Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 23 augusti, 2013

Ett inlägg om kex.


Alltså…
Det heter ju Mariekex. Det uttalas MariEkex. Varför då? Vadå MariEkex? Jag vet inte med mig att man ropar

MariE!!

efter nån. Eller???

Men det som är värst av allt, tycker jag, är att denna variant av Mariekex, Finger Marie, nästan känns lite… ekivok, liksom… Eller åtminstone uppkäftig. Lite… bitchig.

Finger Marie

Finger Marie…Ekivokt, uppkäftigt eller bara… obetänksamt?


Vad tror du – ekivokt, uppkäftigt eller bara obetänksamt?
Jag skrattade lite idag i alla fall.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


Det var en ren tillfällighet
att jag upptäckte Linwood Barclays böcker! Jag var så gott som utan nåt att läsa och hittade Alltför nära och Vilseledd. Nu har jag läst båda två och jag är så nöjd!

vilseledd

En fru och mamma försvinner.


I Vilseledd försvinner Jan,
fru till David och mor till Ethan, spårlöst en dag när familjen besöker ett nöjesfält. Polisen misstänker ganska snart att David har mördat sin fru. Men David, som är bokens jag, har ingen aning om vart Jan har tagit vägen. Sen hittas ett kvinnolik…

Jag gillade Alltför nära, men listade ut för mycket i förväg. Och lite så är det med Vilseledd också. Ändå tycker jag att Vilseledd är halvsnäppet mer spännande än Alltför nära. Författarens sätt att skriva och hans historier påminner mycket om Harlan Cobens!

Det blir högt Toffelbetyg, men inte riktigt högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vanor och ovanor och om posten som baske mig överträffade sig själv idag!..


Igår var jag ju på Tokerian
och såg detta:

tröja på Tokerianfrys

Tokerian säljer frysta tröjor, eller?


Idag var jag ocksåTokerian,
 denna gång med Fästmön för att storhandla (ja, det blev en storhandling) och såg… detta…

Tröja på fetaosten

Tröjan hade hamnat på fetaosten idag.


Alltså, köpa frysta saker
ovanpå vilka en tröja har legat, är väl en sak. Men att köpa ost… Nej tack!

Sex matkassar, en bal muggpapper och ett paket senare landade vi först i Himlen, sen på Morgonen. Där var också saker och ting sig lika…

Tomma matskålar

De Utsvultna håriga bröderna har gjort rent skålarna.


Barn och väskor och jag vet inte vad
fraktades till Himlen innan jag for tillbaka till New Village ett par timmar senare. Och där fann jag, till min stora förvåning, att brevbäraren hade överträffat sig själv idag! Post på fredagar brukar det nämligen vara ganska sparsamt med. Idag var det inte sig likt. Förutom all jävla reklam låg denna hög i postboxen:

Posthög

En nätt liten posthög.


Det var ett lönebesked
med lite innestående semesterpengar från min förra arbetsgivare som nog gladde mig mest. Varje krona är så välkommen! TACK!

En kallelse från min förrförra arbetsgivare åkte däremot direkt i sopen. Jag tycker att det är pinsamt och irriterande att primärvård och Sjukstuga inte kan samköra sina kallelser lite bättre…

Röstsedlarna till kyrkovalet den 15 september tog jag undan, för se rösta ska jag! Jag är väl en av ganska få som fortfarande är medlem i Svenska kyrkan. För säkerhets skull är jag dubbelansluten och medlem i Metodistkyrkan också.

Sifoundersökningen har jag för omväxlings skull sagt ja till att delta i. Som tack får jag tre nummer av nån tidskrift. Funderar på Tidningen Foto.

Mest nyfiken var jag förstås på de två paketen… Det ena innehöll mina beställda Jordan Miracle starters från Apotea.se De där fantastiskt skitbra tandtrådsborstarna som jag använder vid morgontandborstningen. Borstarna som tidigare gick att köpa på ICA…

Jordan miracle starter

En rosa och en svart… Alltså… den rosa hamnar nog i ett skåp. Jag har blåa skaft, tack och lov…


Men det här var ju faktiskt ännu bättre
än att behöva åka bort till ICA Kvantum på Stormarknaden och leta ”mirakel-tandtrådsborstar”! Snabb leverens och billigt, dessutom ingen fraktavgift!

Då blev jag i stället grymt besviken på kostnaden för det som låg i det andra paketet. Det var en bok om familjen Kennedy som jag köpt via Historiska Media. Ett mejl från Historiska Media för ett tag sen puffade för deras bokrea. Jag slog till på boken, som skulle kosta 79 kronor. Till detta skulle komma frakt eller porto på 39 kronor. Jag var rätt nöjd ändå. Men blev, som sagt, grymt besviken: bokjäveln var inte inbunden utan det var en vanlig jäkla pocketbok (som jag hade kunnat beställa billigare från annat håll på nätet, säkert…) I erbjudandet stod det inte att det var en pocketbok och på bilden i nyhetsbrevet går det ju inte att avgöra vad som är inbundet och vad som är pocket. Visst ska jag läsa den här boken och säkert gillar jag den, men 118 kronor för en pocketbok tycker jag är i saftigaste laget, Historiska Media!!! Detta kallar jag INTE en bokrea!!!

