Dagens citat den 16 oktober 2013

Ett citat om värjor och gåspennor, upphittat i en fyndlåda nånstans.

Du får studera bilden och försöka läsa vad det står på knappen, helt enkelt. Det handlar om yttrandefrihet, ifall du behöver lite hjälp på traven.

Ett intressant citat.

Livet är kort. Gåspennor kan vara fruktansvärt tunga att hålla i handen ibland.

Read Full Post »

Kollat och kommenterat den 16 oktober 2013

Ett inlägg om what’s up, babe!

Uppryckning! Ut i omvärlden och spana, Toffla! Hör så jag peppar mig! För det händer saker utanför min glasbur, helt klart.

 

 

Har nån formgett skydd mot att vara i hetluften, tro?

Prins Carl Philip – formgivare eller inte? Nja, ett gnistskydd från 2010 har lyfts fram i hetluften (!) Det var i själva verket Eric Ericsson, prinsens handledare, som ritade gnistskyddet. Och enligt egen utsago ville EE inte stå med (?) som formgivare. Han är så skygg. Men nu, när allt har avslöjats, träder han fram. Skygg eller modig, Tofflan kan inte låta bli att kommentera: Eh?.. Hovet försvarar dock sin prins.

Churchill stod för den mest dräpande kommentaren. The Independent har ställt samman en lista över de tio mest dräpande kommentarerna i historien. And the winner is Winston Churchill med denna:

Jag må vara full, men i morgon kommer jag att vara nykter och du kommer fortfarande att vara ful.

Hur dräpande som helst, ju.

 

Ärkebiskop Antje. (Bilden är lånad från Svenska kyrkans webbplats. Foto: Magnus Aronson)

Svenska kyrkan får sin första kvinnliga ärkebiskop. Dags för varannan damernas även i kyrkan? Nåja, Antje Jackelén har valts till den första kvinnliga ärkebiskopen i Svenska kyrkan. Och det var väl på tiden. Vi har haft kvinnliga präster i 50 år. Bara. Antje Jackelén avlöser nuvarande ärkebispen när han går i pension i mitten av juni.

Uppsalas första choklad- och kaffefestival. Det är inte bara dags för vår första kvinnliga ärkebiskop. I helgen går Uppsalas första choklad- och kaffefestival av stapeln. Festivalen arrangeras av Kulturhjältarna och frossar på det goda gör man i Svandammshallarna och på Flustret. Det blir utställningar, kaffeceremonier, föredrag och provningar – förstås! Här har du fullt program samt möjlighet att köpa biljetter.

Livet är kort. Choklad och kaffe tillhör dess guldkanter.

Read Full Post »

En dag mest fylld av ack och ve

Ett inlägg om denna onsdag.

Nej. Dagens ord är nej. Det blev inte mycket sömn i natt. Klockan fem satt jag vid datorn och skrev. Jag vet inte hur många gånger jag har brutit ihop idag. Det finns gränser för hur tapper man kan vara och hur länge man kan hålla tillbaka tårarna. Precis som när jag skilde hade jag emellertid lovat mig själv att aldrig mer fälla tårar över spilld sur-mjölk. Idag sprack det. Rejält. Jag är bara så ledsen och orolig och känner mig verkligen, verkligen värdelös. Tårarna kommer av och till och jag blir så förbannad på mig själv, på lätt svenska.

Fästmön flydde fältet en stund till träningslokalen. Jag sökte tre jobb och la in en massa uppgifter som ingen (?) läser om mig själv hos en rektryterings- och konsultuthyrningsfirma. Tänk om nån kunde se mig som nyponrosen i den här höstbusken…

En blommande nyponros bland höstlöven.

Både Anna och jag hade ärenden till affärerna tvärs över rondellen. Jag köpte ett namnsdagskort och två trisslotter till lilla mamma, som har namnsdag nästa vecka.

Inne hos Kaj tittade vi på tröjor. Jag såg en skitsnygg, men den fanns inte i flodhäststorlek. Nä, då var det roligare att gå in i Arken Zoo-affären – trots att det verkligen stank där inne – och glo på akvariefirrar. Kolla in den svarta! Snacka om utstående ögon!

Kolla in den svartas ögon!

Men det fanns inte bara roliga firrar i affären. En ursöt hund mötte oss i dörren, till exempel. Och sen såg vi den här pippin som hälsade hem till Kronprinsen som är badankefetischist.

Den hälsade hem till Johan.

Nån längre promenad blev det inte idag. Det tar på krafterna att inte sova ordentligt och att grina så man tror att ögonen ska trilla ur. (Mycket oskönt att ha linserna i, kan jag meddela.)

