Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 16 september, 2013

Ett inlägg om en riktigt pinsam webbplats.


Jag skriver ofta fel
här på bloggen, men jag kan baske mig stava. Blir det fel hos mig är det vanligen för att tanken har haft för bråttom eller för att fingrarna slant på tangentbordet.

Nu har jag roat mig med (ja, vad kan man annars göra en sån här måndag?) att kolla på en webbplats och hittat följande stavfel (bland andra, det finns betydligt fler):

  • basun (ska nog vara bastun)
  • sjukvärd (ska nog vara sjukvård)
  • juer (ska nog vara jour)
  • rabbater (ska nog vara rabatter)
  • berdning (ska nog vara beredning)
  • godtjänande (ska nog vara godkännande)
  • plateser (ska nog vara platser)

Det kanske inte är så konstigt att det ibland uppstår vissa… kommunikationsproblem mellan sändare och mottagare. Vissa ord är felstavade så man knappt begriper vad det egentligen ska stå. Andra ord har blivit just… andra ord med helt andra betydelser.

Dessutom är det förstås pinsamt oprofessionellt av sändaren att släppa igenom sånt här. Tycker jag. Det är ju liksom ingen privat liten blogg…


Livet är kort. Jag har tråkigt. Jag vill jobba.

Read Full Post »

Ett inlägg om snuskvarianter av Wordfeud.


Man får inte vara pryd
när man spelar Wordfeud med Fästmön. Hon brakar på direkt från start, så att säga…

Pungens

Annas öppning av matchen. Notera också poängen hon fick. 


I förra partiet
var det bara ”fes” och ”säng” och lite ”åh” och ”het”. Men partiet före det innehöll både ”hud” och ”kupa”. För att inte tala om… ”k**ast”…

Kåtast

Säkert Anna som la ordet som börjar på K och slutar på AST.


Så tro inte att jag är värst
när det gäller snusk… Jag sitter ju här och rodnar och är pryd…


Livet är kort. Ordspel är kuk. Jag menar kul!

Read Full Post »

Ett inlägg om a-kasseavgiften.


Uppdaterat inlägg igen: 
Jag svarade på nedanstående att det var bra om det är så att för hög avgift betalas tillbaka automatiskt, men att det inte var så att det skedde automatiskt för två, tre år sen. Då fick jag till svar att h*n har kollat med medlemsregistret som har bekräftat att det justeras i efterhand – men om jag är osäker kan jag ringa och kolla. Eh… nu var det ju h*n som inte förstod min fråga först. Har skickat ytterligare ett meddelande där jag frågar om jag har uppfattat det rätt att det justeras i efterhand. För säkerhets skull.

Vad är det för nötter som sitter och svarar, egentligen? En frågar ju från början för att en inte vet och sen får en först fel svar, sen svar att det är på ett visst sätt – samtidigt som jag blir informerad om att jag kan ringa och kolla. Ungefär som för säkerhets skull Jag mejlade ju för 17 en enkel fråga som bara krävde ett enkelt svar. Varför göra det så svårt???

Uppdaterat inlägg: Efter ytterligare mejlväxling skriver nu a-kassans representant att h*n har missförstått min fråga (!). Korrekt svar på den är att a-kassan justerar i efterhand. Och DET tror jag inte riktigt på…

————————————————


Sen tidigare
vet jag att man kan få nedsatt avgift till a-kassan när man är arbetslös. Jag betalar idag, precis som när jag hade en inkomst, 119 kronor i månaden i a-kasseavgift. Det känns… konstigt att betala till a-kassan – och sen få ersättning från den för att jag är arbetslös. Därför mejlade jag för att höra vad som gäller nu.

Jorå, jag kan få nedsatt avgift, från 119 kronor i månaden till 108, fick jag veta. Men… då måste jag fylla i en blankett och skicka in. Eftersom jag har varit ÄRLIG och uppgett att jag då och då skriver blogginlägg mot betalning räknas jag inte som arbetslös en månad som augusti när jag skrev ett (1) inlägg mot betalning. I september skriver jag troligen inte nåt inlägg mot betalning, men jag vet inte än, månaden är inte slut.

