Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en vecka utan inbokningar.
Äntligen är spontanveckan här! Det vill säga den vecka på semestern när jag inte har nånting alls inplanerat. Det enda jag gör, och det gör jag så gärna och frivilligt, är att skjutsa Fästmön till och från jobbet när hon är hos mig i New Village. That’s it!
Det fanns en grej inskriven i kalender den här veckan, men det var nåt jag hade glömt att stryka: köpa en ny mobil. Och sen måste jag fixa lite papper till a-kassan och förbereda mig inför besöket på Arbetsförnedringen nästa vecka. Jag har ännu inte fått mina intyg från arbetsgivaren, trots att jag pratade med dem före midsommar och de lovade att skicka dem i god tid. Då får jag lita på att de gör det – det är ju inte kris ännu!..
Papper, papper, papper…
Jag har varit inne i administrationssystemet på jobbet och kollat så att jag verkligen har semester. Blev så osäker, för M på jobbet skrev igår att
Vi ses nästa vecka
Ja, vi ses nästa vecka, men igår var ju nästa vecka den här veckan. När jag kollade stod det tydligt och klart att jag har semester, hela veckan. Det blir en bra lön också, den här månaden. Ungefär det jag en gång hade, för fyra och ett halvt år sen, i månadslön…
En bloggbekanting (vi har aldrig träffats) ska befinna sig i närheten av Uppsala under torsdag-fredag. Det vore kul att ses, men jag vet inte om vi får till det. Det kanske är så många som vill träffa den bloggbekantingen. Jag och Anna hade ju också pratat om att åka uppåt och hälsa på Gunilla en helg i sommar, men den helg som hade passat bäst var den gångna och då var damen ute på vift. Samtidigt är det inte längre än att vi kan åka en helg framöver. Det vore inte fel att ha nånting att se fram emot…
I augusti ska jag träffa en Twitterbekanting också, i Stockholm! Vi har fått kontakt via Bengt Littorins (Havspappan) fina webinarserie och eftersom vi båda jobbar med kommunikation känns ett möte både roligt och angeläget. Snart står vi båda två dessutom till arbetsmarknadens förfogande. Kanske kan vi ta fram en gemensam strategi för hur vi ska tackla det… Och Havspappans webinarer tänker jag förstås fortsätta följa hemifrån! Då slipper jag ju sitta med hörlurar och sätta upp skyltar på dörren med texten
Jag är upptagen just nu, men återkom efter klockan 12.30.
Text, som ingen läser…
Slipper hörlurar hemma.
Annars ser jag verkligen inte fram emot dagar utan arbete. Om det inte dyker upp nåt snart kommer jag att gå under. Jag älskar att jobba, det är det som ger vardagen mening – förutom kärlek, förstås. Utan den hade jag inte suttit här idag.
Men nu har just min Spontanvecka inletts. Lite nytta ska jag göra, trots allt, denna första dag. Jag tänkte tvätta en maskin tjockis-svart. I övrigt ska jag läsa, har jag bestämt mig för. Tror knappt jag har suttit/legat ner längre än fem minuter och läst på hela semestern… Just nu läser jag Siri Hustvedts Sorgesång. Det är ingen enkel bok att läsa, för den handlar om en pappas bortgång. På onsdag är det sju år sen min egen pappa gick bort. Det känns i hjärtat. Saknaden har byggt ett bo där.
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
