Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for 2 maj, 2013

Ett inlägg i vilket Tofflan presenterar ett positivt citat.


Dagens citat blir ett åt det positiva hållet,
trots allt. Dessa rader fanns i ett mejl jag tog emot i kväll:

[…] Intresset för tjänsten var stort med många kandidater med bra erfarenheter. I dagsläget har vi genomfört telefonavstämningar och intervjuer med de som vi ser bäst matchar kravprofilen. Processen är inte slut och om det blir aktuellt att ta in fler på intervju så tillhör du dem som vi kommer att titta närmare på. […]

Alltid något. Och särskilt positivt är att få information om hur rekryteringen går – inte bara autosvar när man har skickat in sin ansökan eller nej tack när arbetsgivaren har gjort sitt val.


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan visar att även solen har fläckar.


För ett tag sen,
när jag var på en anställningsintervju, fick jag frågan om jag hade gjort nån riktig tabbe i tjänsten nån gång. Jag ville verkligen komma på nåt tokigt jag gjort, men det gick inte.  Och det kändes inte bra, för jag är allt annat än ofelbar. Sen dess har jag gått och funderat på just den frågan. Jag vill ju vara förberedd om den dyker upp igen!

Men nu har jag gjort det! Jag har gjort bort mig. Rejält. Fick på seneftermiddagen ett uppdrag av prefekt 2 att lägga ut ett viktigt dokument på vårt intranät. Alla sidor ska göras på både svenska och engelska, vilket jag också gjorde.

Och så kommer tabben…

Jag skrev ett massmejl till institutionens medarbetare där jag la in klickbara länkar till svenska startsidan och till den engelska. Bara det att jag la till en bokstav för mycket i den engelska URL:en. Detta bildade ett ord som på svenska motsvarar ungefär

slampa

Och naturligtvis fanns det en webbplats som hade den slampiga adressen. Det tog två minuter innan den första engelsktalande forskaren kom till mig och påtalade detta. H*n var mycket generad. Jag var ännu mer generad.

Ytterligare två minuter senare kom två engelsktalande doktorander. Och gapflabbade. Jag rodnade om möjligt ännu mer.

När det var dags att gå hem tog jag jackan över huvudet och smög längs väggarna på väg ut. Men jag är en ärlig person och jag träffade på prefekt 2 och hans underhuggare i korridoren och bekände mitt misstag. Som tur var såg de det hela från den skämtsamma sidan!!!

Doktoranderna, nu på sitt gemensamma kontor, gapflabbade fortfarande och hade tjallat för fler doktorander, såg jag genom glasväggarna. Jag stack in huvudet och blev då överöst av tacksägelser för att jag förgyllt deras dag.

Nu är jag hemma och här häckar jag. Ett tag… Vi får se om jag vågar åka till jobbet i morgon…


Livet är kort. Alla kan göra misstag. Även jag.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan beskriver hur hon försöker att inte misströsta.


En bra lunch
hade jag med den kloka L! L hjälper mig att se vägar jag inte ser själv ibland, därför att blicken är så fylld av förtvivlan och tårar. På samma gång oroas jag av att Den Kloka själv tar på sig för mycket av andras bekymmer. Men jag ser en genuin önskan att vilja hjälpa andra människor – utan egen vinning för ögonen – och då blir jag alldeles varm inuti. För då finns det hopp för mänskligheten.

Direkt efter lunchen ringde jag på ett jobb som snart blir ledig här i närheten. Det annonseras ut internt i nästa vecka, men jag blev anmodad att redan nu skicka in en för-ansökan till uppdragsgivaren. Jag hann precis påbörja den, för strax efter klockan 13 kom så överchefen. Jag frågade om det var OK att underchefen deltog och det var det. Mötet tog en god stund. Jag har fått respit. Igen. Två månaders påbackning på heltid (jag jobbar alltså juli månad ut). Därefter blir det troliga erbjudandet 40 procentig tjänstgöringsgrad. Det är inte heller säkert om det gäller för en viss tid eller tills vidare. Fortfarande i limbo, alltså, men nu med ytterligare två heltidslöner att se fram emot. Båda sidor – överchefen och jag – lovade att lämna slutgiltigt besked/erbjudande före juni månads utgång. Jag var väldigt tydlig med att jag behöver 100 procent och tills vidare. Det lär överchefen inte kunna erbjuda mig. Vidare fick jag veta vad som önskades av mig fram till juli månads utgång. Det är att börja i fel ände, tycker jag, men böjer mig givetvis för uppdragsgivarens önskemål. Frågan är bara om jag kan få underlag i tid, ens. Föga troligt.

Klocka med krossat glas
Respiten har gett mig tid. 


Det respiten ger mig personligen är dock tid
att söka fler jobb, förutom ytterligare två månadslöner. Jag har sökt ytterligare ett jobb idag, en visstidssjänst på ett företag inne i stan. Man måste försöka. Nån gång ska det väl vara min tur. Eller?


