Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 6 september, 2013

Ett inlägg om den tredje nyproducerade Maria Lang-filmen.


Fredag och skit på TV.
Efter för mycket mat slängde vi oss i soffa respektive fåtölj för att avnjuta den tredje nyinspelade Maria Lang-filmen, Inte flera mord (2013), som hittade vägen till min postbox i veckan.

Inte flera mord

Inte flera mord..? Jorå, det blir det!


Den här gången
är det semestertider och Ejnar och Puck Bure är i Skoga för att vakta hus. Och katt. Men nästan direkt dyker det upp ett lik i trädgården. Puck har svårt att låta bli att nysta i fallet och när Christer Wijk kommer händer det grejor. Flera verkar skyldiga till mordet på den unge Tommy. Som vanligt är det förstås inte den man tror som är mördaren.

Den tredje filmen är lite halvseg, ärligt talat. Det fikas väldigt mycket och är lite för mycket humor för att det ska bli spännande. Men finlandssvenska systrarna Petrén är allt lite roliga och påminner mig väldigt mycket om farmors systrar.

Skådespeleriet, miljöerna och rekvisitan är OK, men Ejnar Bure är en riktigt trist typ som skickas att koka kaffe när det blir spännande…

Medelbetyg blir det trots allt! Filmen är ju baserad på Maria Langs bok från 1951 med samma namn.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

 

Read Full Post »

Ett inlägg om en biografi över familjen Kennedy.


Som så många andra
har jag fascinerats av familjen Kennedys öden och äventyr. Jag hade nyss lärt mig gå när president John F, Jack kallad, sköts ihjäl i Dallas. Den där skakiga amatörfilmen har jag sett många gånger. Nu var ju John inte den ende med efternamnet Kennedy som avled i förtid. Nog undrade jag lite om det fanns nåt skäl till alla förtida dödsfall och mord eller om det helt enkelt vilar en förbannelse över namnet. Många böcker har skrivits om Kennedys. Nu har jag precis läst Lennart Pehrsons Familjen Kennedy. En amerikansk dynasti och fått lite mer kött på benen.

Familjen Kennedy

Ett gediget verk om en dynasti. Eller i alla fall en stor klan.


Mina första möten
med boken blev lite aviga. Jag köpte den på rea hos Historiska media. När fakturan kom baxnade jag: 118 spänn för en pocketbok… (inklusive frakt). Idag, efter rean (!), tar Historiska media 59 kronor + frakt för boken… Och när jag så öppnade denna fantastiskt dyra reapocketbok upptäckte jag direkt ett korrekturfel i bildtexten till inledningskapitlet… Kunde en bokbekantskap börja sämre, eller..?

Nu har jag läst hela boken och bildat mig en lite annorlunda uppfattning. Även om jag hittar språkliga brister lite här och var – vilket förvånar mig eftersom författaren är korrespondent – är detta ett av de mest gedigna och neutrala verk om klanen Kennedy jag har läst! Författaren går igenom vars och ens livshistoria och karriär. Privatlivet nämns, men väldigt neutralt, trots att författaren skulle ha kunnat brassa på rejält. Det handlar ju om snaskigheter som skilsmässor, droger, alkohol, sexmissbruk med mera.

Här är fokus på fakta och det man med säkerhet vet. Utrymmet för spekulationer är litet. Visst berörs några av skandalerna i familjen, men ytterst lite. Det är vars och ens gärning som är det viktiga här.

Det här är en mastig bok, men synnerligen gedigen faktabok. Biografin om familjen Kennedy får högt Toffelbetyg. Det som drar ner betyget är språkmissarna och att det bitvis känns som om författaren blundat för skandalerna och den roll de spelade för familjen och politiken…

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett fräckt inlägg, helt enkelt.


Äh, jag är så jäkla trött på
att flyga ut i sajberspäjs och leta underliga/intressanta/ovanliga/viktiga-men-små nyheter. Därför kör jag en riktig fredagsfräckis och levererar för första gången…

Mina egna nyheter

Jajamens, bara att ta handen ur brallan, putsa brillan och LÄÄÄÄÄÄÄS! Vassego!

byxor

Tappat pass egentligen en tappad bralla?

Hellre tappat än förlorat? Det har börjat dyka upp annonser om tappade pass igen. Denna typ av annons var väldigt vanlig för några år sen. Jag funderar på hur lätt eller svårt det är att tappa sitt pass. Om jag hade ett skulle jag vara ganska rädd om det. Dessa funderingar har lett till att jag funderar på om det är en kod för nånting annat. Tappad bralla, kanske..?


Lotteri kräver umgänge.
Du som har läst min blogg länge vet att det finns ett visst lotteri som jag inte gillar. Min antipati handlar om att personer i ledande ställning tofflar skor sig på människor som tror att deras lottpengar går till välgörenhet – förutom till en och annan vinst för vissa som deltar. Nu har jag hittat ett skäl till: man ska spela ihop med sina grannar. Jag vill inte göra nåt överhuvudtaget med mina grannar. Bränd Toffla stinker, liksom.

 

Tofflan Stekmössa

Besatt eller tillsatt?

Besatta och tillsatta bloggare. Igår kväll kunde konstateras att Arga Klaras blogg är besatt. Den tar hundra år på sig att processa kommentarer. Ibland syns den inte, för att i nästa stund plötsligt poppa upp. Tror bestämt att det krävs en exorcism och tänkte ringa till han… vad heter han nu… Karl-Oskar… Som tack för mina insatser tillsatte Klara mig som propagandaminister! Inte illa pinkat av en gammal Toffla… Fast för att vara RIKTIGT inne krävs ju en amerikansk titel som är lång och obegriplig. Vi får helt enkelt klura vidare på detta! Eller vad sägs om Executive Promotion Slipper of the Tongue in Marketing and advanced Headset Jibberish? Typ…


Oomkullrunkelig.
Äntligen. ÄNTLIGEN! Igår fick jag skriva Ordet i Ordjakten!! Märkligt nog vann jag inte matchen. Hmpfff…


Trinda män i randigt.
Nu har jag kommit på det! Ja, inte vad den trinda gubben i TV-reklamen som pratar så lustigt och som ser på TV hela tiden gör reklam för – utan varifrån han har lånat sin byxa! Titta får du se! På bilden nedan har dock den TV-tittande mannen tillfälligt bytt ut sin sedvanliga huvudbonad mot en hockeyhjälm.

bob_hockeyObelix
TV-tittande mannen har lånat byxan av Obelix!


Text och ton går inte ihop.
Det är inte många av dagens artister som kan sjunga. Tänk efter… Nä just det. För 51 år sen sjöng emellertid Jim Reeves väldigt vackert en låt som heter I’m gonna change everything. Skönsång, verkligen, liksom melodin. Men texten… Alltså den frustration och den ilska som finns i texten!! Maj gadd!!!  Egentligen borde inte Jim Reeves ha framfört låten utan Sex Pistols. Ungefär. Karl’n i texten har blivit lämnad och han river ner och kastar saker i deras före detta gemensamma hem. Till och med tapeterna… Och mattorna ska brännas… Lyssna bara…


Livet är kort.

Read Full Post »