Familjen Kennedy

En familj som fascinerar mig! Men priset var baske mig inget bokreapris, Historiska Media!


Innan jag börjar surna till ordentligt
ska jag nog kanske ta och värma på min lilla matlåda… Det är nog säkrast, det…


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna min fredag.


Fredag! Äntligen!!!

jublar många. Dock inte jag. Jag jublar inte direkt åt nån dag just nu, men jag försöker överleva. En ledig helg är alla som har arbetat fem vardagar väl unt! Samtidigt som den som jobbar i vården kanske har långa pass framför sig, men kan se fram emot en ledig dag – eller två? – nästa vecka. Jag missunnar ingen av er era lediga dagar! Så länge ni inte klagar och gnäller onormalt mycket på era jobb, förstås. För i såna fall äger ni ett problem som ni måste lägga energi på att lösa i stället för att slösa kraft på gnällande.

I morse var det en tidig start för Fästmön. Och för mig. Jag hoppade upp och skjutsade Anna till jobbet. Strax efter halv åtta satt jag vid datorn och skrev jobbansökningar. Fint, det! Då kanske jag också kan få nån timme ledigt denna fredag.

När Anna har slutat jobba ska jag skjutsa henne till Tokerian. Jag kanske rentav följer med in, för hon sa nåt om att det minsann inte skulle bli nån storhandling idag… Då kanske jag står ut. Vi har nämligen lite olika takt när vi handlar mat. Jag hastar – och hafsar… – fram. Anna går lugnt och metodiskt tillväga, kollar priser, jämför, klämmer och känner, typ… Det enda som kan sinka mig är när jag fotar roligheter eller checkar in på Foursquare.

Ett visserligen orange gosedjur, men hu så hiskeligt!

Ett typiskt Toffelfoto under en shoppingtur.


Även om det inte ska storhandlas idag
lär Clark Kent* bli fullpackad. Annas grejor från två veckors vistelse i New Village ska få plats liksom några, visserligen platta, men gigantiska papplådor. Och så Prinskorven, hans ryggsäck och hans dator… Utöver detta var det visst ett paket som skulle hämtas på ICA Solen. Vi får se hur detta slutar… Men… om äckelfåtöljen och en massa andra grejor fick plats häromdan ska väl även detta gå. På nåt sätt och vis…

Fullproppad bil

Clark Kent var byyyst med grejor häromdan.


Efter slutleverans av alla varor
och människobarn till Himlen åker jag hem till New Village för en ensamfredag. Och den har jag förberett väl, ska jag säga! Det blir inte bara prästostbågar och öl till middag utan jag har tagit fram en matlåda ur frysen. Jajamens – titta bara:

Matlåda

Matlåda till i kväll.


I övrigt blir kvällen lugn.
Och kanske blir det en öl och några ostbågar ändå – dock inte en hel påse. Jag ska försöka läsa ut min bok på gång idag. Den är bra och spännande, men jag har haft så mycket annat för mig att läsning inte riktigt har varit prioriterat. Jag har 100 sidor kvar och dessa läser jag nog i afton. För som vanligt en fredagskväll är det inget av intresse för min del att se på på TV.

Kanske ska jag försöka sätta mig in i det som min BRF kallar IMD. Förkortningen har flera betydelser, men i det här fallet avses Individuell Mätning och Debitering av el och varmvatten. Genom att sätta en mätare i varje lägenhet påförs varje lägenhet en kostnad om 20 kronor i månaden. Men sen aviseras… sänkningar av månadsavgifter. Min kan tänkas bli runt 500 kronor per månad. Det låter för bra för att vara sant!

Om jag har fattat det rätt ingår vatten och el i månadsavgiften enligt nån sorts normalvärde. Den som använder vatten och el utöver schablonen får betala extra. Låter rätt rimligt, tycker jag, dårå, som har tröttnat att stå för exempelvis bottenvåningarnas poolfyllande. Dessa bottenvåningslägenheter, som har lägre månadsavgifter än vi som bor med balle**. Utöver möjligheten att fylla badpooler har ju bottenvåningarnas lägenheter uteplatser, en del av dem är riktigt rejält tilltagna, kan jag tycka. En trappa upp har vi en skitsmal balkong. Ändå får vi betala mer… DET tycker jag är dumt och fel! En extra årsstämma är utannonserad till den 12 september och jag, som överväger att gå dit, gör nog rätt i att läsa på!

Ha en skön fredag, vad du nu ska ta dig för! 


*Clark Kent = min lille bilman
**balle = balkong


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om hur jag söker jobb. Och irritation över webbformulär.


Det är nog inte nån
som läser min blogg som inte har uppfattat att jag söker jobb. Typ minst tre om dan (vardag), om jag inte har nån annan sorts jobbaktivitet för mig som möte på AF, intervju, träff med uppdragsgivare, skrivjobb etc.

