En liten förhandspuff för en tonårsbok

Ett inlägg om en bok som är så ny att den inte har kommit ut än!

För miljoner år sen… Närå, men på 1980-talets början, träffade jag på en märklig existens på en mystisk skola som låg på en ö strax utanför Uppsala. Ja, det var inte den enda märkliga existensen på den ön, men just denna person var riktigt… oförglömlig.

Åren har gått och vi har mötts och skilts åt och mötts igen. Sen ett tag tillbaka ses vi då och då i cyberspace. Det blir ju ofta så nu för tiden. Jag känner inte till så mycket aktuellt egentligen, det är ju mest jag som blottar mig på nätet. Men… nu ska du få en liten förhandspuff om nåt som händer framöver och som har med min bekanting att göra!

Hållplats Sverige – jag Almina heter en bok som kommer ut runt mitten av september. Det är den första delen i en trilogi om Almina från Bosnien. Det Bosnien från vilket många människor kom till vårt land som flyktingar i början av 1990-talet…

Hållplats Sverige av Anna Nilsson Spets.

Boken vänder sig till tonåringar. Detta till trots tänker jag läsa den och skriva om den på en blogg nära dig. Det blir också en recension på Uppsalas bästa nättidning Uppsalanyheter eftersom boken har en viss Uppsalaanknytning, kan man säga. (Författaren själv har kanske större anknytning åt Enköpingshållet till.)

Så håll utkik efter Amina framöver! Och… ja just det! Författaren… Hon heter Anna Nilsson Spets! Lägg namnet på minnet!

Livet är kort.

Read Full Post »

iPhone 4S vs. iPhone 5

Ett jämförande inlägg.

Nu har jag varit med iPhone 5 i lite mer än en vecka. Tänkte sammanfatta vad jag tycker om den jämfört med 4S-modellen, som jag har haft som tjänstemobil.

iPhone 4S – som i min tjänstemobil.

I början av december förra året skrev jag om mina första två månaders intryck av iPhonen. Det jag då främst gillade med den var apparna (jag hade haft en Nokia N95 tidigare). Apparna för blogg och Twitter uppskattade jag mest liksom möjligheten att kunna läsa tjänstemejl via iPhonen. Klockans funktioner gillade jag. Gratis är gott och att kunna skicka gratis iMessage mellan iPhonear fanns också på plussidan! Det jag tyckte var dåligt med iPhone 4S var främst kartappen, den korta batteritiden, kameran (som ju var skitbra i Nokian!) och den känsliga displayen (inget bra skydd för framsidan).

iPhone 5. Det som skiljer utseendemässigt är främst att den är plattare och längre.

iPhone 5 då? Jo, att kopiera över kontakter, kalendarieuppgifter och appar fungerade inte! Kontakter och kalendarieposter fick jag skriva in själv och jag fick installera om flera appar. Dåligt!

Mina mejl kan jag läsa på iPhone 5, men det går inte att koppla home.se-kontot till mobilen utan jag får surfa. Dåligt – men det är inte iPhonens fel utan home.se:s/Sprays!

Klockan och iMessage gillar jag förstås fortfarande. Bra!

Ännu sämre än på iPhone 4S är batteritiden. Jag får ladda två, tre gånger om dan om jag använder iPhone 5 mycket och ofta! Dåligt!

Kameran är det riktigt stora pluset! Jag har svårt att fatta skillnaden, men iPhone 5:s kamera är så mycket bättre än 4S! Den är riktigt, riktigt bra, vilket glädjer mig som fotar mycket!

Displayen/framsidan är fortfarande väldigt känslig för repor etc. Det borde man ha kunnat förbättra! Dåligt!

Det som drar ner betyget rejält för iPhone 5:an är emellertid wi-fin! iPhone 5 har betydligt svårare att hitta min router hemma, trots att dess signal är på topp. iPhonens signal har i vissa rum varit obefintlig. Hur kul är det att betala flera hundra i månaden för nåt som inte funkar optimalt? Inte alls. Nu har jag placerat om routern, vilket ger en något högre signal på iPhone 5:an. Vi får se om det håller i sig. Jag har kollat runt på nätet och sett att detta är ett vanligt problem hos iPhone 5. Riktigt, riktigt dåligt!