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan ojar sig över en som har fyllt 20. Time flies… I alla fall när man har roligt.


Den 30 april fyllde www 20 år.
Ja alltså World Wide Web. WWW skapades 1990 för att fysiker skulle kunna dels dela information, dels kommunicera. Den 30 april 1993 släpptes den fri för alla att använda.

WWW var bara ett av flera hypertextsystem. Ja just det… Du vet väl vad http står för? Den frågan ställde jag många gånger på min förra arbetsplats men av nån anledning kunde ingen svara. Jag tog reda på det själv. Det står för Hyper Text Transfer Protocol.

påskpuss på datorskärmen
Inte alla som får påskpussar via www.


Nu har man återskapat världens första webbsida.
Den ser mest ut som en instruktion för hur man använder webben och hur man gör en hemsida. Klickar du på länken så ser du raskt att det har hänt en del på 20 år…


Livet är kort. Men 20 år är inte så långt tillbaka i tiden. Väl?

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Tofflan svamlar på om sin tillvaro i limbo och lite annat.


Det är torsdag idag, som sagt.
Men det känns som måndag eftersom min arbetsvecka börjar idag. Och slutar i morgon. Två arbetsdagar som faktiskt är ganska fulltecknade, enligt kalendern.

Men först av allt har jag letat efter den chef som bestämmer om min framtid här. Eftersom h*n inte var här vid niotiden, gick jag iväg och pratade med chefen under överchefen. Underchefen har mejlat överchefen.

Så mötte jag överchefen vid kaffeautomaten nyss.

Jag kommer in till dig!

sa han. Jag undrade om h*n menade genast, men det menade h*n inte. Jag fick inte veta vilken tid h*n kommer. Eftersom h*n inte har varslat mig tickar det på ytterligare en månad. H*n sa att h*n tänker erbjuda mig en deltid och att vi ju har pratat om det. Ja, en gång har vi pratat om det, bara för att jag skulle upptäcka att det stod en helt annan procentsats i ett protokoll några dar senare.

Jag går omkring här i limbo, jag har svårt att arbeta, för jag kan inte planera mitt arbete och jag kan inte åta mig nya uppgifter eftersom det finns viss risk att jag inte kan avsluta saker och ting. Underchefen skrev till överchefen att jag mår riktigt dåligt. Det är en underdrift. Med kroppen hela tiden i beredskapsläge blir man rätt slut. Jag känner knappt att jag ar varit ledig i sex dar.

lila träd med gult löv
Så här känner jag mig inuti.


Idag försöker jag i alla fall att arbeta
med det jag har på gång. Morgonen har jag ägnat åt att läsa och besvara mejl samt åtgärda en del. Det handlar mest om att lägga ut saker på nån av webbplatserna. Jag har lagt ut en nyhet och en kalendarieuppgift. Och så har jag gett E en lyckospark eftersom h*n har sitt halvtidsseminiarium på förmiddagen.

Till lunchen idag ska jag träffa den kloka L. H*n har också en inte helt enkel position idag, med alla förändringar som är på gång. Just vid såna tillfällen önskar man att man vore flera.

I eftermiddag ringer vår omvärldsbevakare. Vi ska prata bevakning av sociala medier för en av institutionerna jag jobbar åt. Jag var emellertid tvungen att säga sist vi hördes att min framtid är som den är, att jag inte vet. För om jag slutar vet jag inte vad som händer med den omvärldsbevakning vi har idag. Nån måste nämligen administrera, kommentera, hantera den etc. Vi har sån tur att vi får hänga på ett grundavtal, så vi slipper att betala en enda spänn för detta! Jag är nöjd att jag upptäckte det!

Jag ska hälla i mig mitt kaffe nu och försöka att inte bryta ihop. Än.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sedvanligt torsdagsinlägg med en hiss- och disslista signerad bloggaren.


Torsdag och arbetsdag för somliga,
i alla fall för mig. Men här kommer i alla fall veckans höjdpunkter (gräslök) respektive lågvattenmärken (gräsligt). Det är faktiskt inte svårare än så här:

Gräslök

  • Våra alter egon (Det är skönt att få skratta åt sig själv och sina egenheter. Testa det nån gång!)
  • Tre datorer (Jag är lyckligt lottad – alla tre fungerar!)
  • Dåraktig dialog (En har viss knäck i lurarna, den andra i näsan)
  • Räkstubbe (Ja vi skulle ju ha haft nåt heeelt annat till middag den dan…)
  • Födelsedagsfirandet (Tack snälla alla inblandade!)


Gräsligt


Veckans jaså/jaha/ja vadå?

  • Varslad blev jag inte i april, men jag fick heller inte det utlovade beskedet om jobberbjudande att ta ställning till. Så nu vet jag inte var jag står i arbetslivet.


Livet är kort.

Read Full Post »