Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 21 oktober, 2013

Ett rätt tramsigt inlägg.


För ett tag sen,
när jag var ute på en av mina promenader, fotade jag en liten staty. Jag skrev att den föreställde vildsvin. Ja, det var vad jag tyckte när jag svischade förbi med lätta steg (nåja…)

Staty vildsvin

Vildsvin som staty? Snyggt eller inte? Är det ens vildsvin???


Vännen Gunilla,
som är en klarsynt prick, var inte imponerad. Hon skrev bland annat i en kommentar:

[…] Nog är våran visent vackrare är era svin, och inte har dom nån snorkas heller

Nää, dessa tu ovan har ingen snorrkas nån av dem. Och idag kom jag på varför… För det första är det inga vildsvin. Möjligen är det ena en gris. Det större djuret är emellertid… en kossa… ÄR DET NÅN SOM FATTAR NU VARFÖR JAG INTE JOBBAR KVAR PÅ SLU??? (Skämt åsido, jag hade först ett vikariat, sen en tidsbegränsad anställning.)

Visenten hos Gunilla har däremot en snorrkas. En rejäl snorrkas…

G klappar snorrkas

Här klappar Gunilla själv visentens rejäla snorrkas.


En annan rolig sak
som jag redan visste, i och för sig, men som jag fotade idag, var min egen gata. Är det fler än jag som har det, tro???

Hurtigs gata

Min egen gata.


Faktum är
att jag ju till och med har en egen taxi plats (det ska nog vara taxiplats, men särskrivningsdjävulen har varit framme)…

Taxi plats Hurtig

En egen ”taxi plats” – vad det nu är. Troligen ska det stå ”taxiplats”.


Många gator här i Uppsala
har författarnamn eller namn efter kända personer som bott eller verkat här på på nåt sätt. Jag själv bor på en gata uppkallad efter en diktare, Lars Wivillius. Han var lite av en orolig själ, enligt uppslagsverken. Reste land och rike kring, gifte sig rikt, skaffade många barn – och inte alltid med sina fruar. En av fruarna var förresten bara 16 bast när hon blev hans fru. Snudd på peddovarning, alltså.

Andra gator har namn efter till exempel kryddor, svampar, Nordiska länder för att nämna några. Sen har vi förstås vanliga gatunamn som Drottninggatan, Kungsgatan och Storgatan också.

Men det vi har och det jag kan ge mig den på att få andra städer har är en alldeles egen… Snorrevägen!!! Inte ligger den särskilt långt ifrån där jag bor, heller. Faktum är… att jag så gott som passerade den idag på min marsch! Nästa gång lovar jag att ta en bild! Tills vidare får du kika här.

Nyfiken som jag är undrar jag förstås om det finns några gator med lustiga namn där DU bor. Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Ju snuskigare desto roligare – förstås! Men slå Snorrevägen om du kan!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om signaler av olika sorter.


Min dag inleddes med städfest.
Inget att visa upp. Men till frukost höll jag skördefest. En paprika röd som ett stoppljus skördades från plantan i köksfönstret.

Nyskördad paprika

En paprika röd som ett stoppljus.


Nånstans lite senare än mitt på dan
marscherade jag ut. Ett tag såg det ut som om det skulle mulna på och jag ville helst känna solen på ansiktet. Dragkedjan i min svarta fleecejacka var samarbetsvillig. Jackan var skön att ha över luvatröjan (också den svart, förstås). Inte många grader ute och dessutom blåser det nordliga vindar.

Lövlöst träd

Här har det blåst rejält.


På vägen mötte jag
en man med en hund. Jag fick hälsa lite på dvärgcollien, som var lite över året och jättefin. Mannen höll med mig om att hon var ett ypperligt sällskap. Lugn och harmonisk hund fick sen en liten godisbit av husse innan de traskade vidare. Eh… sa jag att jag älskar hundar?

Man med dvärgcollie

En man och hans hund.


Jag tror bestämt
att det blir en kall vinter i år. Rönnbären skvallrar om det.

Rönnbär

Rönnbären ger en vink om att kommande årstid blir kall.


