Ett lördagsinlägg före promenaden.
Tro det eller ej, men trots att jag var uppe till klockan två vaknade jag runt halv åtta. Naturligtvis för att iPhonen brummade till. Jag måste börja sätta den på stör ej under vissa timmar! För just idag hade jag tänkt mig en sovmorgon. Nåja, nu är jag uppe och konstigt nog känner jag mig inte särskilt trött. Än.
Har inga större planer för dagen, men ett och annat jobb ska sökas. Jag gav mig ju lite ledigt på den fronten igår efter veckans alla nej och bakslag. Inte helt ledigt, men lite. Jag granskade min sammanställning av sökta jobb och besked och funderade lite över den. Nästa vecka blir det ju rapportering till Arbetsförmedlingen för första gången och jag känner mig väl förberedd. Frågan är om Arbetsförmedlingen är lika beredd.
Mest laddar jag för dagens promenad. Jag tror att jag ska förutsätta mer nederbörd och ta mina grova skor utan hål i för säkerhets skull. Utsikten från ett av fönstren i vardagsrummet ger blandade budskap – blött på marken, en himmel som kan bli både blå och grå…
Blandade utsikter…
Jag känner hur bra jag mår av mina promenader! Ljus, frisk luft och rörelse – samtidigt som (kamera)ögat stimuleras av höstens fantastiska färgfyrverkeri. Men naturligtvis kan jag inte gå särskilt fort. Skönt i alla fall att hälsporren är bättre – jag var rädd att den skulle bli kronisk. Ett och ett halvt års problem är snudd på kroniskt, men inte helt. Nej, nu är det ledbandet i min friska fot, hål-foten, kallade efter mitt feltramp. Har god lust att stämma nån, frågan är vem..? Gatukontoret? Trafikverket?
Igår fick jag brev från min bank. Detta föranledde att jag på kvällen, via nätet, bokade en telefontid med min personliga bankman. Tyvärr verkar min favorit Göran inte längre vara kvar. Han är nämligen lika galen som jag och vi klickar verkligen! Nu ska jag bli uppringd av en kvinna på tisdag eftermiddag. Inget att oroa sig för, det handlar om försäkringar som är tecknade via banken. Men jag vill ha ordning på mina grejor!
Har börjat planera lite för nästa vecka eftersom det är en hel del som måste göras då. Jag behöver städa – åtminstone lite sådär – och bädda rent. En maskin med blått måste tvättas. Rapporteringen till Arbetsförmedlingen måste jag avsätta rejält med tid för. Och sen ska det packas för avfärd norrut nästa helg – vägbeskrivning och annat måste kollas av innan. Det ska bli så roligt att komma iväg hemifrån en stund, om en bara för en helg!
Snart ska Clark Kent* till doktorn också, det vill säga han ska in för sin årliga hälsoundersökning/service samt byte till vinterkängor. Det hela beräknas landa på över runt 2 500 spänn, om jag har fått korrekta förhandsuppgifter. Jag har lagt undan pengar till detta, för årsservice på bilen är inget jag gör avkall på! Men frågan är om jag inte måste ”låna” av dessa pengar och i stället delbetala serviceräkningen via mitt plastkort på Märkesverkstan. Jag hatar verkligen delbetalningar, men vad gör man?
Meh… det här är ju inte nån bild på min bil…
Jag ska nog sätta lite fart nu och trycka in linserna och borsta tanden. Frukost och dusch får det bli när jag kommer hem igen idag. Jag måste tvätta håret och det är ingen idé att göra före promenaden om den blir blöt, så att säga.
Hoppas din lördag blir givande, på ett eller annat sätt! Som vanligt blir jag glad om du lämnar avtryck i form av några ord i en kommentar!
*Clark Kent = my knight in shining armor, min älskade bil-man
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 
Tofflan!
Här på ön är promenaden avklarad. Vi (Jack och jag) satt länge på ”filosofiska stenen” och såg ut mot horisonten, lyssnade på havet och vindens sång i tallkronorna. Hav och en obruten horisont ger mig ro i själen.
I natt hade ”min” räv, Mickis, bestämt sig för att hon ville vara på altanen igen (vi har flyttat till ett nytt hus, vid det gamla hade Mickis en given plats på altanen, där hennes matskål fanns och där hon oftast snusade och sov) så hon har grävt en tunnel under huset. I morse satt hon på altanen, tittade lite surt på mig…… MATSKÅLEN…..
I gästhamnen är det fullt, det är Viamare-dagen och ön är full av människor som strövar omkring. Som grädde på moset är det bartömning på öns ”inneställe” ”Dykarbaren”. Nej, Jack och jag ska inte kila ner och mingla, vi håller oss hemma.
På min lilla ”lista” står det, tydligt och klart, TVÄTTDAG…… Så det är väl bara att sätta fart.
En riktigt bra dag önskar jag Dig!
Kramar från ön och mig!
Även här är det promenixat nu! Jag ska kolla bilderna jag tog – och förundras över att jag orkade gå fyra kilometer med en hälsporre och ett uttänjt ledband som smärtar rejält. Mycket nöjd, alltså!
Mickis verkar vara en smart räv – och väldigt, väldigt tam! Rävar brukar väl inte söka sig till människor om de inte är sjuka? Vad säger Jack? 😉 Å, vad jag är nyfiken på Jack och på ön! Det är säkert helt underbart att promenera där!!!
Ha en go lördag!
Kram!
Tofflan!
Mickis är en smart räv, hon är dessvärre väldigt tam, vilda djur ska INTE vara tama. Här tycker sommagästerna att det är sååååå gulligt med rävungarna, de matar dem och vips är de tama. När sommargästerna lämnar ön har rävarna svårt att klara sig, de är ju vana att få mat och dessutom är det ont om föda här, inga harar eller annat småvilt att jaga.
Mickis har boat in sig på altanen under flera år, vi fick sätta igen kattluckan, hon envisades med att gå in. Hon är väldigt förtjust i Jack, följer med oss på kvällspromenaden. Jack har accepterat att han har en beundrare i form av en räv.
Jag har skickat en bild på Jack via mejl till Dig, hoppas den kommer fram.
Ni får lov att ta Er ut hit till ön!!
// Ulla
Jaa, misstänkte att det var nåt sånt när det gällde Mickis!
Tack för bilden på Jack!! 😛 Den var enormt stor och sprängde nästan min inbox med alla sina megabyte…
Du får gärna dua mig! 😉