Guldpengar

Byråkrati för elva spän… Nej tack, behåll min guldpeng, a-kassan!


Tidigare var det bara så
att jag själv, när jag skulle betala min räkning till a-kassan, drog av och betalade det lägre beloppet. Sist (2011) var det samma belopp, det vill säga 119 respektive 108 kronor.

Nu måste jag alltså i princip fylla i en blankett, skriva ut den för att kunna signera den, stoppa den i ett kuvert och skicka in med snigelpost varje månad till a-kassan, om det hela ska bli korrekt. Ett frimärke kostar sex (6) kronor och ett kuvert ungefär lika mycket och så skrivartoner och el på detta… Alltså lönar det sig inte.

Men seriöst, a-kassan! Ska ge oss arbetslösa ersättning med en hand och ta tillbaka med den andra? Varför denna byråkrati för elva (11) kronor???


Livet är kort. Och det här är direkt puckat, tycker jag!

Read Full Post »

Ett inlägg som oooooouzar genans!


Alltså jag är pryd.
Och jag satt här vid datorn och läste följande rader i en jobbannons i vilken bland annat dessa arbetsuppgifter beskrivs:

[…] genomföra bh-skolor och visningar. […]

Men seriöst, eller..? Betänk att intervju (!) för detta ska ske i en så kallad rekryteringsträff, arrangerad av Arbetsförnedringen…


Livet är kort. Min feja är röd.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna dag so far.


Uppdaterat inlägg:
Klockan 16.33 kom ett sms från B2Bredband (Bredbandsbolaget???) där det stod att driftstörningen är åtgärdad och om jag fortfarande har problem ska jag starta om mitt modem. MEN HALLÅ! För det första har jag en lina – en sladd till ett särskilt bredbandsuttag i väggen, på lätt svenska, och inget modem. För det andra har linan funkat sen lunchtid… Maj gadd…


Äntligen sitter jag
vid Storebror* igen! Det var kvickt jobbat, Bredbandsbolaget! All credit till era tekniker. Men när det gäller information till kunderna fallerar ni emellertid – som så många andra. Spray.se, till exempel… Det hade varit så enkelt för er att till exempel lägga ut information om Bredbandsbolagets driftstörning i HELA Uppsala på er webbplats. Kanske Twittra lite. Alltid når man några kunder som surfar mobilt när fasta linan inte funkar. Bara ett par tips från en kommunikatör som satt och skrev en jobbansökan just när linan dog.

Det gick bra att fortsätta jobba med ansökningarna på Lapdancen**, men som sagt, det blev mickligt. USB-stickan åkte som en skottspole mellan datorerna. Tre ansökningar åkte iväg idag, varav två med såna där fruktansvärda webbformulär som man borde få betalt för att fylla i. Allt som efterfrågas där står nämligen i mitt CV som ligger på en fil. Hur svårt kan det vara att läsa ett sånt dokument? 

Det är som att alla tror att man har massor av tid bara för att man är arbetssökande. Så är det inte! Jag fyller min dag med att skriva ansökningar och skriva annat. Däremellan försöker sköta mitt hem och hushåll samt umgås med familj och vänner. Jag planerar min tid så gott det går. Teknikstrul kan verkligen sätta käppar i hjulet för planeringen. Men då gäller det att ha en plan B! Och det har jag när det gäller datorer och internetuppkoppling, tack och lov! I övrigt är jag hjärtligt trött på dem som skyller på att de inte har tid att svara på ganska viktiga frågor som har med tid och plats att göra. Eller som lovar mejla nånting som sen inte dyker upp.  Jag har sagt det förr och jag säger det igen:

Hur svårt kan det vara att ta två minuter för att skriva två meningar?

Den som har jobb har ofta svårt att förstå noll koll på vilken utsatt position en person utan jobb är i. Att offra ett par minuter för att komma överens om nåt eller skriva nåt eller mejla nåt är väl inte hela världen? När jag jobbade hade jag ibland just två minuter över, liksom… Tänk på att det faktiskt kan vara du som sitter där och väntar sen nån gång, arbetslös och rätt deppig…

Regnet upphörde i Uppsala och solen tittade fram en stund. Jag samlade ihop mina soppåsar och Tokerian-påsen som jag hade kompost i hade gått sönder och läckte – som vanligt! Jag vet inte vad det är för fel med Tokerians plastkassar, men de går alltid sönder. Eller i alla fall i nio fall av tio. Det var bara att offra en annan påse att stoppa den äckliga påsen i.