Utseendet då? Tja, iPhone 5 är plattare, men längre och har därför en något större skärm. Bra!

Sammanfattningsvis: Fem dåligt varav en riktigt, riktigt dåligt och en dålig som inte är iPhonens fel samt tre bra varav en riktigt, riktigt bra. Dessutom är det en annan laddare till 5:an än till 4S:en, vilket jag tycker är dumheter!

Totalt blir det knappt medel i Toffelbetyg… 

Livet är kort.

Read Full Post »

Sista tisdagen på femte

Ett inlägg om min sista arbetsdag på femte våningen.

Lika kvavt idag som igår, men lika lurad blev jag att det inte var kvavt. Synnerligen soldisigt. Jag sitter på toppen idag, den sista gången. Har öppnat ett av de stora, härliga fönstren och störst inte nämnvärt av ljuden utanför. Konstigt! Det är uppenbarligen mest människor som jag är högkänslig för…

Har rensat och plockat en del på detta mitt andra kontor, men det var redan ganska tomt. ML bjöd på biscotti till morgonfikat och vi har pratat om en del praktikaliteter. Bland annat är det osäkert vem som äger min dator på fjärde våningen. Jag hade ju tänkt åka och lämna den till fakulteten i morgon, men nu har det visat sig att institution 1 kanske har köpt loss den. Faktum är att jag skulle föredra att lämna kvar den här i ett skåp. Inte i S:s rum, har vi konstaterat… S är snäll och duktig, men det där med ordning och reda är inte riktigt S:s grej, konstaterade vi…

Jag har för resten noterat vad man ägnar sig åt på institution 1 när jag inte har varit är och haft koll. Läser veckotidningar, minsann…

Avancerad litteratur på institution 1…

Vidare har vi pratat lite om att jag ska intervjua ML för Uppsalanyheter om den stora fritidssysselsättningen, en viss sorts dans. Nu vill h*n tvinga dit mig på ett pass, men se jag har mina gränser… Fota, ja; dansa, nej.

Inte vet jag vad jag ska göra resten av den här dan. Det är ju inte stor idé att börja med nånting och avslutat det mesta har jag gjort. Det är bara ett antal lösa trådar som hänger i luften. ML ska kolla ett par av dem, en under dan, nån nästa vecka.

Jag har fått en massa intresseförfrågningar på skrivuppdrag från Blogvertiser, men nu får man skynda sig att ge mig uppdrag. Efter den 31 juli lär a-kassan gnöla om jag arbetar den minsta timme i månaden…

Fort hit med uppdrag före den sista!

Våra a-kasseregler är nämligen väldigt stelbenta. Så stelbenta att det är en rejäl ekonomisk förlust för mig att fortsätta jobba 20 procent på institution 1. Så då får jag väl inte skriva blogginlägg mot betalning heller? (Men det fick jag förra gången jag var arbetslös. Med en timmes ekonomiskt avdrag på a-kasseersättningen för ett uppdrag jag utförde på en kvart, tjugo minuter.) Nej, man ska sitta här och inget göra och bli deprimerad. Det blir kontentan av de regler som finns idag.

Om du bara kunde föreställa dig, dessutom, hur jag INTE ser fram emot besöket på Arbetsförnedringen på torsdag… Det är bara idiotiskt att tvingas gå dit och skriva in sig, man får ju ingen hjälp där. Under förra svängen fick jag till sist en handläggare som åtminstone försökte hjälpa mig, som visade intresse för mig och som stöttade mig. Dessutom var hon vänlig och empatisk. Och sen har vi ju Ingmari i Sollefteå, också en pärla. Men övriga som jag har träffat på som jobbar inom Arbetsförnedringen ger jag inte mycket för. Självklart kan jag inte generalisera och säga att

alla som jobbar på Arbetsförnedringen är dåliga.

Lika lite som man kan säga att

alla invandrare är våldtäktsmän för att en invandrare har våldtagit en person i min bekantskapskrets.

Men mina erfarenheter säger att majoriteten som jobbar på Arbetsförnedringen kanske borde jobba nån annanstans. Till skillnad från mina erfarenheter av invandrare, som är så gott som enbart positiva. Svenskar, däremot…

Fast DET är underlag för ett separat blogginlägg… Som jag skriver utan betalning.

Livet är kort.

Read Full Post »