Det är så märkligt – och ganska orättvist, livet. För rätt som jag satt här vid datorn, efter att vi varit och handlat, fick jag mejl om att en person fått två (2) av tjänsterna jag har sökt. Ja alltså h*n har en av dem sen typ i höstas och nu har h*n fått en till. Bortvald är mitt mellannamn, helt klart.

Sen ringde då min lilla mamma. Jag hade tänkt ringa henne efter att jag skjutsat Anna till jobbet, men mamma hann före. Hon ville bara berätta att hon hade satt in 5 000 kronor till mig. Eller till årsskötseln av graven. Bara det att den räkningen lär gå på ett par hundralappar. Men resten fick jag använda till vad jag vill! Ibland tror jag att Gud hör bön, verkligen! Det finns många hål att stoppa pengarna i just nu, så de var extra välkomna! Men visst har jag väl en snäll mamma?!

Anna såg så trött ut när hon nu skulle iväg och jobba fram till klockan 21. Jag är inget särskilt roligt sällskap, fast jag brukar kunna förställa mig och clowna till det. Sen blir jag alltid glad i Annas sällskap, för är det nån som kan få mig att skratta är det hon.

Nä, det är bara att inse att den här dagen av mest ack och ve snart är till ända. I morgon är en ny dag och då tar jag nya tag. Jag glädjer mig i alla fall åt att jag har lyckats byta tonerkassetter i min skrivare. Är visst inte helt värdelös, trots allt.

Livet är kort.

Read Full Post »

Nej, nej, nej

Ett inlägg om några av alla nej här i världen, ett antal av de nej som jag har fått.

Igår kom det in sällsport många nej på sökta jobb för min del. Inte så konstigt då att kvällen slutade med ett litet sammanbrott och planering av hur jag ska ta sig själv av daga. Nu är jag emellertid inte egentligen av den suicidabla sorten. Ett skäl är att alltför många skulle dansa av lycka – och den glädjen vill jag inte skänka dem som inte gillar mig gratis. Men det viktigaste skälet är att jag har människor omkring mig som älskar mig – trots mina fel och brister. Om man har det finns inte självmord på agendan.

Ett av gårdagens nej var så övertydligt att jag inte kan annat än inse att avsändaren måste ha läst mitt blogginlägg om ålder och återkoppling på sökta tjänster. Däremot inser jag, när jag läser det, att jag måste bli ännu bättre på att skriva ansökningar. Här är delar av ”nejet” jag fick från en person vid det företag som skötte rekryteringen, tillika den person vars tankar om åldersfixering jag skrev om i mitt blogginlägg med länk ovan. Citatet nedan avslöjar inga detaljer om vid vilket företag tjänsten är placerad. (Inom [kursiv] mina kommentarer.)

Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har gått igenom alla ansökningar grundligt och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer. Skulle det visa sig att vi behöver titta närmare på fler profiler ber vi att få återkomma. 

I den här rekryteringen har vi i första hand letat efter kandidater med en kombination av erfarenheter från opinionsbildning [ett exempel på detta är vissa blogginlägg/skrivuppdrag jag får av en av mina nuvarande uppdragsgivare] och marknadsföring genom digitala medier [något jag skaffade mig under de nästan två åren hos min senaste arbetsgivare]. Vi har i urvalet ställt stora krav på erfarenheten av digital kommunikation, det har inte varit tillräckligt med erfarenhet av att administrera, förvalta eller sköta dialog via sociala medier, utan kraven har varit mer inriktade på personer med en profil som mer kan betecknas som ”digital strateg” med erfarenhet av utveckling [detta ingick inte i mina arbetsuppgifter, men planering, själva det strategiska för-tänket var på gång]. Vidare har vi värdesatt erfarenhet från medlemsorganisationer [det har jag inte annat än som privatperson], mediakontakter [det heter mediekontakter på korrekt svenska och det har jag stor erfarenhet av] och journalistiskt arbete [det har jag stor erfarenhet av, både i mitt tidiga arbetsliv och just nu].

Ja, jag måste alltså skriva bättre ansökningar, helt klart. Nån sån här återkoppling har jag inte fått tidigare. Jämfört med de tidigare var den snarare övertydlig, vilket jag gissar beror på att man, som sagt, har läst inlägget på denna icke opinionsbildande blogg. (Jag driver med mig själv.)

I vanliga fall låter ett nej så här (notera den genomgående anglifieringen med kommatecken efter den inledande hälsningsfrasen! Korrekt skiljetecken i svenska är utropstecken. Vidare har jag låtit de flesta felstavningar så okorrigerade):

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej Förnamn, 

Vi har haft många kvalificerade ansökningar till denna tjänst och ber om ursäkt för vårt sena svar. Vi har nu gjort vårt urval och tillsatt tjänsten med annan sökande.

