Ett inlägg om en skräckfilm.
En liten film brukar numera avsluta våra kvällar, Fästmöns och mina. I afton var inget undantag. Vi valde Anamorph (2007), inspelad från TV 11 på DVD-hårddisken.
En skräckfilm.
Det är ju alltid svårt att veta vad man spelar in när det har gått en tid. Ofta väljer jag att spela in thrillers och skräckfilmer, vid enstaka tillfällen dramer. Anamorph är en sorts blandning av thriller och skräck. Huvudrollen innehas av en polis som för ett antal år sen jagade och slutligen dödade en seriemördare. Nu har man börjat upptäcka nya offer, mördade på samma sätt. Är det en copycat eller dödades fel mördare förra gången?
Ärligt talat vet jag inte om man får svar på den frågan. Både Anna och jag somnade ungefär en timme in i filmen. Det visar tydligt vad vi tyckte. De stunder jag var vaken såg jag mest gräsliga orgier i skräckbilder av mördade och lemlästade människor
Nej, det här var inte nån bra film! Det blir en halv toffla – och bara för att filmen handlade om konst!
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
