Posted in Böcker, Diskutabelt, Ironi, Musik, Personligt, Radio, Trams, TV, tagged arbete, ögonkontakt, övriga bestyr, bädda upp, blinka till, dator, Det Papperslösa Kontoret, dialog, drabbade, driftstörningar, dryck, eksem, el, elektricitet, elleverantör, en tacksamhetens tanke, enfald, Eurovision Song Contest 2013. Semifinal 1, externwebben, föda, förbereda inlägg, företag, förmiddagskaffe, felinformation, ficklampa, foto, fungerande batterier, glädjeyra, halleluja, humor, hus, hushåll, information, intendent, internet, intranät, iPodradio, irriterat, IT-killar, kaffe, kapitel, klok, kollega, kolsvart, kommunikatör, koppla vidare, kris, lampor, laptop, läsa, lights out, lita, litteratur, lokalblaska, lyssna, maskopi, mat, må gott, möte, media, mejl, mobiltelefoni, nattsvart, nätverk, notis, nyhet, peka med hela jävla handen, pipa, plocka undan, prata, promenad, prova, rumsgranne, sång, sektionschef, skärm, skoja, skriva, skrivbord, släcka, smartphone, snart tillgänglig, sociala medier, start, stämma, stänga av, stf prefekt, strålande sol, ström, strömavbrott, surfa, svart, tandborste, tandtråd, telefoni, The Awakening of the Dea, tidig lunch, trött, trevligt sällskap, tvaga, Twitter, tystna, underskattat, uppdrag, Uppsala, uppspelt, uppväckandet av döda, Upsala Nya Tidning, vattenfall, världen, Vindens skugga, vrålhungrig, webb, webbplats on 15 maj 2013|
2 Comments »
Ett irriterat inlägg där Tofflan redogör för uppväckandet av döda samt konstaterar att kaffe är en dryck som håller uppe humöret och att en del företag tycks sakna kommunikatörer…
Ja det blev väl en jävla start på den här dan! För det första var jag skittrött i morse, eftersom jag såg på en viss semifinal igår kväll. Den slutade runt klockan 23, men vem kommer i säng direkt? Nej, det ska plockas undan, det ska släckas, bäddas upp, stängas av datorer, tandtrådas, tandborstas, tvagas, smörjas eksem… Sen hann jag se slutet på Benidorm och då blir man ju uppspelt och inte trött. Och nej, jag hann inte/orkade inte/hade ingen lust att förbereda nåt inlägg till idag – varken igår kväll eller i morse.
I morse var det
The Awakening of the Dead
hemma på min gata i New Village. Och hade jag vetat hur nattsvart det skulle bli på jobbet hade jag verkligen inte stressat…
Hade ett par webberier jag skulle börja dan med, men så fick jag ett mejl om en annan grej som behövde läggas ut. Sagt och gjort, jag fixade det. Det var sen det blev svart… Månntro webben inte klarade av att höra stf prefektens stämma via iPodradio???
Allting i elektricitetväg bara dog på jobbet. Datorerna pep till och tystnade, skärmarna blev svarta, telefonerna slutade fungera, nätverket upphörde att existera. Min första reaktion var att ringa Lille M som ju är intendent här. Men jag kunde inte ringa från min mobil till hans fasta telefon, ju. Och den kopplade inte vidare till hans mobil, ett nummer jag inte hade. Jag och rumsgrannen tänkte ett slag ta en promenad – det var ju strålande sol. Men så blinkade det till igen efter en tio minuter.
Det är SOL idag.
Tre gånger fick jag starta om min dator innan den fungerade. Sen behövde jag gå på toa. Och vad tror du händer när jag sitter där i godan ro med min bok??? Lights out! Och då snackar vi kolsvart. Jag såg inte nånting. På mobilen har jag emellertid en ficklampa, så jag läste ut kapitlet innan jag gjorde färdigt de övriga bestyren som jag inte tänker beskriva detaljerat här.
Den här andra gången kom inte strömmen tillbaka efter tio minuter. Nån information hittade jag inte nånstans, men nån kom och sa att 10 000 hushåll i södra Uppsala var drabbade. Tänkte i min enfald att det ju måste finnas information att få, kanske via Twitter. Ajfånen kunde jag ju fortfarande surfa på. Men icke! Vattenfall har inte ens ett fungerande Twitterkonto, upptäckte jag och på företagets webbplats finns ingen information av typen Driftstöringar! (Och det är Vattenfall som är vår elleverantör här.)
Klockan tio gick jag in i ett möte där vi pratade och lyssnade på varandra. Det är faktiskt inte så dumt att prova på ibland! Dialog och ögonkontakt är helt klart underskattat. När jag kom ut från mötet var klockan tio över elva. Fortfarande strömlöst. De som har laptopar med fungerande batterier kunde i alla fall ägna sig åt att skriva saker, men de kunde ju inte mejla eller komma ut på internet. Jag stannade för att fota en kollegas skrivbord, för hon är så klok att hon inte litar på Det Papperslösa Kontoret. Smarta A!
Inte ett dugg papperslöst på A:s kontor. Vilken tur!
IT-killarna tog tidig lunch och jag övervägde att göra detsamma när så lamporna plötsligt blinkade till och strömmen sakta, men säkert återvände. Halleluja! Jag fixade snabbt en nyhet och en notis på externwebben om att vi haft strömavbrott men nu var nåbara igen samt la ut några rader och bilder på institution 2:s intranät. Man måste få skoja lite ibland – och det gjorde jag där, i maskopi med en sektionschef.
Men varför i hela höga h-e fanns ingen information att hitta från Vattenfall? Varför inte utnyttja Twitter som man ju når med en smartphone som går på batteri? Eller gå via lokalblaskan? Den lokalblaska som efter en kort stund la ut att strömmen var tillbaka – vilken den ju bara var i tio minuter här innan allt slocknade igen?! Är det kanske så att Vattenfall är i trängande behov av en kommunikatör som kan agera i kris??? Jag råkar känna till en som snart är tillgänglig för nya uppdrag *PEKAR MED HELA JÄVLA HANDEN PÅ MIG SJÄLV*
Efter att ha jobbat en timme utan förmiddagskaffe och samtidigt vrålhungrig eftersom sedvanlig lunchtid sen länge var passerad, kom jag så iväg för att försöka hitta nån föda. Jag var lite osäker på hur det skulle gå, men jag hade tur och fick både mat och kaffe, dessutom trevligt sällskap från institution 1. På tillbakavägen mådde jag gott igen, kände mig verkligen återuppväckt från de döda fast på ett positivt sätt, så jag passade på att fota några hus i rena glädjeyran. Och så sände jag en tacksamhetens tanke till Nån att det här med långa strömavbrott tack och lov inte är särskilt vanligt i den här delen av världen…
Livet är kort.
Read Full Post »
Flashmob på bibblan. Ha ha, jag älskar sånt här! Idag var det universitetets seniorkör som plötsligt brast ut i sång på stadsbiblioteket i Uppsala. Störtskönt! (Även om jag ju egentligen tycker att det ska vara tyst på bibliotek helst…)
Tuffare tag mot farligt beteende av bilförare. Äntligen kanske den kommer! Nu finns åtminstone ett förslag på en lag mot att sms:a i bilen. Eller att…
American Apparel anmäls för sexism. Och jag hoppas att företaget blir fällt! Kvinnor och män i samma plagg – fast kvinnorna är halvnakna på företagets webbplats. Skäms! Svart bak!
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 