Eller så här:

Rubrik: Tack för visat intresse

Hej,

 

Tack för din ansökan till tjänsten som X hos oss. Vi har fått många ansökningar till denna tjänst och har nu valt att gå vidare med andra sökande. Vi har tyvärr inte möjlighet att ge någon personlig återkoppling.

Eller så här, där syftningsfelet faktiskt lockade fram ett asgarv hos mig. Det står alltså att man har gått vidare med andra sökande än kvalificerade sökande…:

Hej Förnamn,

Vi har haft väldigt många kvalificerade sökanden till tjänsten och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan.

Eller så här:

Hej,

Du har tidigare sökt tjänsten som X vid Yföretaget. 
Många kvalificerade kandidater har visat intresse för tjänsten. Vi har nu gått igenom alla ansökningar och måste tyvärr meddela att vi har gått vidare i rekryteringsprocessen med andra personer.

Eller så här:

Hej Förnamn,

Tack för ditt intresse för tjänsten som ”X till gruppen för Z på Y företaget”. Vi har haft väldigt många sökande till denna tjänst och har denna gång valt att gå vidare med andra kandidater.

Eller så här, en variant där man försökt vara personlig, men där det ändå blir lite fel. För det är väl inte tyvärr att man valt att gå vidare med personer man upplever bättre motsvarar förväntningarna, eller?

Hej,

Först och främst vill jag tacka för din ansökan till tjänsten som X på Företaget Y. Vi har fått in hundratjugofem ansökningar till denna tjänst vilket vi är väldigt glada för och i den tuffa konkurrensen har vi tyvärr valt att gå vidare med andra kandidater som bättre stämmer överens med kravprofilen. 

Eller, en mer högtravande variant, men som känns mer korrekt för mig:

Förnamn Efternamn

Angående sökt tjänst som X vid  Y med referensnummer XYZ-1234
Vi tackar för din ansökan och det intresse du visat för Y-förvaltningen.
Nu har vi gjort ett första urval och du är inte med bland de kandidater, som går vidare i rekryteringsprocessen.

Eller så här, med tack för att jag lagt ner tid på att ansöka en viss tjänst (denna variant har jag fått ett tiotal av):

Hej Förnamn, 

Vi har många kvalificerade sökanden till denna tjänst och har bestämt oss för att gå vidare med andra sökanden. 
Vi tackar för ditt visade intresse och för den tid du lagt ner på din ansökan. 

Eller så här, ett mer personligt nej, som jag känner att rekryteraren har lagt ner lite tanke och ansträngning på att författa. Men det bästa hade ju varit att man redan i annonsen preciserat att man sökte en junior medarbetare:

Hej Förnamn, 

Förlåt att jag inte svarat på din mejl tidigare.

Utifrån den besättning och de behov vi har på byrån har vi gått vidare med mer juniora kandidater. Vi behöver fylla på med juniorkonsulter i våra olika team.

Jag kände din kompetens överlappade med den nivå vi redan har.

Eller så här, där man också lagt ner lite möda på att nejet, men där jag undrar om ordet ”Vi gillar din bakrund” är att uppfatta som sexuell trakasseri – eller bara ett simpelt stavfel…:

Hoppas allt är väl, ber om ursäkt för att det inte blev ngn återkoppling i slutet av förra veckan. Den kommer här istället. 

 

Vi har valt att gå vidare med annan sökande. Vi gillar din bakrund, erfarenheter och kunskap inne på ”vårt” området. Saknaden av Xerfarenhet och att tjänsten kanske är 

ngt för junior för dig, fällde avgörandet. 

 

Jag vill tacka dig för den tid du tog för våra intervjuer och önskar dig stort lycka till i jobbsökandet.  

Om du har orkat läsa ända hit har du fått en bild av några av de nej jag tar emot varje dag. För varje nej vittrar en bit av mig sönder, men hittills har jag spottat upp mig och tagit nya tag. Men att skriva ansökningar är helt klart inte lätt. Nu har jag ändå skaffat mig ganska stor erfarenhet av detta och inser att jag ständigt måste bli bättre på att formulera mig eftersom jag aldrig räcker ända fram till målet.

Trodde du att livet som arbetssökande är slappt och skönt kan jag meddela dig att det är en ständig kamp för att hitta de rätta orden, att flera gånger om dagen ta emot nej och att, i många fall förödmjuka sig och skrapa med foten inför dem jag en gång själv var med och rekryterade. Erfarenheter av att bita i sura äpplen blir nog nästa post jag sätter upp på mitt CV…

Och ja just det… Efter ungefär den tjugonde gången slutade jag be om återkoppling. Då hade jag fått en enda. Inte så konstigt att jag känner mig lite misstänksam mot den långa jag fick igår, alltså…

Livet är kort.

Read Full Post »