Idag gick jag
lite mer än fyra kilometer och brände runt 300nånting kalorier. Inga hastighetsrekord – jag måste ju stanna och fota och klappa hundar då och då också. Nu har jag fått en favoritslinga och den omfattar min egen gata.

Hurtigs gata

Min egen gata.


Jag ser en del märkliga saker
på mina vandringar. Undras om detta föremål är ett UFO?

UFO bland höstlöven

Ett UFO bland höstlöven?


Och här är det antingen nån trädklättrare
som har blivit väldigt trött eller nån som blev utslängd hemifrån på natten som har rett sig en sovplats.

Madrass i träd

Ett sovställe?


Nånting drar mig mot spåren.
Jag kämpar emot. Jag håller mig på avstånd. Avvaktar signalerna. Men dras dit, det gör jag.

Signal vid järnvägsspåret

Vilken signal?


Funderar och fantiserar
om Den Hemliga Trädgården och dess lockelse. Idag såg jag en öppen dörr i ett av boningshusen. Vilken signal ger inte det om ”Kom in!” ?!

Öppen dörr i huset i Den Hemliga Trädgården

Kom in! signalerar den öppna dörren.


Det blev ännu kyligare
när jag vände hemåt, för då fick jag plötsligt blåsten i ansiktet. Det var som om solen inte hittade hit.

Frostiga lönnlöv

Solen hittade inte till dessa heller.


Som en signal
om föränderligheten i tillvaron – ja, allt kan ju slås i spillror eller explodera i glädjebubblor i nästa sekund – dessa olika nyanser. Alla en del av hösten. Den underbara. Min årstid.

 Höstlöv i olika nyanser

Olika nyanser höst.


Vilken årstid är DIN årstid??


Livet är kort.

Read Full Post »

Nominerade till Augustpriset 2013

Ett inlägg om kandidaterna till årets Augustpris.


Ibland tycker jag nästan
att Augustpriset är lite mer spännande än Nobelpriset i litteratur. Kanske beror det på att de som får Nobelpriset ibland är lite för… anonyma för mig. Ja, undantag finns, förstås. Fast i år, precis som alla de senaste åren, har jag hoppats på att Joyce Carol Oates ska Nobelprisas. Men som nån sa på Twitter idag, blir det nog aldrig sant – hon har skrivit för många böcker…

Hur som helst, idag har de nominerade till Augustpriset offentliggjorts:

Årets svenska skönlitterära bok:

  • Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek, Lena Andersson, Natur & Kultur
  • Liknelseboken. En kärleksroman, Per Olov Enquist, Norstedts
  • Vitsvit, Athena Farrokhzad, Albert Bonniers Förlag
  • Tre vägar, Katarina Frostenson, Wahlström & Widstrand
  • Porslinsfasaderna, Sven Olov Karlsson, Natur & Kultur
  • Hägring 38, Kjell Westö, Albert Bonniers Förlag


Årets svenska fackbok:

  • Germanerna. Myten. Historien. Språken, Tore Janson, Norstedts
  • Mannen som slutade ljuga. Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick, Dan Josefsson, Lind & Co
  • 438 dagar. Vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar, Johan Persson och Martin Schibbye, Offside Press AB
  • Spår, Lena Sundström, Natur & Kultur
  • Expeditionen. Min kärlekshistoria, (illustrerad utgåva), Bea Uusma, Norstedts


Årets svenska barn- och ungdomsbok:

  • Om detta talar man endast med kaniner, Anna Höglund, Lilla Piratförlaget
  • Lex bok, Sara Kadefors, Lilla Piratförlaget
  • Snöret, fågeln och jag, Ellen Karlsson och Eva Lindström, Hippo Bokförlag
  • Jagger, Jagger, Frida Nilsson, Natur & Kultur
  • Maximilian och Minimilian, Klara Persson, Urax
  • Cirkusloppor på luffen, Lena Sjöberg, Rabén & Sjögren


Nominerade texter till Lilla Augustpriset:

  • Då skulle världen vara en vacker plats, Nicole Accord, Ludvika
  • Getingfällan, Nicole Accord, Ludvika
  • En halv evighet, Louise Axelsson, Stockholm
  • Kontaktannons: Pappa sökes, Erica Lindberg, Vällingby
  • En småstads längtande hjärta, Linnea Svensson, Lidköping
  • Min mors händer, Linnea Svensson, Lidköping


Det är det tjugofemte året i rad
som Augustpriset delas ut – förutom Lilla Augustpriset, som ”bara” har delats ut i 20 år. Priset är, förutom äran, en bronsstatyett och 100 000 kronor till var och en i de tre första kategorierna.