Sen fick jag emellertid lämna påsarna nere i entrén. Jag kollade postboxen och där låg en räkning och ett brev från a-kassan. Brev från a-kassan, snarare än räkningar, gör att det börjar mullra i min mage. Jag blir nervös och måste gå på toaletten. Idag var inget undantag. Fast jag blev rätt sur på min reaktion när jag öppnade brevet:

Brev fr a-kassan

Brevet från a-kassan var inte värt att få ont i magen av.


Brevet innehöll en blankett
för nominering av ombud. Vilket jävla hån! Jag har ju inga arbetskamrater så hur 17 ska jag kunna utse nåt ombud?! Det var länge sen jag hade kollegor som tillhörde samma fack som jag eller som jobbade som ombud för mitt fack. Det sades, förresten, på just den arbetsplatsen att de som jobbade som ombud hade för lite att göra på sina ordinarie jobb. Det kan nog stämma på det stället. På min senaste arbetsplats såg jag däremot ett ombud som arbetade väldigt hårt – både som kollega och som ombud. Hade jag fått fast tjänst hade jag bytt till just det facket! Nu tvingas jag vara kvar i ett fack som inte vill ha mig som medlem.

En bra sak med det för mig idiotiska brevet var att jag blev påmind om att mejla a-kassan om sänkt a-kasseavgift. Man bör nämligen få det när man är arbetslös. Men du ska inte tro att a-kassan informerar om det. Sånt får man ta reda på själv! Jag lärde mig det förra gången jag var arbetssökande…

Det tar ungefär fem minuter att gå till Tokerian. Halvvägs började foten göra rejält ont. Nu har det onda flyttat sig längre fram, mot lilltån. Fick stanna ett tag inne i affären och vila mina onda fötter liksom axeln – den fick sig väl en kyss i Det Fruktansvärda Fallet i lördags den också…

Matkasse o fot

Fötter och axel fick vila en stund inne i affären.


Uppsalanyheter.se
såg jag så himla många fina bilder från Kulturnatten. Själv bidrog jag bara med en enda, för jag fotade ju mest blommor och växter innan vi åkte hem, som du som läste mitt inlägg om Kulturnatten kanske såg. Fästmön och jag önskade att vi hade haft en anonym blogg där vi kunde lägga ut alternativa bilder. DET hade varit roligt! Men en får inte skoja om andra människor för då är en elak, har jag hört, särskilt från personer som skojar själva – och är både bitska och jätteroliga. Men jag kan meddela att jag hade filmat mitt fall och lagt ut – om jag hade kunnat. Det var en piruett – om du nu kan tänka dig Tofflan som balettdansös – jag har faktiskt dansat balett!!! Att ironisera över sig själv och sina egna tillkortakommanden är alltså helt OK i sociala medier. Men du får alltså varken se P-Lisa eller Han med Shortsen och inte ens Tofflan göra Svansjön, utan bara tillrättalagda och snälla bilder.


*Storebror = min stationära dator

**Lapdancen = min laptop


Livet är kort. Ibland är det svårt att vara snäll.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagen – väderinformation och strulinformation.


Idag är det en riktig höstdag!
Vi sov faktiskt med stängt fönster i natt, min kära Fästmö är en fryslort. Det blir väl så när späcket försvinner. Det var visserligen 15 grader varmt när jag skjutsade henne till jobbet strax efter sju i morse, men det blåste kallt. Och på vägen började det regna. Först lite grann, nu mycket grann, kan man säga. Det typ vräääker ner… Skatorna passar på att ta ett dopp i pölarna på tennisbanan, annars är här väldigt lugnt och stilla. Jag njuter av att höra regnet smattra mot taket.

För ett tag sen la jag ut en bild på fallna löv vid en björk och en bänk på baksidan…

Bänkar på gräsmatta vid björk och fallna löv

En bild från den 12 september.