För det mesta går det bra för mig med jobbsökeriet – från den här änden, vill säga. Sen gäller det förstås att attraktiva arbetsgivare nappar. DET är en annan femma…

Den som tror att det är ett latmansgöra att söka jobb tror fel. Därför ska jag nu beskriva hur jag går tillväga en typisk dag när jag söker jobb.

kikare

Sök och du skall finna. Förhoppningsvis…


Målet tre sökta jobb per vardag
anses som högt satt av de flesta. Jag är ganska hård mot mig själv. Tack vare disciplinen är det sällan jag misslyckas. Men det händer. Då gäller det att ta nya tag och leta vidare och bredare.

Steg ett är förstås att leta och hitta intressanta jobb att söka. Jag söker inga andra jobb än jag vill ha. Vanligen har jag inga problem med att hitta minst tre per dag. Men som du förstår tar det tid att leta. Jag använder mig av Twitter där MedieJobb är en förträfflig tjänst som är alldeles gratis. Här hittar jag just den typ av jobb jag söker – över hela Sverige (fast mest i Stockholmsområdet).

Platsbanken kollar jag förstås dagligen, men under mina tre första veckor som arbetssökande har jag bara hittat två jobb där. Mina erfarenheter av vissa företag som annonserar på Platsbanken är inte heller goda. Vissa är rena lurendrejare och det är anmärkningsvärt att Platsbanken tar in annonser från dessa. Man hade hoppats på lite bättre koll från den myndighet AF nu är…

Vidare är jag sen länge registrerad hos olika bemanningsföretag, men därifrån kommer ytterst sällan några bra jobbtips (man kan prenumerera på såna tips). Jag känner också att det inte är särskilt bra villkor att jobba som konsult och bli uthyrd… Låga löner, få semesterdagar och sällan några bra förmåner. Det sämsta är nog att tillvaron är osäker. Man är ”uthyrd” en viss tid och sen tar det slut. Att det är få semesterdagar kan jag leva med, för jag älskar att jobba. Men jag vill ha lön efter min erfarenhet och jag trivs inte med en osäker tillvaro.

Toffelfötter på balkongräcket

Inte många semesterdagar får man som konsult på bemanningsföretag.


Steg två
är att ha ett bra och uppdaterat CV. Jag försöker redigera mitt åtminstone en gång i månaden. Det finns alltid saker att förbättra.

Steg tre är sen att skriva ansökningar. Det är ett kapitel för sig! Jag har en mall jag utgår ifrån, men jag skriver personliga ansökningar till vart och ett av jobben jag söker. Det är viktigt, tycker jag! Vilka arbetsgivare vill ha standardbrev som alla andra får också? Hur pass intresserad är den sökande då av jobbet?

Efter ett tag blir man ganska driven. Det går snabbt att skriva ansökningar. Men… det som kan kärva till det är alla dessa webbformulär som en del arbetsgivare tycks älska. Jag förstår inte riktigt vitsen med dem. Visst, arbetsgivarna får alla ansökningar uppställda på samma sätt. Men, ärligt talat, är det det man vill ha? Vill man inte ha någon/några som sticker ut ur mängden? Just den där pärlan man söker?.. Ibland undrar jag. En del arbetsgivare har dessutom formulär som är tekniskt krångliga att fylla i. Och när saker och ting är utformade efter nån sorts standard blir det svårt. Mina utbildningar och mina arbetslivserfarenheter är inte på nåt sätt standardiserade…

Men värst av alla webbformulär är dessa där man ska sitta och lägga in kurs efter kurs, jobb efter jobb… Det vill säga så gott som exakt det som redan står i mitt prydliga CV! Vad är vitsen med detta??? Snacka om slöseri med min tid!

blanketter

Formulär till förbannelse och förtret.


Steg fyra
innebär att jag skriver ner några rader om varje sökt tjänst i ett Excelformulär som jag har gjort. På så vis har jag total koll på exakt vilka jobb jag har sökt och när, liksom när ansökningstiden går ut, när det är tillträde och kontaktperson på företaget/motsvarande. Det underlättar också sen när jag ska rapportera till AF Kundtjänst om vilka jobb jag har sökt. För det ska jag göra en gång i månaden. Det blir intressant att höra hur många jobb de vill höra att jag har sökt. På tre veckor har jag sökt närmare 35 jobb. Det blir inte riktigt tre om dan (vardag), det blir 2,33 sökta jobb per vardag, men jag har haft ovan nämnda jobbaktiviteter för mig också.

Vad händer sen??? När jag har sökt alla dessa jobb, vill säga..? Sitter jag och rullar tummarna då? Nej, inte riktigt. Men DET blir ett ämne för ett nytt blogginlägg!

Igår kväll kom UppsalaTidningen. I den fann jag en gammal hederlig radannons med en sorts ledigt jobb. Lite gullig annons, tycker jag allt:

Hushållshjälp

Hushållshjälp sökes! Kanske lite stavningshjälp också för denna f d universitetsanställd*…


Har du några bra jobbsökartips??? Jag tar gärna emot dem i kommentarer till det här inlägget!


Livet är kort.

Read Full Post »