I år har juryerna tittat på hela 481 titlar – varav 170 skönlitterära, 148 fackböcker och 163 böcker för barn och unga. Utöver det ungdomar mellan 16 och 20 år skickat in 628 texter till Lilla Augustpriset.

Vad tror vi om vinnarna då? Tja… jag tippar på

  • Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek av Lena Andersson
  • 438 dagar. Vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar av Johan Persson och Martin Schibbye

samt

  • Lex bok av Sara Kadefors

Lilla Augustpriset kan jag inte sia om eftersom texterna inte är offentliga, men… jag skulle säga att Nicole Accord eller Linnea Svensson har en god chans. Dessa unga tjejer har nämligen lyckats få med två texter vardera.

Den 25 november får vi veta vilka som tilldelas Augustpriserna.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur jag flyr verkligheten och om att ensam inte alltid är så stark.


Idag ska jag fly verkligheten.
Men nej, det är inte så högtravande som det låter. Jag ska städa bort lite negativa energier. Städning är en utmärkt sysselsättning på alla sätt och vis: man jobbar bort smuts och damm, men man jobbar också bort sånt som är mindre bra inuti en själv.

Sepiahimmel

Verklighetsflykt…


Det är skitkallt idag,
kallare än sex minusgrader. Jag tänker på Prinskorven och undrar om hans mamma hittade nån vinterjacka till honom igår när hon gick in i garderoben, så att säga. Jag var så frusen igår kväll, men som tur var hade jag kyckling som skulle tillagas i ugnen och av ugnsvärmen blir det varmare – i alla fall i köket. Dessutom tog jag ett glas rött till maten.

Kvällen tillbringades med en god och klok vän i örat samt Bron på TV därefter. Jag är så tacksam att det finns vänner som är smartare än jag och som ändå kan tänka sig att prata med Bebis-Tofflan, typ. Jag hade därför inga problem sen att koncentrera mig på Bron – det var riktigt spännande igår och slutade, förstås, med en cliffhanger… Nu har hälften av denna säsongs avsnitt visats och serien blir bara bättre och bättre och än mer spännande från avsnitt till avsnitt.

Men nu är det idag. Och jag ska inte hänga vid datorn nån lång stund. För tillfället blir det lite paus från jobbsökeri och annat, för nu ska jag som sagt greppa trasor och dammsugare. Jag har nån idé om att jag skulle vilja storstäda ett rum i taget så att det blir riktigt rent – typ vika en dag för badrummet och duschrummet/toan, en för köket, en för smårummen och hallen, en för vardagsrummet och en för sovrummet. Men idag blir det vanlig veckostädning. Det är inte helt fel att dröja sig kvar inomhus tills termometern klarar sig över nollan, i alla fall. För lite senare blir det en promenad. Jag har slarvat med dessa i veckan som gick. Nu är det skärpning som gäller!

Löv på fönsterblecket

Ett ensamt löv.


I skrivande stund
känner jag mig omsluten av värme och av nån som vill mig väl, skydda mig. Det är gott! Tillsyn och omtanke är inte alltid fel, för man kan inte jämt och samt vara stark när man är ensam. Det påminns jag om varje gång jag ser och känner av ärret på utsidan, om inte annat. Det är allt annat än vackert, men faktum är att jag lever och mår ganska bra. Idag fick jag mig tillsänt via e-post ett erbjudande om plastikoperation. Mer än hälften skulle jag få i rabatt. Men slutnotan skulle ändå bli över 17 papp. Då behåller jag hellre mitt ärr och funderar på om jag så småningom ska ta hjälp för att få bukt med musklerna runt omkring det genom nån form av träning. Det tar visserligen inte bort det fula, men bättre muskler skulle ta bort onda muskler på annat ställe i kroppen. Ärret får vara kvar som en påminnelse om att livet faktiskt är en gåva.


Livet är kort.

Read Full Post »