Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 2 augusti, 2013

Ett hälsningsinlägg!


Nu stänger jag bloggen
för en tripp till Stan och Stockholm Pride. Den som lever kanske kan få se bilder från paraden nån annan dag, när Pride är passerat.

Det blir en mini-Pride för oss, Fästmön och mig. Det vill säga, planerna är att gå paraden (om hälen och hälsan håller för det) i morgon samt att mingla i parken därefter. I kväll huserar vi på Söders höjder nånstans…

Happy Pride!

Regnbågsflaggor

Från Pride 2011, när jag inte kunde gå paraden på grund av tromboflebitskiten.

 

Livet är kort. Vår Pridevistelse 2013 är kortkort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en biografi.


Hur kan man ens försöka
att skriva en biografi över en av Sveriges största skådespelare? En person som levt i sus och dus och efterlämnat 17 papperskassar med dagböcker, anteckningar och privata dokument. Hur får man rätsida på materialet? Hur kan det överhuvudtaget bli en bok? Journalisten Annika Persson gav sig i kast med materialet och Jag vill ju vara fri. En bok om Lena Nyman kom ut i år, lite mer än två år efter Lena Nymans bortgång.

Jag vill ju vara fri

Det blev en bok…


Människoöden fascinerar mig!
Det behöver inte nödvändigtvis vara kända personers liv och leverne. Nu råkar Lena Nyman vara en känd person. Men den här boken är bra för det! Annika Persson väjer inte för det svarta, hon vågar och hon visar delar av det innersta, den lilla Lena, så osäker och sårbar.

Redan tidigt valde Lena skådespelarbanan. Jag har faktiskt sett filmen hon var med i som tioåring, Farligt löfte. Hon var stjärna redan då. Rollerna växte naturligtvis med åren. Det är spännande att läsa om Lena Nymans jobb ihop med regissörer som Vilgot Sjöman, Ingmar Bergman och Alf Sjöberg, men också Hasse och Tage, kollegor som Viveka Seldahl och Börje Ahlstedt, för att nämna några, samt elever som Rikard Wolff. Listan blir ogörlig om alla ska nämnas!

Det som emellertid mest griper mig är skildringen av hennes kamp mot missbruket. Eller kamp… Det var ju inte alltid en kamp, det var missbruket som styrde. Det och rökningen som avslutade hennes liv i förtid.

Det här är en riktigt bra biografi!!! 

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort. Vissa liv är kortare än de borde ha fått vara.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett schampo. 


Ja, jag har duschat och tvättat håret nyss,
men det satt långt inne innan jag kom till skott. Jag är alltid så där seg in i duschen. Idag frestade jag mig emellertid med att testa ett nytt, svindyrt schampo, inhandlat på den tiden jag hade inkomst (= i våras). Schwarzkopf professionals Bonacure hairtherapyseries volume boost shampoo var det. OJ SÅ LÅNGT!..

Volume boost shampoo

Ett schampo med ett väldigt långt namn…


Ja… dyrt var det.
Så dyrt att jag har förträngt priset. Men jag nappade på ett erbjudande hos min frissa och fick ett bra balsam till. Eftersom min frissa har skött mitt hår sen jag skilde mig (och DET är så länge sen att det är preskriberat och utraderat!) vet jag att hon bara skulle sälja bra grejor till mig. Produkter som passar just mitt hår.

Det här schampot är för fint hår. Jag har fint hår. Inte finfint hår, men fint som i tunt. Men jag kan få det att se och kännas lite tjockare med bra hårvårdsprodukter. Och då kan jag forma det lite mer som jag vill, inte som håret vill (som i morse, remember?).

Tuppfrisyr

Morgonens frisyr var nån sorts tuppkamsvariant. 