Nyss tog jag en ny bild
på samma bänk. Vi ska se om det syns nån skillnad:

Björken m bänken o fallna löv 16 sep

Lite mera fallna löv fyra dar senare, alltså idag, den 16 september.


Men lugn, bara lugn.
Det är fler saker som faller här i Uppsala än regn och löv. Jag har just telefonerat med Bredbandsbolaget. Satt i godan ro med dagens första ansökan. Ja, själva jobbansökan hade jag skrivit, men sen var det ett sånt där hiskla webbformulär som skulle fyllas i. Ett sånt där webbformulär av värsta sorten, när man tvingas skriva in allt som redan står i ens prydliga CV som ligger på fil… Den goda ron tog slut, för plötsligt bröts internetuppkopplingen. För Storebror* har jag fast lina i väggen. Den har baske mig aldrig krånglat. Men så idag…

Ibland är det tur att ha både hängslen och livrem, för jag har ju ett trådlöst nätverk också. Jag kopierade över de tre annons-URL:erna och ska skriva ansökningar på min mindre dator.  Det går hyfsat att sitta vid Lapdancen**. Dock inte lika ergonomiskt. Det här inlägget har hittills tagit fem minuter att knappa in och jag har redan ont i nacken. Vi får hoppas att linan snart blir en livlina igen så att jag kan fortsätta med mina ansökningar på Storebror. Killen på Bredbandsbolaget lovade att skicka ett sms när problemet är löst.

På Storebror har jag har Photoshop också, ett program som inte finns på Lapdancen. Så det blir lite mickligt att fixa bilderna på Storebror, föra över dem till USB och sen plocka upp dem här, vid datorn bredvid… Så märkligt det är, egentligen, med tekniken… Jag är förstås väldigt glad att nåt funkar överhuvudtaget! Tanken på att vara datorfri en längre stund är inte särskilt lockande. Just nu verkar det som om det händer nåt på Storebror, jag har i alla fall tappat min nätverksadress… Intressant… Jag skulle kunna ta kabeln och koppla in i  routern för det trådlösa, men jag vill vänta och se ifall det löser sig. Men en gul varningstriangel (gurt är, som bekant, furt) med ett utropstecken i ser inte lovande ut… Jag kanske helt enkelt får nöja mig med att skriva blogginlägg idag. På stickan finns emellertid både CV och ansökningar jag kan utgå ifrån, så jag tror nog inte att jag kan ge mig ledigt bara för att linan strular…

För den som undrar är foten riktigt OK när jag vaknar efter att ha legat och sovit en hel natt. När jag sen har gått omkring ett tag börjar den göra ont. Anna sa att det ju kunde vara ett ledband jag har tänjt på lite för långt. Så är det nog, för foten är varken svullen eller missfärgad.

Händer det nåt roligare än teknikstrul hos dig? Regnar det inte regn utan manna från himlen? Skriv några rader i en kommentar och berätta! Du vet ju att jag blir glad för det!


*Storebror = min stationära dator

** Lapdancen = min laptop


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om söndagens Miss Marple-film.


Sedan förra söndagen
har 7:an börjat visa söndagskvällens Miss Marple-filmer en timme senare. Då orkar inte Lillkickan se, för hon ska upp tidigt och jobba. Jag avnjöt därför ensam Miss Marple: Murder is easy igår kväll.

Murder is easy

Miss Marple råkar på märkliga mord på landsbygden den här gången.


Den här gången
träffar miss Marple en kvinna på tåget. Kvinnan berättar mycket osammanhängande om ett antal mord. Hon avslutar med att säga att hon nog själv är nästa offer. Och mycket riktigt: nån knuffar henne nerför en rulltrappa i London så hon slår ihjäl sig. Miss Marple ser dödsrunan och kan förstås inte låta bli att åka till den lilla byn och ta reda på vad som försiggår. Till synes kloka människor dör på märkliga sätt. Självklart blir de mördade!

En ganska typisk Miss Marple-film, med märkliga mord och många som tas av daga i en liten by. Ganska spännande. även om jag förstås listar ut delar av berättelsen bakom. Det blir ett Toffliskt medelbetyg.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »