl skaffa ett stort blockljus i turkost till tofflan, ska det vara doft också? Du är värd alla ljus jag kan konka upp för mina trappor.
Turkos? Vad är det för la? ORANGE, fru Klon, ska det vara – om Tofflan själv får välja!
Ja,då börjar jag med Maria Lang ,Moa Martinsson,han med Utvandrarsviten,Agatha Christie,Anna Jansson,Karin Fossum,Karin Alvtegen ,Astrid Lindgren, bl.a . Jag har läst ett tiotal Homan-deckare, o tycker de är ”sådär” Jättesvårt egentligen, för ibland gillar jag ju vissa böcker av en författare ,men inte alla hennom skrivit . Numera läser jag ju nästan bara deckare, o glömmer mina gamla favoriter- sen hör väl favoriterna hemma i olika delar/åldrar av mitt liv också. Jag älskade ju Fem-böckerna men ser inte Enid Blython som en favoritförfattare. Jag älskar Daphne de Maurier´s Rebecca, men försökte läsa en annan av henne o den var astråkig-
Maria Lang är en av mina favoriter och min samling av hennes böcker är nu komplett! 😛 Övriga bland dina favoriter gillar jag också, för precis som du läser jag mest deckare. Karin Wahlberg kan jag rekommendera också om du inte har testat liksom Unni Lindell, Viveca Sten, Johan Theorin med flera…
Sen håller jag med att man har olika favoriter i olika åldrar. Bland mina favoriter som inte är deckarförfattare märks Strindberg och Lagerlöf, Göran Tunström, för att nämna några icke nu levande. Bland de levande t ex Sarah Waters, Sara Lövestam… och oj oj oj, nu har jag nästan skrivit ett nytt inlägg här! Det var ju inte JAG som skulle skriva favoritförfattare utan du som kommenterar… 😳
Jodå, en Wahlberg har jag i spelaren nu, och Sten o Theorin har jag hört flera stycken- Unni har jag Tänkt lyssna på, men inte hunnit fram till än- ska kolla om det är nån speciell ordning på hennes böcker-
På Unnis böcker är det en speciell ordning, ja!
Jag är så spänd på Theorins nya!!
Theorin skrev en novellsamling som var _väldigt_ bra förra året, bara att slänga sig över och bli lättskrämd!
Jorå, jag har den i mitt ”bibliotek”, Therons novellsamling, men jag är inte så förtjust i noveller. Just när det börjar bli bra tar de slut, liksom…
Just Mårtensson har jag läst i många år och extra många i somras då lillebror har nästan alla.
Jag gillar att det oftast ( i alla fall i de nyare ) medföljer ett matrecept.
Återkommer med flera författare 🙂
Kram
Jag har inte läst så många av Mårtensons böcker, men dem jag har läst gillar jag. Den jag läser just nu är dock ingen deckare utan en historisk roman. Spännande ändå! Och ja, även till denna följer det med ett matrecept, jag har sneglat i slutet! 😛
Gör så! Alltid spännande!!
Kram!
Stefan Tegenfalk kan jag rekommendera. Deckare, skitbra och så känner jag hans svägerska 🙂
AHA! Tack för tipset, han åker upp på min lista! Hälsa hans svägerska! 😛