Jag har nu premiärtvättat håret
i detta svindyra. Det känns riktigt bra! Jag behöver inte ta mycket i handen för att få till ett bra lödder i vårt überhårda vatten. Schampot doftar… choklad! Håret känns boostat (= får volym) redan under tvätten, inte platt och livlöst och nästan fett bums! Schampot är lätt att skölja ur. Naturligtvis skulle jag ha provat balsamet också, men idag kände jag mig lite stressad, så det får bli nästa gång.

Schampot säljs på hårsalonger, men också på nätet. Idag hittade jag bästa erbjudandet här, med priset 159 kronor (inte så svindyrt, alltså!).

BC hairtherapy Volume boost shampoo från Schwarzkopf får högsta Toffelbetyg. Och det fick jag inte en spänn för att tycka!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort. I pamper my hair. (Pamper = pjoskar med på svenska?)

Read Full Post »

Ett inlägg om nuet.


Nej, jag söp inte skallen av mig igår.
Min ursprungliga tanke var ju att ha nån sorts gravöl i min ensamhet. Men det är emot mina principer – jag dricker inte mängder av alkohol när jag mår dåligt och allra minst ensam. Så… jag smuttade på ett halvt glas rödvin och sen slank det ner en starköl till ostbågarna. Jag var inte ett dugg påverkad och det var jätteskönt!

Att tappa kontrollen kanske vore nåt jag skulle behöva göra för en gångs skull. Men det får vänta tills jag har nåt att fira. Det ligger fortfarande en flaska Gula änkan i kylen och väntar på att bli öppnad – för att fira ett nytt jobb. Den har legat där i… minst tre år, nu.

Idag vaknade jag till en klarblå himmel utanför mitt fönster – och världens fulaste frisyr, när jag tittade mig i badrumsspegeln. Nån sorts tuppkamsvariant.

Tuppfrisyr

Morgonens frisyr är nån sorts tuppkamsvariant. Här sedd från sidan, fotad av Tupp-Tofflan själv.


En sån frisyr
kanske passar på den som är 20 och gillar att ha en massa skrot i ansiktet, men inte på en Toffla som har nått en aktningsvärd ålder.

Idag kan jag inte hålla på som en viss person när det gäller duschandet. Eller detta att ta sig in i duschen och vrida på kranarna.  Jag kan inte heller hänga vid datorn hur länge som helst. Men jag har fått svar från en handläggare på Motala kommun, angående färdtjänsten, ett svar jag naturligtvis ville svara på. Tänk att det tog dem över en månad att svara! Det första jag fick veta är att fördröjningen beror på att den som är ansvarig för hemsidan (heter det inte webbplatsen?) har haft semester. Är det ett godtagbart skäl när man har ett informationsansvar gentemot medborgarna? Nej. Om man genomför en förändring av nånting mitt i semestertider måste man vara beredd på att ha personal som kan svara på frågor. Det är min åsikt och den står jag fast vid.

I eftermiddag ska jag försöka hitta kraft och mod att ta bussen in till centralen. Där strålar jag samman med Fästmön när hon har slutat arbeta för gemensam tågfärd till Stockholm. I kväll blir det gissningsvis middag på nåt mysigt ställe på Söder (ja, inte fan äter vi på nåt omysigt ställe, heller…), i morgon blir det parad och Pride för hela slanten. Vi har köpt dagpass, det är det enda prajdandet vi ägnar oss åt i år. Av olika skäl. Men detta är vår gemensamma semester, fredag – söndag, sommaren 2013. Och den ska vi leva på resten av året. Inte utan att jag bävar för folkmassor och ljud…

Nån dator följer inte med till Stockholm. Både du och jag kan behöva en paus från mitt bloggande. Skulle jag bli desperat kan jag ju alltid få till nåt från mobilen. Eller Twitter, där jag heter @Tofflisen


Livet är kort. Om jag inte lever nu så vete fan om jag lever i morrn! (Sluta skriv ”imorn”, det ser fult ut. Man skriver ”i morrn” eller ”i morgon”!!!)

Read Full Post »