Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 22 juni, 2013

Ett inlägg om Tofflans midsommardag.


Mina ord är nästan slut.
Måste hitta dem igen, snart! I morgon har jag en intervju som ska bli en artikel. Jag vill. Jag vill så gärna. Så inte bara bilder utan också ord nu.

En slapp dag. Behöver såna. Orkar inte tänka på det svåra, det jag ska ta itu med. Dagens itutagande består av enkla vardagssysslor som att gå och handla. Det verkar som om nån hade rymt från vardagen där också!

Tofflor på trottoraren
Hoppsan! Tofflorna då?


Grillat på menyn idag. Elgrillat. Det ryker inte. Köper tzatziki och lite till.

Hemma igen. Telefonerar med mamma. Samma som igår. Försöker hålla modet uppe. Pratar. Biter ihop. Brister när hon minns fel. Eller jag.

Telefonerar med Jerry. Försöker bena ut. Det är lättare att hjälpa andra när man har stora problem själv! Min Nästanbror mejlar mig om ett projekt som rör Jerry – på sätt och vis. Vågar jag hoppas?

Läser lite. Försöker skriva en del. Går så där.

Samarbetsprojekt med Fästmön. Vi klär om kökssoffan. Äntligen! Så fin den blev utan trasigt tyg!

2 Omklädd kökssoffa
Omklätt.


Genomsvettig.
Men ute är det mulet. Kan vi elgrilla? Jepp! Torka av skiten, den har stått oanvänd i flera år. Dammig. Marinera kalkon. Hacka grönt. Stoppa sladden i uttaget. Kör hårt!

Elgrillat
Elgrillat.


Grönsaker är nyttiga,
sägs det. Jag gör en jättenyttig skål.

Sallad
En jättenyttig skål. 


Inne i köket – ett stilleben.
Brödrost och mejsel, hur hänger de ihop? Ja just det, soffomklädningen.

Mejsel o brödrost
Brödrost och mejsel – ett stilleben.


Vi äter mat på ballen*.
Det går bra. Det blir till och med gott.

Kalkon sallad tzatziki
Kalkon, sallad, tzatziki.


Ett franskt rödvin till maten, Jura (2007).
Skulle passa till grillat. Det gör det.

Jura 2007
Passar till grillat.


Kors i taket, men jag diskar!
Anna behöver verkligen slippa! (Fast hon bär in och torkar av.)

Medan solen sjunker ner i midsommardagens kvällsmoln funderar jag ut några frågor till i morgon eftermiddag.

Kvällshimlen på midsommardagen
Kvällshimmel.


Jag tänker också hela tiden på vad jag ska skriva i mitt mejl till prefekt 2 – jag åker inte in och jobbar igen, som det känns nu. Det får vara. Jag har 27 semesterdagar att plocka ut. Om prefekt 2 vill att jag ska skriva under nåt papper får han göra sig omaket att skicka det rekommenderat. Jag åker inte in förrän i slutet av nästa månad och städar och rensar och lämnar tillbaka nycklar, passerkort, mobil. Samma visa om igen, men den här gången vet jag vad det handlar om. Ändå var jag inte bättre beredd än sist. Det gör lika ont. Gamla sår rivs upp. Skillnaden: varma, omtänksamma arbetskamrater som säger att jag mer än duger.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en annorlunda bok.


Åter en bok från De fördömdas stad.
Carlos Ruiz Zafóns Ängelns lek har tagit mig till Barcelona på 1920-talet och en ny resa till De bortglömda böckernas gravkammare. Den sista i jättehögen födelsedagsböcker, denna given av vännen FEM. Tack!

Ängelns lek
En bok om bortglömda böcker och om att sälja sina förmågor.


David Martín skriver berättelser
i en tidning och börjar bli känd och omtyckt av läsarna – till hans kollegors förtret. Snart får han sparken på ett sätt som känns smärtsamt välbekant. Han har ingått ett avtal med två förläggare, ett avtal som visar sig vara ett slavkontrakt, mer eller mindre. Men så en dag kommer ytterligare en ny förläggare. David erbjuds att skriva en bok åt honom. För detta ska han få mycket pengar, bland annat. Frågan är bara om det inte är Den Onde själv som David har skrivit kontrakt med…

Det är många delar i den här boken som gör rent ont att läsa. Ett större stycke har jag redan citerat här. Varje kapitel nästan som en egen berättelse i sig. Jag ska inte ta ifrån dig upplevelsen att läsa det här mästerverket genom att berätta och citera alltför mycket. Men denna mening kan jag inte låta bli att delge dig:

[…] Normala människor lämnar efter sig barn, författare lämnar böcker. […]

Det kan inte bli annat än högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om en produkt hon har testat.


Häromdan kom ju ett spännande paket från Apoteket Hjärtat och Charlotte
. Igår testade jag den första av fotvårdsprodukterna i Hjärtats Apolosophyserie, fotsprayen.

Apolosophy fotspray
En oparfyrmerad fotspray.


Det var väldigt svårt
att läsa på flaskan hur man ska använda fotsprayen. Flaskan är genomskinlig och texten mikroskopisk. Men jag lyckades se att sprayen ska användas på rena fötter. Därför testade jag den direkt efter midsommarduschen igår och innan vi skulle traska iväg för att nicka pick. I vanliga fall brukar jag smörja fötterna med fotcrème.

Första känslan var en underbar svalka. Jag sprayade lite så där lagom. Nu lider inte jag av enorm fotsvett – varken lukt eller fukt – men… Jag gillar att gå mycket och nu när hälen börjar bli bättre ska också gåendet öka. Fotsprayen blir säkert skön att använda efter långpromenader med efterföljande dusch eller fotbad, just för att kyla ner fötterna och svalka av dem.

Apolosophys fotspray får en Toffla i avdrag för att det nästan inte går att läsa instruktionerna på flaskan. I övrigt, en toppenspray!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om vår midsommaraftons kväll 2013.

Detta bildspel kräver JavaScript.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


Dotter besöker far.
Dotter kräks och blöder nsäblod. Far och dotter går för att åka till sjukhus. Nån skjuter dotter. Det är inledningen på filmen Edge of Darkness (2010), inspelad på DVD:n från Kanal 5, som Fästmön och jag såg i kväll.

Edge of Darkness
En fars kärlek till sin dotter, kan man säga att filmen handlar om.


Naturligtvis kan pappa Craven,
som är polis, inte låta bli att utreda sin dotters mord. Men han kör sitt eget race. Snart kommer han på att dottern har upptäckt oegentligheter på sin arbetsplats. Kräkningarna beror på att hon är förgiftad, upptäcker Craven. Och han inser att nån försöker förgifta även honom. Inte bara det, förresten. Filmen är fylld av biljakter. För Craven jagas. Företagsledaren för företaget där dottern arbetade har starka vänner på prominenta positioner i samhället. Så starka att även gamla lojaliteter prövas.

Det här är en nästan två timmar lång film (ännu längre om vi hade sett den direkt på TV, nu kunde vi, tack och lov, spola förbi reklampauserna!). Jag var inte på mitt allra piggaste humör, men jag lyckades hålla mig vaken och till och med tycka att den här actionrullen var riktigt bra.

Högt toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »